Our assignment was to present a report to the radiology clinic at the County Hospital in Blekinge, evaluating the risks inherent in transferring patient information via Internet between the radiologist?s home and the hospital and presenting suggestions to the clinic for mechanisms by which the privacy and personal health of the patient can be ensured. Our aim was to investigate how to maintain an acceptable level of security to ensure that the patient?s privacy and security are not threatened. We wanted to present a list of measures that the clinic should take to ensure that security is maintained. We have used several different methods during our investigation: literature studies; a case study at Blekinge County Council?s x-ray clinic that includes interviews with the head of the clinic, the System Manager and System Administrators and e-mail interviews with other relevant personnel. Using these methods, we have concluded that the present working method does not fulfil the requirements stated in the theories concerning medical security. To ensure a level of computer security in accordance with the recommendations made in this thesis, it is necessary to take certain measures, which we have listed here. These include the introduction of single session login, the formulation of explicit security policies, a program for user education, the encryption of transmissions, and the use of the audit trail to track system use. All of these measures concern the intended new working method with the introduction of an outside connection; some of them concern the existing system and working method. A system fulfilling these measures will however always encompass risks, even in the safest distributed system. With today?s technologies is there always a risk that could threaten the patient?s privacy or security. This does not mean that a sufficient security level cannot be reached. By following the recommendations presented in this thesis, the x-ray clinic can maintain an acceptable level of security, when the radiologists on back-up duty are viewing x-rays and making diagnoses from home. / Vår uppgift var att presentera en rapport till röntgenavdelningen på Blekingesjukhuset, som undersöker vilka risker som uppstår när patientinformation skickas mellan röntgenpersonalens hem och sjukhuset via Internet. Vi ville presentera ett förslag till kliniken innehållande mekanismer för att skydda patientens personliga integritet och fysiska säkerhet. Vårt mål var att undersöka hur en acceptabel säkerhetsnivå kan upprätthållas, för att säkerställa patientens integritet och säkerhet. För att göra detta ville vi presentera en åtgärdslista som kliniken måste vidta för att upprätthålla säkerheten. Vi har använt oss av flera metoder i vår undersökning: litteraturstudier; en Case Study på Blekinge Sjukhusets röntgenklinik, med tillhörande intervjuer med klinikchefen, systemägare och systemadministratörerna samt e-postintervjuer med andra nyckelpersoner. Genom att använda dessa metoder har vi kommit fram till att det nuvarande arbetssättet inte uppfyller kraven som ställs enligt teorier gällande medicinsk säkerhet. För att säkerställa en nivå i enlighet med rekommendationerna som vi presenterar i denna uppsats är det nödvändigt att vidta vissa åtgärder som vi har listat här. Denna inkluderar införande av engångslösenord, formulering av en explicit säkerhetspolicy, ett program för användarutbildning, kryptering av kommunikationer samt användandet av loggade filer för att spåra systemanvändandet. Alla dessa åtgärder gäller det föreslagna nya arbetssättet, som introducerar en koppling utåt från landstingets intranät till röntgenpersonalens hem via Internet; vissa av de gäller det befintliga systemet och arbetssättet. Även om alla krav är uppfyllda så kommer ändå, med dagens teknologi, vissa risker att kvarstå. Detta innebär emellertid inte att tillfredsställande säkerhet inte kan uppnås. Genom att följa rekommendationerna som vi har presenterat i detta arbete kan röntgenkliniken ändå uppnå tillräcklig säkerhet när röntgenpersonalen med jour i hemmet undersöker röntgenbilder och ställer diagnoser hemifrån.

