The purpose of this study is to investigate how the theme of human rights is portrayed in printed teaching materials written for the high school courses social studies 1a1 and 1b respectively. A total of three series from two publishers are analysed, which are the Kompass series, the Liber series, and the Arena series, where each series contains a course 1a1 and 1b. This study will fall under a qualitative content analysis with a comparative element and will use a semiotic-didactic analysis model. The result shows that the subject content of the textbooks for human rights fulfills the central content for the courses social studies 1a1 and 1b respectively. The textbooks differ regarding how big a place the theme of human rights was given in the textbook. The textbooks have several similarities and differences in composition and form of expression.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läromedel för svenska 1 i gymnasieskolan arbetar med skönlitteratur i förhållande till vad läroplanen säger. Med hjälp av en innehållsanalys av tre olika läromedel för svenska 1, undersöks vilken sorts litterär kunskap som prövas i samband med övningsuppgifter i läromedlet. Den teoretiska synen om litterär kunskap utgår ifrån Robert E. Probst fem kategorier för kunskap: kunskap om det egna jaget, kunskap om andra, kunskap om texten, kunskap om kontexten, och kunskap om meningsskapande processer. Utöver det används även läroplansteoretiska begrepp för analys och diskussion av resultatet. Undersökningens resultat visar att det råder en stor obalans i vilken typ av litterär kunskap som läroboksuppgifter fokuserar på när eleverna arbetar med texter eller utdrag från skönlitteratur. Majoriteten av läroböckernas uppgifter där eleverna arbetar med texter eller utdrag behandlar kunskap om texten. Få övningar och uppgifter bjuder in eleverna till vidare reflektion om hur läsningen påverkar det egna jaget eller andra människor. Detta står i kontrast till svenskämnets läroplan som lägger vikt i att eleverna ska läsa skönlitteratur som en källa tills självinsikt och förståelse för andra perspektiv om människor och världen.

Denna undersökning ämnar att svara på frågor kring hur strukturella och tekniska matematiska förmågor används i fysikundervisning vid svenska gymnasieskolor. För att svara på detta gjordes en systematisk observationsstudie av ett flertal lektioner hos tre lärare i en stadsdel i södra Sverige. Undersökningen visade ett fokus på tekniska förmågor vid undervisning av Fysik 1, samt att sättet som lärare kommunicerar strukturell matematik i Fysik 1 och 2 ej uppmanar elever att utöva den själva. / In this study, we aimed to answer questions regarding how structural and technical mathematics are used in physics education at upper secondary schools in Sweden. To answer these questions, a systematic observational approach was used. The research was carried out by observing three teachers in a city district in southern Sweden. We suggest that a focus on technical mathematics was observed in the teaching of Physics 1, and that the way teachers communicate structural mathematical skills in both Physics 1 and 2 does not encourage students to use them themselves.

English title: Another Point of View The aim of this study is to find traces of learning in the process of peer response. This is explored by investigating the experiences expressed by the students and their work of trans­forming criteria into peer response questions. An analysis is also made of which criteria they focus on in their feedback. A close-up study of the meeting between the student, the response group and the text has been made consisting of three students and their groups. The teacher has ranked the groups from her expectations of their performances. Analytical tools are the criteria themselves, metalanguage (Hansson 2001) and local and global text levels (Hoel 2001). The theoretical framework is taken from Ewa Bergh Nestlog and her thesis from 2012. Based on systematic functional linguistics, critical discourse analysis and a dialogical conception of language she presents a transaction cycle. The transaction cycle explains the connection between metaunderstanding, the production and the reception of texts, and it is used in this study for understanding peer response. The study explores how Swedish students in upper secondary school make meaning in peer response. Eighteen students aged 16–17 have digitally been receiving and providing feedback in groups of three while writing an argumentative text. All the students are following a theoretical curriculum. Sources for the material are various written texts by the students. The data analysed consists of the students’ questions to the criteria, their feedback comments on Google Drive and their self-evaluations. The analysis of the self-evaluations shows that receiving and giving feedback helps the students to use a metaperspective while writing and editing their own texts. The students describe how the teaching activities and materials focusing on structure in text have helped them to focus on structure when giving a response. This is confirmed by the analysis of the feedback which shows that the students in their comments give critical and concrete feedback on structure using an adequate language. The results indicate that the chosen focus of teaching activities influences the focus of the students’ response and writing. The results also indicate a need for more teaching activities concerning grammatical terms. The close-up study shows that the students in the groups highly valued by their teacher have an ability to adjust their feedback according to both the text and their peers. The group less valued by their teacher gives very little response and the students do not participate in the self-evaluation.

