Övervikt och fetma hos barn har blivit ett ökande problem i samhället. Obalans mellan energiintag och energiförbrukning anses vara den främsta orsaken. Skolan är en naturlig miljö för att forma barnens syn på mat och fysisk aktivitet. Skolsköterskans uppgift är att vara en stödperson, informatör och rådgivare till elever, skolpersonal och föräldrar. Hon ska också skapa resurser för elever som drabbas av hälsoproblem. Syftet med studien var att belysa vad man inom skolan kan bidra med för att förhindra utveckling av fetma och övervikt hos barn. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserades på 15 artiklar som söktes via databaserna Cinahl, PubMed och SweMed+, en textnära analys utfördes, och resultatet visade att skolan och skolsköterskan har en viktig roll. En stor riskfaktor som framkom var att mycket stillasittande framför tv och dator kan ge bidra till övervikt och fetma. Sammansatta skolprojekt som infattar förbättrade kostvanor, ökad fysisk aktivitet och kroppslära hade bra resultat för att förebygga övervikt och fetma hos skolbarn. Det behövs ett samarbete mellan elever, föräldrar, lärare och hälsopersonal för att nå ett bra och ett varaktigt resultat. Skolsköterskan har en ledande roll i att uppmärksamma barn i riskzonen och sätta in åtgärder.

Bakgrund: Diabetes är en växande folksjukdom med många komplikationsrisker. Sjukdomen är starkt kopplad till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar och kräver stora livsstilsförändringar och kunskap hos de som är drabbade av sjukdomen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva betydelsen av förebyggande faktorer för hjärt-kärlkomplikationer hos personer med Typ 2 diabetes. Metod: Litteraturöversikten sammanställer tidigare studier om diabetiker med risk för hjärt-kärlsjukdomar. Sökningarna resulterade i 14 kvantitativa artiklar. Analys gjordes med inspiration av beskrivande innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Riskfaktorer för utvecklande av hjärt- kärlsjukdomar, Kunskapens betydelse för utvecklande av hjärt-kärlkomplikationer och Livsstilsförändringar för förebyggande av hjärt-kärlsjukdomar. Livsstilsförändringar minskade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar samt gav en förbättrad livskvalitet, dock hade människor med diabetes dålig uppfattning om sina risker. Diskussion: Egenvård, livsstilsförändringar och patientutbildning om hälsa motiverade till förbättra diabetesvården och minskad risk för hjärt- kärlkomplikationer hos diabetiker. Människor med diabetes hade stort behov av information, kunskap och stöd för att öka livskvaliteten. Slutsats: Egenvårdsprogram och livsstilsförändringar minskar risker för utvecklandet av hjärt-kärlsjukdomar hos diabetiker. Svårigheter kan ses i patienternas kännedom om riskfaktorer och hur följsamheten kan förbättras. Det krävs information och stöd av sjuksköterska för att förbättra resultaten.