Bakgrund: Internationell och nationell forskning visar att skolsköterskan har en betydelsefull roll i att främja elevers hälsa och förebygga deras ohälsa. Basen för ett framgångsrikt hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan anses vara att arbeta i team med övriga kollegiet.Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors upplevelser av att arbeta i team för att främja elevers hälsa och förebygga deras ohälsa.Metod: Studien utgick från en kvalitativ design, där data samlades in via intervjuer med tolv skolsköterskor och som därefter analyserades enligt metoden för innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Analysen av intervjumaterialet mynnade ut i fyra kategorier som beskriver skolsköterskans upplevelser; Behov av att tydliggöra rollerna i teamet, Behov av vägledning i teamets praktiska arbete, Behov av tid och närhet till teamet och Behov av engagemang för arbete i team.Konklusion: Resultatet av denna studie har lyft fram skolsköterskans syn på sin egen roll i teamet tillsammans med upplevelsen av det hälsofrämjande och förebyggande arbete som hen är delaktig i på skolan. Detta visade bland annat på varierade uppfattningar om vilka ansvarsområden och uppgifter som åläggs professionen samt vad skolsköterskan upplever kan hindra eller främja arbete i team. / Background: International and national research shows that the school nurse plays an important role in promoting pupils’ health and prevent their illness. The basis for a successful health promotion and disease prevention in school is considered to be working in team with other professions.Aim: The aim was to shed light on school nurses’ experiences of working in team to promote pupils’ health and prevent their illness.Method: The study was based on a qualitative design, were data was collected from interviews with twelve school nurses’ and analyzed according to the method of content analysis with an inductive approach.Results: The analysis of data resulted in four categories that describes the the school nurse experiences; Need to explicate the roles of the team, Need of guidance in the practical work of the team, Need of time and closeness to the team and Need of dedication to work in team.Conclusion: The result of this study has highlighted the school nurse view upon her own professional role in the team together with the experience of the health promoting and disease preventive work that she participates in at school. This showed, among other things, varied perceptions about the responsibilities and tasks imposed on the profession and what obstacles or promotive factors on teamwork that the school nurse experience.

Digitala vårdmöten är en av tjänsterna inom den digitala hälsovården och erbjuds numera av både privata och offentliga aktörer. Fördelarna med digitala vårdtjänster är många men de flesta användare väljer ändå att utnyttja de mer traditionella vårdtjänsterna framför de digitala. Den grupp som är i störst behov av hälsovård är dock den grupp som utnyttjar dessa tjänster minst, den äldre gruppen av människor. Syftet med rapporten är att analysera vilka faktorer som kan påverka valet av ett fysiskt besök framför ett digitalt vårdmöte hos män över 70 år. Studien har bedrivits kvalitativt och den empiriska data som ligger till grund för resultatet samlades in genom tre gruppintervjuer. Majoriteten av respondenterna föredrog ett fysiskt vårdmöte framför ett digitalt men flera av respondenterna var ändå nyfikna på tjänsten. De främsta faktorerna som ansågs påverka valet av vårdmöte var det sociala bortfallet, tillgång till snabb och effektiv vård samt tilltron till min förmåga att välja vård. Tilltron till patientens förmåga att själv välja vård, och då främst utifrån symptom och sjukdom, är också den faktor som har störst påverkan vid vilka tillfällen vårdtagaren skulle överväga att boka ett digitalt vårdmöte framför ett fysiskt möte.

