Sommaren 2008 inträffade en extraordinär händelse på nöjesparken Liseberg i Göteborg. Åkattraktionen Rainbow gick sönder och flera passagerare skadades och fick föras till sjukhus. Media har följt denna händelse och det har spekulerats kring Lisebergs agerande och säkerhet. Ämnena krishantering och medierapportering är ständigt aktuella i dagens samhälle och är kopplade till varandra. Det är viktigt för ett företag att ha bra krisberedskap och en god kontakt med media. Media rapporterar krisen till omvärlden, men en medvetenhet bör finnas om att olika källor kan spegla en händelse på olika sätt. Syftet med denna uppsats är att se hur Lisebergs krishantering såg ut vid tiden för den extraordinära händelsen sommaren 2008. Vidare avser vi att ta reda på om krishanteringen fungerade som den skulle vid händelsen. I vårt syfte ingår även att undersöka hur tre olika tidningar i Sverige; Aftonbladet, Göteborgs Posten (GP) och Dagens Nyheter (DN) lyfte fram Lisebergs agerande vid händelsen, se hur de lyfte fram händelsen i övrigt och se om det skiljde något mellan deras rapportering. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som har sin grund i hermeneutiken. Vi genomförde en intervju som sedan transkriberades och analyserades. Vidare samlades artiklar in från de olika tidningarna och analyserades med en systematisk textanalys och en iscensättningsmetod. Vårt resultat som vi fick fram genom ovanstående metoder visade följande: Liseberg hade en väl genomarbetad krishantering vid tiden för olyckan. Denna krishantering ansåg de själva fungera bra och som de hade tänkt från början. Det skiljer sig i medierapporteringen mellan de olika tidningarna. De framställer händelsen på olika sätt, fokuserar på olika saker och framhåller Lisebergs agerande olika mycket.

Katastrofer kräver omedelbara beslut och åtgärder för att minimera allvarliga konsekvenser. Undersökningar och analyser från tidigare katastrofer visar att utbildning, övning, samverkan och ledarskap behöver förbättras för att evidensbaserat beslutsfattande ska uppnås. I Sveriges hälso- och sjukvård är det regional Tjänsteman i Beredskap, TiB, som i de flesta fall initialt fattar de övergripande beslut om mobilisering och fördelning av resurser och behov av medicinsk kompetens vid katastrof och allvarlig händelse. Syftet med denna studie var att kartlägga den kunskap och erfarenhet som innehavare av funktionen TiB har för att vara förberedda för sin uppgift. Studien är kvantitativ och bygger på en enkät konstruerad av författaren som har skickats till innehavarna av funktionen regional TiB inom hälso- och sjukvård i Sverige. Resultatet analyserades med deskriptiv statistik och analytisk statistik. En jämförelse gjordes mellan de respondenter som hade medicinsk utbildningsbakgrund och de som inte hade sådan. Resultatet visar att det finns vissa skillnader beträffande kunskaper och erfarenheter och behovet av sådan. De som inte hade medicinsk utbildningsbakgrund hade övervägande specialkunskaper i katastrofmedicin och de ansåg också i högre grad att medicinsk kompetens var viktig för funktionen som TiB. Studiens resultat kan vara till stöd gällande utbildning och planering inför allvarliga händelser. / Disasters and major incidents require immediate decisions and actions to minimize serious consequences. Studies and analyzes from previous disasters show that education, practice, collaboration and management need to be improved. This together with learning from experiences will make the planning of relevant preparations easier. The purpose of this study was to do a survey of the knowledge and experience of a defined operative  level of strategic management (command and control) who can make the overall decisions regarding mobilization and distribution of resources, distribution of casualties and need of medical skills to be prepared  for their tasks in case of disaster and major incident. In Sweden this function is called Tjänsteman i Beredskap (TiB). The study is quantitative and based on a questionnaire constructed by the author and sent to the holders of the function TiB in Sweden. The results were analyzed by descriptive statistics and analytical statistics. A comparison was made between those respondents who had medical education background and those who did not have one. The result shows that there are some differences in knowledge and experience and the need for such. Those who had medical education background had vast expertise in disaster medicine and they also considered relatively more medical skills were important for the function of TiB. Study findings can provide support with training and planning for major events.