Bakgrund: Lymfödem är en besvärande komplikation efter bröstcancerkirurgi. Det kan leda till svullnad, smärta och rörelseinskränkningar i den drabbade armen. Det är ett kroniskt och svårbehandlat tillstånd. Syfte: Att sammanställa vetenskaplig litteratur som beskriver omvårdnadsåtgärder utförda av sjuksköterskan och metoder för egenvård utförda av patienter för prevention och behandling av lymfödem efter bröstcancerkirurgi. Metod: PubMed användes som databas för insamling av artiklar under februari 2016. Fyra kombinationer av sökorden “blood draws”, “lymphedema”, “self-management”, “nurse”, “breast cancer” samt “knowledge” användes. Artiklarna sammanställdes och kvalitetsgranskades. Resultat: Tio relevanta vetenskapliga originalartiklar identifierades; sju med kvantitativ metod och tre med kvalitativ metod. Blodprovstagningar, infusioner, blodtrycksmätningar, trauma och flygresor innebar inte en ökad risk för lymfödem trots rådande rekommendationer om att detta bör undvikas. Patientundervisning från sjuksköterskan och egenvård var viktigt för att förebygga och behandla lymfödem. Patientundervisningen upplevdes emellertid som bristfällig av flertalet patienter och sjuksköterskor måste utveckla sin kompetens inom detta område. Majoriteten av patienterna var medvetna om egenvårdens betydelse, men trots detta utfördes den inte av alla. Bristande kunskap och stöd var två svårigheter som identifierades. Regelbunden träning minskade risken för lymfödem. Slutsats: Vissa rekommendationer om omvårdnadsåtgärder relaterade till lymfödem bör ses över. Patientundervisning tycks vara en förutsättning för egenvård och bör få större utrymme. Egenvård har visat sig effektivt, och strategier för att hantera olika hinder behövs. Sjuksköterskan kan ses som en resurs i omvårdnaden av denna patientgrupp och har en viktig funktion som ansvarig för såväl medicinsktekniska procedurer som patientundervisning och stöd vid egenvård. / Background: Lymphedema is a feared complication after breast cancer surgery, causing swelling, pain and restriction of mobility in the affected arm. This condition is chronic and difficult to treat. Aim: To compile scientific literatur describing nursing activities and methods for self care performed by patients for prevention and treatment of lymphedema after breast cancer surgery. Methods: The PubMed database was used for data collection during february 2016. Four combinations of the search terms “blood draws”, “lymphedema”, “self-management”, “nurse”, “breast cancer” and “knowledge” were used. A quality review and an analysis of the results were conducted. Results: Ten relevant scientific original articles were identified; seven using a quantitative design and three using a qualitative design. Blood sampling, infusions, blood pressure measurements, trauma and air travel did not increase the risk of lymphedema despite current recommendations that this should be avoided. Patienteducation by nurses and self care were important to prevent and treat lymphedema. However, the education was perceived as inadequate by several patients, suggesting that nurses must expand their knowledge in this area. Although most patients were aware of the importance of self care, it was not performed by everyone. Lack of knowledge and support were two difficulties identified. Regular exercise decreased the risk of lymphedema. Conclusions: Some recommendations concerning nursing care related to lymphedema should be reconsidered. Patienteducation seems to be a condition for self care and should be given greater emphasis. Self care has been proven effective, and strategies for dealing with difficulties are needed. The nurse may be considered as a resource in nursing care for this group of patients and has an important function as responsible for blood sampling, injections and blood pressure readings as well as patienteducation and self care support.

Bakgrund: Den ökade immigrationen till Sverige under senaste decennier har inneburit en ökning av antalet patienter med invandrarbakgrund som söker vård. Detta betyder att röntgensjuksköterskor oftare kommer att träffa patienter med utländsk härkomst. Kommunikation är en röntgensjuksköterskas viktigaste verktyg och utgör grunden till alla mänskliga möten. Det kan bli problematiskt när patienten inte behärskar svenska språket och ska kommunicera med vårdare. Detta ställer krav på röntgensjuksköterskor att hitta lämpliga strategier för att kunna kommunicera med patienten på bästa möjliga sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdarens strategier vid kommunikation med personer av utländsk härkomst som inte behärskar det svenska språket. Metod: Metoden var litteraturstudium med kvalitativ ansats, sökningen på artiklarna har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed och litteraturstudien baseras på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Kategorierna var tolk och icke-verbal kommunikation. Slutsats: Röntgensjuksköterskor har ett ansvar att erbjuda jämlik vård på lika villkor till alla. Därför ska de använda olika strategier för att kunna kommunicera med patienter som inte talar samma språk. Resultatet visade att professionell tolk var den bästa och säkraste metoden för kommunikation med sådana patienter. Därför finns det ett behov av utbildning för röntgensjuksköterskor angående tolkbokning. Dessutom finns det ett behov av tydliga rutiner för att förbättra tolktjänstsystemet när professionella tolkar användas i möten med patienter som inte behärskar språket.