Det har visats att homosexuella har sämre hälsa än övriga befolkningen, en bidragande orsak är diskriminering. Mer än en tredjedel av vårdpersonalen i Sverige skulle avstå från att vårda homosexuella om de fick valet. Syftet var att beskriva homosexuellas erfarenheter av vårdpersonalens bemötande vid kontakt med hälso- och sjukvården. Metoden utgjordes av en kvantitativ enkätstudie och distribuerats främst via sociala medier. Resultatet baseras på 66 st inkluderade enkäter. En öppen fråga har analyserats med manifest innehållsanalys och dess resultat har använts till att exemplifiera och validera det kvantitativa resultatet enligt mixad metod och triangulering. Resultatet visade att 50 % av informanterna, någon gång under de senaste tio åren, har upplevt negativt bemötande när de varit öppna med sin homosexuellitet vid kontakt med hälso- och sjukvården. Studien har också funnit att det är vanligare att de kvinnliga informanterna upplever negativt bemötande än de manliga informanterna. Tjugosju procent avstod från att berätta för hälso- och sjukvården om sin homosexualitet, då de var oroliga för att få en annan vård än om de inget berättar eller är oroliga för personalens reaktion. Fyrtiotvå procent skulle säga att de blev diskriminerade utifrån sin sexuella orientering. Diskussionen lyfter att de homosexuella i denna studie löper lika stor risk att diskrimineras när de besöker hälso- och sjukvården, som de gör i övriga samhället. En praktisk implikation av denna studie är att vårdpersonal behöver utbildning i frågor som rör homosexualitet, för att möjliggöra förbättring av vårdkvaliteten och folkhälsan för de homosexuella patienterna. / Homosexual's health has shown to be worst then the rest of the Swedish population. Discrimination is a part of that result. There has also been studies that show some nurses in Sweden would choose to refrain from nursing homosexual patients. The aim of this study is to describe homosexual's experiences of treatment in Swedish health care. The method used a quantitative questionnaire that has been distributed mostly through social media. An open question has been analysed with manifest content analysis and validates and exemplified the quantitative result according to mixed method and triangulation. The result shows that 50 % of the informants felt that they at some point during the latest ten years, been treated in a negative way in the Swedish health system, because they were homosexuals. We have found that women experience negative treatment more often than men. Twenty-seven percent of the informants would refrain from telling the healthcare personal that they were homosexual, because they were afraid to get another treatment or were afraid of the healthcare personals reaction. Forty-two percent would say they experienced discrimination in contact with the Swedish healthcare. The discussion shows that the homosexual informants in this study are at the same risk of discrimination as they are in rest of the society. One implication of this study is to educate nursing personal in question regarding homosexuality, to improve the quality of care and public health for the homosexual patients.

Bakgrund: Stroke är ett växande globalt hälsoproblem som orsakar lidande. Konsekvenserna till följd av stroke som innefattar fysiska och psykiska funktionsnedsättningar i olika svårighetsgrader påverkar individens upplevelse av hälsa negativt. Att möta personer som har genomgått en stroke är en viktig del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete.  Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av att leva sitt dagliga liv efter att ha drabbats av en stroke. Metod: En litteraturstudie enligt Polit och Becks niostegsmodell genomfördes. Tio kvalitativa originalartiklar kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativ forskning och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades: “Ett förändrat liv” och “En ny mening i livet” inklusive sex subkategorier. Majoriteten av deltagarna beskrev att livet efter stroke förändrades drastiskt vilket ledde till en obalans i vardagen samt att acceptans och att hitta en ny mening i den förändrade tillvaron var viktig. Slutsatser:  Utmaningar med fysiska funktionsnedsättningar, psykiska besvär och förlust av identitet kan skapa lidande för personer som genomgått en stroke. Att finna positiva aspekter i sin tillvaro kan påverka dennes inställning till det nya livet. För att ta var på strokedrabbade personers individuella resurser, kan sjuksköterskan stärka deras förutsättningar för hälsa och återhämtning. / Background: Stroke is a growing global health problem that causes suffering. The consequences of stroke, which include physical and mental impairments in varying degrees of severity, negatively affect the individual's experience of health. Meeting people who have undergone a stroke is an important part of the nurse's nursing work.   Aim: The aim was to describe the daily life experiences of living one's daily life after suffering a stroke.   Method: A literature study according to Polit and Beck's nine-step model was performed. Ten qualitative original articles ware scrutinized according to an SBU: s review template for qualitative research and were analyzed based on Graneheim and Lundman's qualitative manifest content analysis method.   Result: Two categories were identified “A changed life” and "A new meaning in life" including six subcategories. Most participants described that life after stroke changed drastically which led to an imbalance in everyday life and that acceptance and finding a new meaning in the changed existence was significant.  Conclusion: Challenges with physical disabilities, mental health problems and the loss of identity can create suffering for people who have undergone a stroke. Finding positive aspects in one's life can influence his/her attitude towards the new life. In order to take care of stroke victims' individual resources, the nurse can strengthen their conditions for health and recovery.