<p>Sommaren 2008 inträffade en extraordinär händelse på nöjesparken Liseberg i Göteborg. Åkattraktionen Rainbow gick sönder och flera passagerare skadades och fick föras till sjukhus. Media har följt denna händelse och det har spekulerats kring Lisebergs agerande och säkerhet.</p><p>Ämnena krishantering och medierapportering är ständigt aktuella i dagens samhälle och är kopplade till varandra. Det är viktigt för ett företag att ha bra krisberedskap och en god kontakt med media. Media rapporterar krisen till omvärlden, men en medvetenhet bör finnas om att olika källor kan spegla en händelse på olika sätt.</p><p>Syftet med denna uppsats är att se hur Lisebergs krishantering såg ut vid tiden för den extraordinära händelsen sommaren 2008. Vidare avser vi att ta reda på om krishanteringen fungerade som den skulle vid händelsen. I vårt syfte ingår även att undersöka hur tre olika tidningar i Sverige; Aftonbladet, Göteborgs Posten (GP) och Dagens Nyheter (DN) lyfte fram Lisebergs agerande vid händelsen, se hur de lyfte fram händelsen i övrigt och se om det skiljde något mellan deras rapportering.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod som har sin grund i hermeneutiken. Vi genomförde en intervju som sedan transkriberades och analyserades. Vidare samlades artiklar in från de olika tidningarna och analyserades med en systematisk textanalys och en iscensättningsmetod.</p><p>Vårt resultat som vi fick fram genom ovanstående metoder visade följande: Liseberg hade en väl genomarbetad krishantering vid tiden för olyckan. Denna krishantering ansåg de själva fungera bra och som de hade tänkt från början. Det skiljer sig i medierapporteringen mellan de olika tidningarna. De framställer händelsen på olika sätt, fokuserar på olika saker och framhåller Lisebergs agerande olika mycket.</p>

No description available.

Bakgrund: Vårdskador är ett vanligt förekommande problem inom slutenvården. En vårdskada är en skada som hade kunnat undvikas. I Sverige drabbas årligen ungefär var tionde patient av en vårdskada vilket medför stora merkostnader både på individ- och samhällsnivå. I varje landsting finns en Patientnämnd vars syfte bland annat är att ta emot patienter och anhörigas synpunkter och klagomål på vården samt förmedla dessa vidare till berörd verksamhet. Syfte: studien granskade vilka vårdskador som anmäldes till Patientnämnden under hösten 2014 i ett landsting i Mellansverige samt vilka åtgärder som vidtogs från vårdgivarens sida efter kontakt från Patientnämnden. Metod: En empirisk studie med kvantitativ design, data erhölls från avslutade ärenden hos Patientnämnden. Resultat: 34,2 % av anmälda ärenden rörde vårdskador. Vanligast var att ärendet gällde en kvinna (69 %) och att patienten själv anmälde till Patientnämnden (71 %). Försenad och/eller felaktig behandling och/eller diagnos var de vanligaste anmälda vårdskadorna i denna studie. I 47,4 % fall vidtogs åtgärder från vårdgivarens sida. Slutsats: I 41 av 75 ärenden kontaktades inte berörd verksamhet för yttrande. Detta då Patientnämnden ej kunde gå vidare med ärendet eftersom skriftliga synpunkter uteblev från anmälande part. Anledningen till detta kan vara värd att studera vidare. Kanske behöver Patientnämnden utveckla ett alternativt anmälningssystem för att underlätta processen för att inte tappa denna grupp som kan behöva mer stöd för att fullfölja sin anmälan. Då även dessa synpunkter är viktiga för fortsatt arbete med kvalitetssäkring och en öka patientsäkerheten inom slutenvården. / Background: Adverse events are a common problem in inpatient care. An adverse event is an injury that could have been avoided. In Sweden every tenth patient are affected every year of injuries form health care which results in big costs both at an individual and a society level. Every county has a Patient Advisory Board whose purpose is to receive patients and relatives' opinions and complaints of the health care and to communicate these to the concerned care unit. Objective: The study examined reported adverse events to the Patient Advisory Board in the fall of 2014 in a county in central Sweden and the measures that were taken from the caregiver's side after being contacted by the Patient Advisory Board. Method: An empirical study using quantitative design, data were obtained from closed cases of this board. Results: 34.2 % of the studied cases concerned nursing injuries. Most commonly the case involved a woman (69 %), and in 71 % of reviewed cases the patients themselves contacted the Patient Advisory Board. Delayed and/or improper treatment and/or diagnosis were the most commonly reported adverse events in this study. In 34 cases, measures were taken from a health care provider. Conclusion: In 41 of the 75 cases the caregiver was not contacted because the Patients Advisory Board could not proceed since written comments regarding the case was not obtained from notifying party. In the future further studies may be needed to find strategies for helping those who have trouble reporting discontent in healthcare.