Sammanfattning/Abstract Bovin, Emma och Möller, Marta (2023). ”Skola är något vi gör tillsammans”. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag De förväntade kunskaper vår studie bidrar med är fördjupad förståelse för hur arbetet med stödinsatser bedrivs på några gymnasieskolor, och hur arbetet med stödinsatser kan påverka elevers möjligheter att uppnå en gymnasieexamen. Utöver det bidrar studien med specialpedagogers reflektioner kring vilka möjligheter och utmaningar som kan uppstå i samverkan mellan specialpedagoger och undervisande lärare på gymnasiet. Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka hur specialpedagoger på gymnasiet uppfattar organisatoriska faktorer och samverkansmöjligheter mellan specialpedagogen och undervisande lärare när det gäller stödinsatser för måluppfyllelse. Mot bakgrund av syftet formuleras följande preciserade frågeställningar: Vilka stödinsatser beskrivs som vanligt förekommande i syfte att stödja eleverna att nå målen och hur motiveras de? Vad beskriver specialpedagogerna som viktiga förutsättningar vid samverkansmöjligheter mellan specialpedagogen och undervisande lärare när det gäller arbetet med stödinsatser? Teori Studiens teoretiska referensram grundar sig i systemteori och organisationsperspektiv, samt de specialpedagogiska perspektiven: kategoriskt, punktuellt och relationellt perspektiv. Metod En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer. Sex specialpedagoger intervjuades och deras svar utgör empirin., För att bearbeta intervjumaterialet användes en tematisk analys där empirin också speglades mot studiens teoretiska begrepp.  Resultat Resultatet visar att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar både hur arbetet med stödinsatser på gymnasiet ser ut och vilka förutsättningar specialpedagoger beskriver som viktiga när det kommer till samverkan mellan specialpedagoger och undervisande lärare.   Specialpedagogerna beskriver olika typer av stödinsatser, och det verkar finnas en tendens till att olika typer av extra anpassningar eller särskilt stöd utgår från ett individperspektiv hos elever som syftar till att elever ska nå kunskapsmålen. Studiens resultat synliggör även reflektioner kring hur rektor och organisationen fungerar för att skapa förutsättningar för det specialpedagogiska arbetet. Slutligen framgår det av resultatet att specialpedagogerna har höga förväntningar på god samverkan med de undervisande lärarna. De ser betydelsen av att samarbetet fungerar för att det specialpedagogiska arbetet ska gå framåt. Förutsättningar som efterfrågas är ömsesidig förståelse, ökad delaktighet, ödmjukhet och transparens. Det krävs att både specialpedagogen och de undervisande lärarna deltar i dessa processer för att samverkan ska fungera på ett sätt som gynnar elevers möjligheter att få sina behov mötta. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogiska implikationer som lyfts i studien är att det fortfarande finns en hel del kvar att göra när det gäller exempelvis specialpedagogens uppdrag och samverkansmöjligheter mellan undervisande lärare och specialpedagoger. I studie framkommer det även att arbetet med att tidigt uppmärksamma stödbehov också har sina brister.

I denna studie har fyra svenskläromedel för gymnasiet studerats i syfte att kartlägga hur olika medier framställs. Utrymmet de ges, konstruktionen av medierna och deras konkurrerande samspel har stått i fokus. En kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ brukstextanalys kombinerades för att uppnå syftet med studien och ett medieekologiskt perspektiv har applicerats när resultaten diskuterats. Resultatet visar att svenskämnets traditioner har ett starkt fäste i läromedlen och att text och muntlig kommunikation ges det största utrymmet i samtliga böcker. Konkurrensen är tydlig och de övriga medierna utgör endast 11 % av böckernas gemensamma utrymme. Det är dessa 11 % som analyserats på djupet. Medierna framställs på mycket varierande sätt om än många av medierna inkluderas utan att avhandlas som ett eget ämnesinnehåll. I regel framställs de analyserade medierna som avhängiga av traditions-medierna – texten och den muntliga kommunikationen. Inkluderingen av de analyserade medierna sker ofta med koppling till textproduktion, textläsning eller muntlig framställning av olika slag.

Uppsatsen analyserar mono- fler- och transspråkande attityder i läromedel för gymnasieskolan. De läromedel som ligger till grund till analysen är läroböckerna Människans texter språket (Sjöstedt, Bengt & Jeppsson, Tomas 2011) vilken används i svenskämnet samt Historia 1b: Den lilla människan och de stora sammanhangen (Långström, Sture et. al. 2019) vilken används i historieämnet. Analysen syftar till att synliggöra mono- fler- och transspråkande språkattityder i de olika läromedlen samt att synliggöra skillnader i dessa attityder mellan de olika skolämnena. Då läromedel i hög grad påverkar skolans undervisningspraktiker syftar studien även till att analysera affordansen av transspråkande i läromedlen. Då analysen syftar till att utifrån läromedlen undersöka möjliga undervisningspraktiker genomsyras analysen av ett didaktiskt perspektiv. Analysen utgår för en kvalitativ textanalys samt teorier om transspråkande. Resultatet av analysen visar att läromedlen i hög grad präglas av monospråkliga språkattityder och att det transspråkande perspektivet saknas i båda läromedlen samt att affordansen för en transspråkande undervisningspraktik i läromedlen är låg.