<p><strong>Syftet</strong> var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva attityder som vårdpersonal anser sig ha i bemötandet av patienter med övervikt, samt hur patienter med övervikt upplever vårdpersonals attityder och bemötande.</p><p><strong>Bakgrund:</strong> Övervikt har ökat i samhället och blivit ett folkhälsoproblem och en tilltagande epidemi. Stora krav ställs därmed på vårdpersonalens bemötande och attityder till patienter med övervikt för att motverka negativa upplevelser av vården.</p><p><strong>Metod:</strong> Vetenskapliga artiklar söktes i PsycINFO och Medline via Pubmed, samt en manuell sökning. 17 artiklar som publicerats mellan åren 2000-2007 valdes ut för sammanfattning, granskning och analysering.</p><p><strong>Huvudresultat:</strong> Negativa attityder till patienter med övervikt fanns bland vårdpersonalen och svårigheter upplevdes i bemötandet av rädsla för att förolämpa. Dessutom saknades en tilltro till patientens egen förmåga. Patienter med övervikt upplevde att det fanns negativa attityder mot övervikt, detta anses bero på att vårdpersonalen saknar entusiasm och motivation. Trots dessa negativa attityder och bemötande visar resultatet att det finns både vårdpersonal och patienter som upplever vården och mötet som positivt.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Fördomar om övervikt måste förhindras och patienter med övervikt ska inte behandlas nedlåtande eller intolerant. Vårdpersonalens kunskap ansågs vara bristfällig både av dem själva och av patienter med övervikt.</p> / <p> <strong>The aim</strong> of this study was to describe health care personnels' attitudes towards adult overweight or obese patients, and to describe how these patients experience such attitudes.</p><p><strong>Objective:</strong> Overweight has increased in the society and therefore become a public health problem. Health care personnel plays a key role in providing support and care to patients who are obese, thus attitudes regarding overweighted patients need to be considered to obstruct negative experience of health care among patients.</p><p><strong>Methods:</strong> Scientific articles were searched in PsycINFO and Medline via Pubmed. A manual search was also carried out and a total of 17 articles, published between the years 2000 and 2007, were included for review.</p><p><strong>Findings:</strong> Negative attitudes towards overweighted patients exist among health care personnel and difficulties were experienced in the encounter related to the fear of offending the patient. In addition, health care personnel had no trust in the patient's own ability. Patients who are overweight felt that there were negative attitudes towards overweight; this was attributed to health care personnels' lack of enthusiasm and motivation. Despite these negative attitudes, the findings showed that health care personnel and patients in some cases experience both health care and the encounter positively.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Existing prejudice against overweight must be prevented and patients who are overweight shuld not be treated intolerant. Both health care personnel and patients with overweight considered that knowledge about overweight were lacking among health care personnel.</p>

Syftet var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva attityder som vårdpersonal anser sig ha i bemötandet av patienter med övervikt, samt hur patienter med övervikt upplever vårdpersonals attityder och bemötande. Bakgrund: Övervikt har ökat i samhället och blivit ett folkhälsoproblem och en tilltagande epidemi. Stora krav ställs därmed på vårdpersonalens bemötande och attityder till patienter med övervikt för att motverka negativa upplevelser av vården. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i PsycINFO och Medline via Pubmed, samt en manuell sökning. 17 artiklar som publicerats mellan åren 2000-2007 valdes ut för sammanfattning, granskning och analysering. Huvudresultat: Negativa attityder till patienter med övervikt fanns bland vårdpersonalen och svårigheter upplevdes i bemötandet av rädsla för att förolämpa. Dessutom saknades en tilltro till patientens egen förmåga. Patienter med övervikt upplevde att det fanns negativa attityder mot övervikt, detta anses bero på att vårdpersonalen saknar entusiasm och motivation. Trots dessa negativa attityder och bemötande visar resultatet att det finns både vårdpersonal och patienter som upplever vården och mötet som positivt. Slutsats: Fördomar om övervikt måste förhindras och patienter med övervikt ska inte behandlas nedlåtande eller intolerant. Vårdpersonalens kunskap ansågs vara bristfällig både av dem själva och av patienter med övervikt. / The aim of this study was to describe health care personnels' attitudes towards adult overweight or obese patients, and to describe how these patients experience such attitudes. Objective: Overweight has