The aim of this thesis is to investigate empathy for persons from ethnical groups different than one’s own, an ability called ethnocultural empathy. A scale measuring ethnocultural empathy was translated and validated for a Swedish context and tested in a student sample, a majority of which were healthcare students. Three studies were performed. In study I, the validity and reliability of a Swedish translation of the Scale of Ethnocultural Empathy (SEE) was investigated (N=326). The purpose of study II was to investigate the association between basic empathy as measured by the Interpersonal Reactivity Index (Davis, 1983) and ethnocultural empathy as measured by the Scale of Ethnocultural Empathy (Wang et al., 2003). In study III, differences in basic empathy as well as in ethnocultural empathy were explored in a sample of 365 undergraduate students at the beginning and end of four Master programmes in health care education (Medicine, Psychology, Nursing and Social Work). The main results from the present thesis indicate that the central tendency, distribution of scores, intercorrelations, and factor structure in the Swedish version of SEE were well-matched and mainly similar to the American version. A significant strong correlation between basic and ethnocultural empathy was found, suggesting that the two constructs overlap substantially. The results of study III revealed that students from all programmes in health care had fairly high scores on both empathy scales. There were, however, significant differences between the study programmes. Overall, the studies show that ethnocultural empathy is a measurable construct but that it overlaps with basic empathy and further testing of the construct is needed. Implications of the findings for the measurement of empathy are discussed. / Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka empati hos personer och grupper som har en annan etnisk bakgrund än den egna, en förmåga som kallas etnokulturell empati. Denna förmåga handlar om kunskap och acceptans av andra etniska individer och gruppers kulturella uttryck. Det amerikanska instrument som anses mäta etnokulturell empati översattes och validerades till svenska språk och förhållanden. Därefter testades instrumentet hos studenter på hälsovårdutbildningar i tre studier. I studie I undersöktes instrumentets validitet och reliabilitet i ett urval av 326 respondenter. I studie II undersöktes sambandet mellan grundempati, som anses mätas med instrumentet Interpersonal Reactivity Index (IRI), och etnokulturell empati som anses mätas med Scale of Ethnocultural Empathy (SEE). Studie III undersökte skillnader i grundempati och etnokulturell empati hos 365 studenter inom fyra program (Läkare, psykolog, sjuksköterska och socionom) i början och i slutet av deras studier. De huvudsakliga fynden i denna avhandling visade att faktorstrukturen och inter-korrelationerna i den svenska versionen av SEE i stor utsträckning liknade den amerikanska versionen. Dock detta inte bekräftades i konformatoriska faktoranalysen (CFA). Resultatet i studie II visade på ett starkt samband mellan grundempati och etnokulturell empati, vilket tyder på att dessa två konstruktioner av empati kraftigt överlappar varandra. I studie III visade resultatet att alla studenter från hälsovårdsutbildningarna hade höga nivåer av grund- och etnokulturell empati. Emellertid fanns signifikanta skillnader mellan programmen. Psykolog- och socionomstudenter hade högre nivåer av både grund empati och etnokulturell empati. Det övergripande resultat från avhandlingen visade att det går att mäta etnokulturell empati, men den nuvarande konstruktionen överlappar med grund empati. Ytterligare studier behövs för att förbättra instrumentet.