Omfattningen av vad som loggas i ett system idag är varierande, de flesta har någon form av loggning av oönskade händelser. Vi inriktar oss på olika metoder för att applicera auditing så det går att spåra hela händelseförlopp. Vi undersöker vilka vitala delar en auditlogg ska innehålla, utifrån SANS policy för auditing. Vi designar och implementerar ett ramverk för auditing och väljer ut en säker digitalsigneringsmetod för loggad data. Slutligen verifierar vi implementation och signeringsmetod. / The extent of what is logged in systems today is varying, most of them have some form of logging of undesired events. We focus on various methods for applying auditing to be able to track an entire sequence of events. We examine vital information an audit log should contain, based SANS policy for auditing. We design and implement a framework for auditing and selects a secure digital signing method for logged data. Finally we verify the implementation and signing method.

Varje region i Sverige ansvarar för att ha en organiserad beredskap av krisstöd. Krisstödet ska aktualiseras i nära anslutning till allvarliga och extraordinära händelser och ansvara för det psykosociala stödet till de som omfattas av behovet. Målgruppen för denna studie är en av krisstödsgrupperna i en region som har beredskap att inställa sig på sjukhuset och där påbörja ett krisstöd till de drabbade. Det vetenskapliga underlaget som idag finns tillgängligt för krisstöd i akut- och mellanfas vid allvarliga och extraordinära händelser innefattar inte några evidensbaserade metoder för hur krisstödet ska förmedlas. Med bakgrund i detta syftar studien till att förstå hur krisstödspersoner förhåller sig till och påverkas av det begränsade vetenskapliga underlaget för krisintervention. Studiens teoretiska inramning bygger på modern kristeori och begreppen praktisk kunskap, praktiskt handlande och praktisk yrkesteori. Inför studien har vi även tagit del av relevant tidigare forskning som vi har kunnat koppla våra resultat till. För att besvara studiens syfte används kvalitativa intervjuer med krisstödspersoner ur en och samma krisstödsgrupp. Den kvalitativa innehållsanalysen som använts för att analysera intervjuerna har bidragit med en djupare förståelse för hur krisstödspersonerna arbetar och förhåller sig till att det saknas evidensbaserade metoder för krisintervention i akut- och mellanfas. Resultatet av studien visar att krisstödspersonerna kompenserar avsaknaden av evidensbaserade metoder genom att använda sig av sin egen och andras erfarenhet genom kollegialt kunskapsutbyte. Krisstödspersonerna förhåller sig också till det vetenskapliga underlag som finns men underlaget beskriver inte på vilket sätt krisstödet ska utformas utan endast vad som bör uppnås. Detta lämnar stort utrymme för den professionelles egen expertis som vi i resultatet ser utvecklas till en praktisk yrkesteori för rollen som krisstödsperson.

En traumatisk händelse sker plötsligt och oväntat och kan orsaka stor fysisk och psykisk skada hos den drabbade och dennes närstående. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att vara förälder till ett barn som drabbas av en traumatisk händelse. Studien har en kvalitativ design och syftet uppnåddes genom att analysera en självbiografi enligt en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att pendla mellan hopp och förtvivlan; Att känna ensamhet och rädsla; Att känna skuld och ilska över att inte kunna skydda sitt barn; Att känna en sorg över att livet inte blev som det var tänkt; Att kunna hantera den nya livssituationen och känna att livet blir ljusare. Resultatet visade att föräldern i studien var av stort behov av information och hopp. Hon upplevde ensamhet och en djup sorg över det liv som inte blev. Genom denna studie kan sjuksköterskor få en förståelse för det trauma en förälder upplever när deras barn drabbas av en allvarlig olycka. Förslag på vidare forskning kan vara hur föräldrar påverkas långsiktigt av att leva med ett barn som drabbats av ett trauma.