increased in the society and therefore become a public health problem. Health care personnel plays a key role in providing support and care to patients who are obese, thus attitudes regarding overweighted patients need to be considered to obstruct negative experience of health care among patients. Methods: Scientific articles were searched in PsycINFO and Medline via Pubmed. A manual search was also carried out and a total of 17 articles, published between the years 2000 and 2007, were included for review. Findings: Negative attitudes towards overweighted patients exist among health care personnel and difficulties were experienced in the encounter related to the fear of offending the patient. In addition, health care personnel had no trust in the patient's own ability. Patients who are overweight felt that there were negative attitudes towards overweight; this was attributed to health care personnels' lack of enthusiasm and motivation. Despite these negative attitudes, the findings showed that health care personnel and patients in some cases experience both health care and the encounter positively. Conclusion: Existing prejudice against overweight must be prevented and patients who are overweight shuld not be treated intolerant. Both health care personnel and patients with overweight considered that knowledge about overweight were lacking among health care personnel.

Background Cardiovascular disease is the leading cause of death globally. Today's initiatives regarding prevention and treatment of cardiovascular disease still have unmet needs and improvement potential. One important and relevant part for the health care is to adapt to today's living habits. Digitalization has become a natural part in society and integration in health care is ongoing through so called eHealth. mHealth, which provides health care and prevention remotely, is a part of eHealth. The development of mHealth in health care has intensified and with increasing demands, that it is evidence-based. Aim Through a literature study, investigate the evidence of mHealth and how mHealth can influence risk factors in the treatment of cardiovascular disease. Method A descriptive literature study with a systematic approach that included 15 articles in total and all were randomized controlled trials. Results This literature study showed that motivational focused text message, by using mobile phone or smartphone, was the type of mHealth that was primarily used and was the most effective in influencing risk factors for cardiovascular disease. BMI, unhealthy diet and lack of exercise were the risk factors that were influenced primarily. Information about required resources for implementation of mHealth was not found. Conclusion mHealth as an integrated part of health care for cardiovascular disease provides advantages as it has shown effects on influential risk factors for cardiovascular disease. This, through text messages of motivational nature to a mobile phone or smartphone. mHealth should be considered in everything that is linked to health care and particularly within cardiovascular disease. / Bakgrund Kardiovaskulär sjukdom är den främsta dödsorsaken globalt sett. Dagens åtgärder avseende prevention och behandling av kardiovaskulär sjukdom har fortsatt stor utvecklings- och förbättringspotential. En viktig och aktuell del i förbättringsarbetet är att anpassa den till dagens levnadsvanor. Eftersom digitaliseringen har blivit en naturlig del i vårt samhälle pågår en integrering inom hälso- och sjukvården genom så kallad e-hälsa. M-hälsa innebär vård och hälsofrämjande stöd på distans och är en del av e-hälsa. Utvecklingen av m-hälsa inom vården är intensiv och med ökade krav på att den ska vara evidensbaserad. Syfte Att genom en litteraturstudie undersöka evidensen av m-hälsa och på vilket sätt m-hälsa kan påverka riskfaktorer vid behandling av kardiovaskulär sjukdom. Metod En beskrivande litteraturöversikt med systematisk ansats som innefattade 15 artiklar där samtliga var randomiserade kontrollerade studier. Resultat Denna litteraturstudie visade att textmeddelande med motiverande inriktning, genom användning av mobiltelefon eller smartphone, var den typ av m-hälsa som främst användes och hade tydligast effekt på påverkbara riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom. BMI, ohälsosam kost och brist på motion var de riskfaktorer som påverkades främst. Information om vilka resurser som krävs för implementering av m-hälsa var bristfällig. Slutsats M-hälsa som en integrerad del av hälso- och sjukvården inom kardiovaskulär sjukdom innebär fördelar då effekter på påverkbara riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom har påvisats, främst genom textmeddelande av motiverande karaktär till en mobiltelefon eller smartphone. M-hälsa bör därmed vara en självklar del i allt som är kopplat till hälso- och sjukvården och särskilt inom kardiovaskulär sjukdom.