Syftet är att studera skilda sätt att erfara IT i gymnasieskolan. Följande frågor ställs: Hur kan variationen i de skilda sätten att erfara IT förstås? Hur kan empirin ytterligare förstås genom en kontextualisering? Utifrån en fenomenografisk ansats intervjuas elever, lärare och skolledare vid tre gymnasieprogram. Resulta-tet presenteras genom tre kategorier. I kategorin IT, individ och samhälle erfars IT som teknik med kraft att påverka på individ- och samhällsnivå. Lärande och IT relaterar till IT, men har fokus på lärande. Sista kategorin, Ramar och IT, fokuserar faktorer som tid och tillgång i relation till IT. Resultatet avslutas med en kontextualisering i spåret Skillnader, här resoneras om IT ur ett likvärdighetsperspektiv. Studien tar teorietisk utgångspunkt i förståelsen av IT som del av en konvergerande mediekultur samt i resonemang om hur senmodern tid präglar livet i skolan. Sammanfattningsvis visar studien variation genom att fokus skiftar från IT som fenomen till Lärande och Ramar. Ett teknikdeterministiskt synsätt dominerar. Tid och tillgång erfars vara styrande och lärandet blir portabelt. Med IT synliggörs också skillnader. Studien kan ses som en spegling av senmodernt liv där IT blir ett måste. I gymnasieskolan blir IT inte ett medium för alla, men ett medium alla måste förhålla sig till.

Ett svar ska komma från en beräkning som motiveras av ett resonemang. Elever tränas främst på det första steget, att beräkningen ger svaret. Därför eftersöks oftast en algoritm eller ett räknesätt för att lösa ett problem. Dessa tillhandahålls i skolan oftast av lärare eller lärobok. I studien undersöks hur ett skriftligt exempel påverkar grupplösningar hos elever på gymnasieskolan. Vidare undersöks huruvida exemplet ger någon skillnad i lösningsfrekvens på ett liknande problem en vecka senare. I denna studie får två klasser lösa samma problem i smågrupper, men experimentklassen får även med en exempellösning för en liknande uppgift. Kontrollklassen får endast problemet utan exempellösning. I varje klass får eleverna ordna sig i grupper med uppgift att lämna in en skriftlig lösning. Elevernas lösningar ordnas i en resonemangssekvens, och utifrån dessa skapas resonemangsgrafer för elev-lösningarna. Resonemangsgraferna jämförs sedan mot varandra och om de överensstämmer sägs lösningarna vara lika. Vid en uppföljning en vecka senare fick eleverna lösa ett liknande problem enskilt Resultatet är att i gruppen med exemplet är lösningarna i hög grad lika exemplet och varandra. I kontrollgruppen är lösningarna olika exemplet och varandra. I båda klasserna löser det stora flertalet problemet i grupp. Vid uppföljningstillfället löser fler i experimentklassen problemet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka elevers inställning och intresse för ämnet religionskunskap samt om de anser ämnet som relevant i dagens sekulariserade, mångkulturella samhälle. De tre huvudfrågor vilka jag utgick från var dels att se vilka mål kursplanen ställer upp för ämnet religionskunskap och hur eleverna uppfattar dess syfte, dels om elevernas religiösa eller icke-religiösa bakgrund hade någon betydelse för hur de uppfattar ämnet samt om undervisningen förmår att engagera eleverna till ett aktivt deltagande under lektionerna. För att finna svar till dessa frågor använde jag mig av flertalet mindre frågeställningar.  I bakgrunden beskriver jag den allmänna inställningen och uppfattningen till religion, kristendom och troende som norm svensken har och till viss del vad det kan bero på. Jag lyfter fram några didaktiska frågeställningar och metoder från religionsdidaktiker. I bakgrunden redogörs även för kursplanens, Gy 11, syfte med ämnet religionskunskap, dels vad läraren bör arbeta med och dels vilka kunskaper eleven ska ha förvärvat efter avslutad kurs. För att få en uppfattning av elevernas inställning utfördes en enkätundersökning där de frågor eleverna svarade på anknöt till uppsatsens syfte. Resultatet visar på en positiv bild där eleverna finner religionsämnet som intressant, viktigt och relevant då ämnet behandlar frågor som rör identitet, etik och moral vilka ses av eleverna ge en förståelse för andra människor och andra kulturer än den egna.