Kriser drabbar samhället med jämna mellanrum och uppstår av olika anledningar, hur stor påverkan krisen kommer att ha är svårt att avgöra innan den väl är ett faktum. För att bemöta och mildra kriser krävs i många fall krishantering, vilket föranleder att många organisationer tar fram planer att förhålla sig till under krissituationer. Kommunal krishantering utgör ett intressant studieobjekt då deras organisation är byråkratiskt präglad och designad för att verka i en förutsägbar miljö, vilket är raka motsatsen till vad de tvingas att göra under en krissituation. Denna studie har undersökt två svenska kommuners hantering av krisen som utlöstes av viruspandemin covid-19 utifrån ett teoretiskt ramverk som bygger på olika aspekter av krishantering. För att studera detta har kommunernas styrdokument analyserats och individer med olika koppling till dessa har intervjuats. Studien visar att de studerade kommunerna – Södertälje kommun och Enköpings kommun – i relativt stor utsträckning tycks följa styrdokumenten i sitt agerande, men att de även har visat prov på viss improvisation med hänsyn till krisens omfattning och natur. Södertälje kommun tycks följa krisplanen i största möjliga mån, medan Enköpings kommun å andra sidan verkar ha större benägenhet att agera fritt utifrån krisplanen.

Bakgrund: Oväntade händelser i operationssalen påverkar operationssjuksköterskan på olika sätt. Verktyg för att minska och eliminera oväntade händelser och dess negativa konsekvenser har arbetats fram genom WHO´s checklista för säker kirurgi, utbildningar och teamträningar. Trots dessa verktyg sker oväntade händelser fortfarande kontinuerligt. Operationssjuksköterskan ska verka för att identifiera och reducera oväntade händelser i samband med operativa ingrepp, för att undvika vårdskador och minska patientlidande. Detta är grundläggande för operationssjuksköterskans arbete för säker vård.  Syfte: Studiens syfte var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser och hantering av oväntade händelser i operationssalen. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta operationssjuksköterskor rekryterades och individuella semistrukturella intervjuer genomfördes från två operationsavdelningar. En kvalitativ innehållsanalys enligt Erlingsson &amp; Brysiewicz (2017) genomfördes.   Resultat: Tre övergripande kategorier med subkategorier som beskriver operationssjuksköterskors upplevelser och hantering av oväntade händelser framkom efter analysen; Att möta en oväntad händelse, Värdefulla förutsättningar för handhavandet av oväntade händelser samt Teamarbete som verktyg. I Att möta en oväntad händelse framkom olika händelser som ansågs oväntade samt känslor förknippade med dessa händelser. I Värdefulla förutsättningar för handhavandet av oväntade händelse var erfarenhet, samtal, förberedelse, fokusering och rutiner viktiga delar. Samarbete, ledarskap och kommunikation framkom som viktiga begrepp i Teamarbete som verktyg.  Slutsats: Oväntade händelser är ett naturligt inslag i operationssjuksköterskans vardag. Hur dessa händelser upplevs och hanteras beror på en mängd olika faktorer, såsom tidigare erfarenhet, samarbete och möjlighet till samtal. Studien visar att teamarbetet är viktigt för att hanteringen av oväntade händelser ska bli så optimal som möjligt, och därigenom inte riskera patientsäkerheten. / Background:  Unexpected events in the operating room affect the theatre nurse in different ways. Tools for reducing and eliminating unexpected events and the negative consequences of these events, have been developed through the WHO's checklist for safe surgery, education and team training. Despite these tools, unexpected events still happen continuously. The theatre nurse shall work for identifying and reducing unexpected events related to surgical procedures, in order to avoid healthcare injuries and reduce patient suffering. This is the foundation of working for safe care for the theatre nurse.  Purpose The purpose of this study was to illuminate theatre nurses' experiences and handling of unexpected events in the operating room.  Method: The design of the study is qualitative with an inductive approach. Eight theatre nurses were recruited and individual semi-structured interviews were conducted from two operating wards. A qualitative content analysis according to Erlingsson &amp; Brysiewicz (2017) was conducted.  Result: Three overarching categories including subcategories describing theatre nurses` experiences and handling of unexpected events emerged after the analysis; To encounter an unexpected event, Valuable conditions for managing unexpected events and Teamwork as a tool. In To encounter an unexpected event, various events emerged that were considered unexpected and emotions associated with these events. In Valuable conditions for managing unexpected events experience, conversation, preparation, focusing and routines were important parts. Collaboration, leadership and communication emerged as important concepts in Teamwork as a tool. Conclusion: Unexpected events are natural parts in the everyday life of the theatre nurse. How these events are experienced and handled depend on a number of different factors, such as previous experience, cooperation and the opportunity for conversation. This study shows that teamwork is important for optimal handling of unexpected events, and thereby not risk patient safety.