Background Waste has been around since humans started to create products. Today, it is a growing problem in the world; humans keep producing waste at a faster pace than we can handle. The world is becoming more conscious of our actions, and new solutions to manage and utilize the waste are desired. Medical waste lacks a global definition, which results in a lack of standardization for medical waste management. The rapid development of medical science and technology has led to increased use of medical consumables. Single-use gloves are the most commonly used consumable within healthcare. They are not recycled due to fear of contamination, which results in a big load on the environment by not preserving the value of the material. Objectives The objectives with the research have been to understand the waste industry and identify where waste streams have the opportunity to be replaced with circular systems through new technology. From the findings, design and propose a new technology that fits into a circular economy. Method Design Research Methodology and MSPI Innovation process worked as frameworks for the design process for the researchers during the thesis work. Inspiration from company visits, interviews, job shadowing, and literature research initiated the project and was used to clarify the problem. Prototypes, testing, and literature research were used to validate the design progress and followed up by lab experiments and mechanical design of a fully circular system. Results Through tests and experiments, a circular system for single-use protection gloves was designed. The proposed technology would eliminate the need for raw material extraction, manufacturing, and transportation. The system is based on making protection gloves from Polyvinyl Alcohol. Due to the unique properties of the material, it is possible to dissolve the gloves in water, sterilize them and remanufacture them into new gloves. The gloves proved to have similar mechanical properties to the current options on the market. The system includes many elements from the manufacturing process of nitrile rubber and latex gloves, but the introduction of cleaning and sterilization steps will question the main reason consumable protection gloves are used in the first place, to ensure sterility. Conclusion Optimizing, automating, and implementing this system will make the healthcare industry more environmentally friendly. Introducing a system to remanufacture and sterilize single-use gloves is a statement to prove the possibility to replace linear life cycles with circular ones, by questioning the reasons behind unsustainable behavior and solving those problems. Contaminated waste is incinerated today. Some argue that energy recovery classifies as recycling, but this system will focus on preserving the value of the material by reusing it in multiple cycles. Similar work will be necessary to keep up with the increased production of waste. Circular systems may enable humans to fulfill their needs with a significantly decreased environmental load. Before implementing this solution in the healthcare industry, more research must be carried out. However, the innovation of an in-house system and a more direct approach to manufacture – recycle – reuse, has presented to create new value of waste and further technological development to enhance the waste management and recycling industry. / Bakgrund Avfall har funnits sedan människor började tillverka produkter. Idag är det ett växande problem i världen, människor fortsätter att producera avfall i en snabbare takt än vad vi kan hantera. Världen blir mer medveten om åtgärderna men nya innovationer för att hantera och utnyttja avfallet behövs. Medicinskt avfall saknar en global definition som resulterar i brist på standardisering för hantering av medicinskt avfall. En snabb utveckling av medicinsk vetenskap och teknik har lett till en ökad användning av medicinska engångsartiklar. Engångshandskar är de vanligaste förbrukningsvarorna inom sjukvården och återvinns inte på grund av rädsla för förorening, vilket resulterar i en stor belastning på miljön eftersom materialets värde inte tas vara på. Syfte Målet med forskningen har varit att förstå avfallsindustrin och identifiera var avfallsströmmar kan ersättas med cirkulära system genom ny teknik. Utifrån resultaten, utforma och föreslå ny teknik som passar in i en cirkulär ekonomi. Metod Designforskningsmetodik (Design Research Methodology) och MSPI:s Innovationsprocess användes som ramar för designprocessen för forskarna under avhandlingsarbetet. Inspiration från företagsbesök, shadowing, intervjuer och litteraturforskning initierade projektet och användes för att klargöra