This case study investigates modernity and its emergence with mortality and health service measures as starting point during the period between 1895 and 1917 in Karlstad. The studies investigation material comes from source material from The Statistical Central Bureau, The Health Service Board in Karlstad, and from Karlstad Municipality ́s Technical Board. The material has through a quality, and quantity based work and production method made it possible to answer the case studies questions. To be able to understand the study ́s result from a modernity point of view, Anthony Gidden ́s modernity theory is being used. The studies results show that in Karlstad there has been a densifying development in several of the modernity ́s fields during the years that have been researched. This densifying development has lead to that the every day life of the population has in some extent changed. This period of time is also characterized as a time with an evolved sense of responsibility regarding the health service profession. During this time of modernization there was a decline of the public and the gender specific death rate in the city in the same time as tuberculosis developed into the most common cause of death for the rest of the population. However the change of this cause of death group looked somewhat different between the divided aged based groups that were examined. These results also give indications on certain individual health service measures positive affects on mortality in the city. Even here it seems that de development has been quite different between the different aged based groups that were examined. This case study ́s result both contradicts and strengthens earlier research in this area. / Denna fallstudie undersöker modernitetens framväxt, med dödlighet och hälsovårdsåtgärder som utgångspunkt i Karlstad under perioden 1895-1917. Studiens undersökningsmaterial utgörs av källmaterial från Statistiska Centralbyrån, Hälsovårdsnämnden i Karlstad samt från Karlstads kommuns tekniska nämnd. Materialet har genom både ett kvalitativt och kvantitativt arbets- och framställningssätt möjliggjort att besvara studiens frågeställningar. För att förstå studiens resultat utifrån ett modernitetsperspektiv nyttjas i studien Anthony Giddens modernitetsteori. Studiens resultat visar att det i Karlstad skedde en förtätning på flera av modernitetens områden under de år som undersökts. Denna förtätning bör ha bidragit till att det vardagliga livet för befolkningen i viss mån förändrades. Perioden kännetecknas även av en ökad medvetenhet och ansvarskänsla kring det hälsovårdande arbetet. Under denna tid av modernisering skedde en nedgång av det allmänna och könsspecifika dödstalet i staden, samtidigt som olika former av tuberkulos utvecklades till den vanligaste dödsorsaken för den totala befolkningen. Dock såg förändringen av denna dödsorsaksgrupp något olika ut mellan de skilda åldersindelade grupperna som undersökts. Resultatet visar även att finns indikationer på vissa enskilda hälsovårdsåtgärders positiva inverkan på dödligheten i staden. Även här verkar utvecklingen ha skilt sig något mellan de olika åldersindelade grupperna som undersökts. Denna studies resultat både problematiserar och bekräftar tidigare gjord forskning.

Många föräldrar upplever att småbarn har sömnproblem när barn inte kan somna själva på kvällen och inte somna om själva på natten. Detta innebär att föräldrar får en störd nattsömn vilket kan leda till psykisk ohälsa såsom depression hos mammor och en ökad risk för våld mot barnet. För barnet kan det betyda att de kan få fortsatta sömnproblem under förskoleåldern. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har ett hälsofrämjande perspektiv med fokus på familjen och skall arbeta för att minska skadlig påfrestning för barn och föräldrar. Syftet med denna uppsats är att beskriva olika tillvägagångssätt som kan främja goda sömnvanor hos småbarn och deras föräldrar. Som metod valdes litteraturstudie. Resultatet visar olika tillvägagångssätt som förbättrar sömnen hos familjerna. Föräldrar får information om barns sömnmönster och dygnsrutiners betydelse för sömn. Informationen ges i grupp eller individuellt och kan vara både muntlig och skriftlig. Resultatet beskriver också faktorer som underlättar för föräldrar såsom stöd från närstående och sjuksköterska samt sovrumsmiljöns betydelse för att de ska orka hantera situationen med barns sömn. Stöd från professionella, bland annat genom telefonuppföljningar, uppskattas av föräldrar. Författarna diskuterar hur information bör ges, vilka förutsättningar som är gynnsamma för vårdrelationen samt betydelsen av att bemöta föräldrar i deras livsvärld. Vidare diskuteras båda föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt barn och vikten av jämställdhet i föräldraskapet. / Program: Fristående kurs

Denna uppsats syftar till att visa på hur spädbarnsdödligheten skiljde sig åt mellan olika socio-ekonomiska grupper i stadsmiljö. Ämnet är tidigare studerat men det har inte hittats något tydligt mönster. Därför görs studien för att bredda forskningsläget och bidra till att förstå hur den sanitära förbättrigen påverkade spädbarnsdödligheten. Syftet uppnås genom en studie av Örebro mellan 1870-1895 där spädbarnens dödsorsaker jämförs med deras socio-ekonomiska ställning. Resultaten visar på en jämförelsevis liten skillnad mellan olika socio-ekonomiska grupper, framförallt under den senare tidsperioden.