problemet. Prototyper, tester och litteraturforskning användes för att validera designframstegen. Följt av laborationer och mekanisk design av ett komplett cirkulärt system. Resultat Genom tester och experiment designades ett cirkulärt system för skyddshandskar avsedda för engångsbruk. Den föreslagna tekniken skulle eliminera behovet av råmaterialutvinning, tillverkning och transport. Systemet är baserat på tillverkning av skyddshandskar från polyvinylalkohol. På grund av materialets unika egenskaper är det möjligt att lösa upp handskarna i vatten, sterilisera dem och åter tillverka dem till nya handskar. Handskarna visade sig ha jämförbara mekaniska egenskaper som de nuvarande alternativen på marknaden. Systemet innehåller många element från tillverkningsprocessen av nitrilgummi- och latexhandskar, men införandet av rengörings- och steriliseringssteg kommer att ifrågasätta den främsta orsaken till att förbrukningsskyddshandskar används i första hand - för att säkerställa sterilitet. Slutsats Optimering, automatisering och implementering av detta system kommer att göra sjukvårdsindustrin mer oberoende och mer miljövänlig. Att införa ett system för att återvinna och sterilisera skyddshandskar för engångsbruk, bevisar möjligheten att ersätta linjära livscykler med cirkulära, genom att ifrågasätta orsakerna bakom ohållbart beteende och lösa dessa problem. Förorenat avfall förbränns idag, somliga hävdar att energiåtervinning kan klassificeras som återvinning, men energiåtervinning saknar egenskapen att bevara materialets värde. Detta system har materialvärdet i fokus genom att återanvända det i flera cykler. Liknande arbete kommer att krävas för att hålla jämna steg med den ökade avfallsproduktionen. Cirkulära system kan göra det möjligt för människor att uppfylla sina behov med en avsevärt minskad miljöbelastning. Lösningen behöver ytterligare forskning och måste förbättras före implementering. Men innovationen i ett internt system och ett mer direkt tillvägagångssätt för tillverkning - återvinning - återanvändning har presenterats för att skapa nytt värde för avfall och ny teknisk utveckling för att förbättra avfallshanteringen och återvinningsindustri.

The year of 2016, healthcare accounted for almost 10.9% of Sweden’s total GDP, which corresponds to almost 478 billion SEK. A significant part of an organization's expenditure is linked to procurement, but in the context of procurement in public sector there is not enough research done, and the studies that have been done indicates that there are opportunities for improvement. This study has focused on direct procurement, and the purpose is, therefore, to increase understanding of direct procurement in Swedish healthcare and to formulate recommendations that streamline the process of direct procurement.   This work was a multicase study, interviews were conducted with four employees in three different regions who worked with procurement linked to healthcare, in addition to these interviews, requests for other material relevant to direct procurement were sent out to several other regions. The findings were analyzed and discussed with the help of a literature review.   It was discovered early in the work during the interviews that resources were not prioritized for direct procurement. Direct procurement is always carried out if it is allowed, and it is permitted if the value of the procurement does not exceed SEK 586 907 if there are no special reasons. These amounts are governed by the Public Procurement Act (LOU), and in addition to this limits there are many other parts in LOU that the public sector must relate to - and the laws and regulations set are the main reasons why the purchasing process in the public sector is more complicated than in the private sector.   A successful purchasing function is characterized by, among other things, team-based structure and good cooperation between the different parts of the organization. One part of the study's contribution is that digitization should be seen as a performance area and success factor in public procurement. The public sector has a socio-economic responsibility, but because of LOU, it is not easy to stimulate local economic growth, as an example. In this study, several recommendations have been proposed, for instance, to become more cost-effective, and to how the problem of socio-economic responsibility may be circumvented without risking committing violations of the public procurement laws. One recommendation is digitalization of the process to increase efficiency in several performance areas. Another recommendation is to work closer to the suppliers and the customers to, as an example, encourage innovation and sustainability.