Colours have been proven to have both a great physical and psychological impact on human beings. This essay investigates the rebranding of 37 Health Care Centers, located in Norrbotten, Sweden, and how 10 interviewees have experienced the new choice of colour on the logotypes of these Health Care Centers. The theoretical framework used in this research process, consists of theories related to rebranding, the communication process, encoding/decoding and Goethe’s Theory of Colours. To gather information about how the 10 inhabitants have experienced the new choice of colour, a semistructured form of interview was used. In addition to these interviews, three people employed by Norrbotten County Council (NLL) were interviewed, to get to know more about the rebranding process and the message behind the chosen colours of the logotype. Results show that the inhabitants had an overall positive reaction to the new colour choices, but that younger target groups lacked information about the new logotype and the rebranding. Due to these results, recommendations were made that NLL should expand the quantity of media channels to reach these younger target groups, and thereby be able to attract more patients to their Health Care Centers. NLL would also profit from investigating the inhabitants experiences related to the new colour choices themselves, but in a larger scale, to achieve greater knowledge of how to proceed with colour choices in the future.

In the four papers presented in this dissertation I analyze and discuss various value statements and moral stances, which I regard as unjustifiably harmful for persons with Autism and obstacles for the creation of an Autism-friendly society. In the papers I try to show that the positions underpinning the Autism-phobic moral stances are not warranted and cannot be defended in a good way. In doing so, I hope to transform the harmful moral intuitions underlying these positions into autism-friendly ones. The first paper investigates the Neurodiversity claim that ‘Autism is a natural variation’. The claim is interpreted and investigated and an argument is given that, contrary to Low-Functioning Autism, High-Functioning Autism can indeed be seen as a natural variation, without necessarily being seen as a disability. The second paper focuses on the problem for persons with Autism to adapt to prosocial lying, which is saying something not true but socially acceptable in a situation. By comparing a Kantian approach and a care ethics approach, the paper ends up recommending teaching persons with Autism to lie in a rule based and empathic way. The third paper deals with the morality of embryo selection in IVF. Based on a widely shared intuition of natural capabilities, arguments are given that it is morally legitimate to choose an Autistic embryo instead of a ‘normal’ one, contrary to arguments given by proponents of ‘every child should have the best chance of the best life’. The fourth paper deals with moral education. An argument is given that due to problems with cognitive empathy children with Autism should be taught pro-social behavior in a rule based way. / I de fyra artiklarna, som presenteras i denna avhandling, analyserar och diskuterar jag olika värdeuttalanden och moraliska ställningstaganden, vilka jag anser inte kan berättigas och är skadliga för personer med autism och utgör hinder för skapandet av ett autismvänligt samhälle. I artiklarna försöker jag visa att de ståndpunkter som ligger till grund för autism - fobiska moraliska ställningstaganden inte kan berättigas eller försvaras på ett rimligt sätt. På så sätt hoppas jag att omvandla de skadliga moraliska intuitioner som ligger bakom dessa positioner till autismvänliga sådana. Den första artikeln undersöker påståendet från förespråkare av neurodiversitet att ”autism är en naturlig variation”. Påståendet tolkas och utreds och ett argument ges att, i motsats till låg fungerande autism, kan högfungerande autism faktiskt ses som en naturlig variation, utan att nödvändigtvis ses som ett handikapp. Den andra artikeln fokuserar på problem för personer med autism för att anpassa sig till att ljuga prosocialt, nämligen att säga något som är osant men socialt lämpligt i en viss situation. Genom att jämföra en Kantiansk strategi med en omsorgsetisk strategi rekommenderar artikeln att undervisning i att ljuga på ett regelbaserat och empatiskt sätt bör ges till personer med autism. Den tredje artikeln behandlar moralen kring väljande av embryo i IVF. Baserat på en allmänt delad intuition om förekomsten och betydelsen av naturliga förmågor ges ett argument för att det är moraliskt legitimt att välja ett autistiskt embryo i stället för ett ”normalt”, i motsats till argument som ges av förespråkarna för ”varje barn ska få bästa chansen till det bästa livet”. Den fjärde artikeln handlar om hur barn ska bibringas moral genom utbildning. Ett argument ges att på grund av problem med kognitiv empati så bör barn med autism undervisas i pro - socialt beteende på ett regelbaserat sätt. / <p>The series name<strong> Dissertations on Health and Society</strong> is incomplete. The correct and complete name is <strong>Linköping Dissertations on Health and Society</strong>.</p>