• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 355
  • 8
  • 1
  • Tagged with
  • 364
  • 75
  • 71
  • 65
  • 62
  • 49
  • 45
  • 43
  • 42
  • 42
  • 40
  • 39
  • 39
  • 38
  • 38
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Specialpedagogisk handledning : Specialpedagogers uppfattningar om specialpedagogisk handledning på högstadiet

Pettersson, Marie January 2019 (has links)
Syftet med denna kvalitativa studie är att fånga vilka uppfattningar yrkesverksamma specialpedagoger på högstadiet har rörande vad specialpedagogisk handledning är och vilka förutsättningar specialpedagoger på högstadiet har att handleda. Den tidigare forskning som finns inom specialpedagogisk handledning är främst gjord på skolans låg- och mellanstadium varför den här studien syftar till att tillföra kunskap om specialpedagogisk handledning på högstadiet. Studien har ett sociokulturellt och ett kognitionsvetenskapligt perspektiv på handledning. Enkät med 75 respondenter och transkriberade intervjuer med fyra specialpedagoger utgör dataunderlaget som sedan analyserats med hjälp av en fenomenografisk ansats i syfte att fånga specialpedagogernas uppfattningar rörande handledning på högstadiet. Handledningen är situerad till vem som handleds, tid och rum och medieras med hjälp av språket i handledningssamtalet. Förväntningar hos både specialpedagogerna själva, lärarnas förväntningar på att få rådgivning och okunskap hos lärarna om vad handledning är påverkar möjligheterna till handledning. Specialpedagogerna uppfattar sig som kompetenta relationsskapande handledare och använder sig inte av någon metod, men delar av handledning- och coachingmodeller. Resultatet visar i enlighet med tidigare forskning att specialpedagogens uppdrag inte är klart definierat och så ej heller vad handledning är rörande form och innehåll. Det försvårar för specialpedagogen att handleda samtidigt som det odefinierade specialpedagogiska uppdraget skapar ett frirum för specialpedagogen att välja vilka arbetsuppgifter som ska utföras i en komplex skolvardag. Att ha rektors stöd i att skapa förutsättningar för specialpedagogisk handledning är viktigt, inte minst för att kunna utveckla skolan. Rektor behöver organisera skolan så att förutsättningar att träffa lärare finns då den här studien visar på att högstadieorganisationen i sig inte ger de bästa förutsättningarna, vilket är litet beforskat, för specialpedagog att handleda lärare.
22

Skilda världar eller historiska spår i solsken och skugga? : SO-lärares uppfattningar av historia som ett utomhuspedagogiskt ämne

Hellstrand, Marit January 2009 (has links)
<p><strong>Syftet med studien</strong> är att<strong> </strong>belysa SO-lärares uppfattningar av historia som ett utomhuspedagogiskt ämne.</p><p><strong>Forskningsfrågorna:</strong><strong></strong></p><p>·        Uppfattar SO-lärare i grundskolans senare år utomhuspedagogik som ett möjligt historiedidaktiskt förhållningssätt, och vad är i sådana fall meningen med utomhuspedagogik i historia?</p><p>·        Hur uppfattar SO-lärare i grundskolans senare år uterummet i form av en lärandemiljö i historia?</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Studien är genomförd med en kvalitativ, fenomenografisk ansats. Det empiriska materialet är samlat med hjälp av kvalitativa intervjuer, där informanterna är lärare i SO i årskurserna 7-9. Deras uppfattningar presenteras som beskrivningskategorier i text och figurer.</p><p><strong>Resultat:</strong> Utomhuspedagogik uppfattas både som ett möjligt historiedidaktiskt förhållningssätt och inte. Meningen med utomhuspedagogik i historia är bland annat ökad historiemedvetenhet, ökat motivation, ökad social samvaro mellan lärare och elever samt bättre minne. Uterummet uppfattas som en lärandemiljö i form av ett läromedel att lära <em>av</em> och ett annat slags klassrum eller en scen att lära <em>i</em>.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Utomhuspedagogik som ett historiedidaktiskt förhållningssätt, där exempelvis läraren är medveten om rums olika berättelser och kan skapa historiska upplevelser för eleverna, kan leda till ett ökat historiemedvetande och ge eleverna en känsla för varför de läser historia.</p>
23

Skilda världar eller historiska spår i solsken och skugga? : SO-lärares uppfattningar av historia som ett utomhuspedagogiskt ämne

Hellstrand, Marit January 2009 (has links)
Syftet med studien är att belysa SO-lärares uppfattningar av historia som ett utomhuspedagogiskt ämne. Forskningsfrågorna: ·        Uppfattar SO-lärare i grundskolans senare år utomhuspedagogik som ett möjligt historiedidaktiskt förhållningssätt, och vad är i sådana fall meningen med utomhuspedagogik i historia? ·        Hur uppfattar SO-lärare i grundskolans senare år uterummet i form av en lärandemiljö i historia?   Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ, fenomenografisk ansats. Det empiriska materialet är samlat med hjälp av kvalitativa intervjuer, där informanterna är lärare i SO i årskurserna 7-9. Deras uppfattningar presenteras som beskrivningskategorier i text och figurer. Resultat: Utomhuspedagogik uppfattas både som ett möjligt historiedidaktiskt förhållningssätt och inte. Meningen med utomhuspedagogik i historia är bland annat ökad historiemedvetenhet, ökat motivation, ökad social samvaro mellan lärare och elever samt bättre minne. Uterummet uppfattas som en lärandemiljö i form av ett läromedel att lära av och ett annat slags klassrum eller en scen att lära i. Slutsats: Utomhuspedagogik som ett historiedidaktiskt förhållningssätt, där exempelvis läraren är medveten om rums olika berättelser och kan skapa historiska upplevelser för eleverna, kan leda till ett ökat historiemedvetande och ge eleverna en känsla för varför de läser historia.
24

Ämnesintegrering – möjligheter och hinder – studier ur lärar- och elevperspektiv / Subject integration – possibilities andobstacles – studies from teachers and students perspective

Jacobsson, Jessica January 2013 (has links)
Precis som samhällets funktioner och enheter kan hänga ihop och samverka på olika sätt, kan de olika ämnena i skolan också göra det. I praktiken innebär det att fler än ett ämne kan studeras på samma gång, och ett begrepp som används för att benämna denna arbetsform är ämnesintegrering. Det här examensarbetet behandlar ämnesintegrerad undervisning på högstadiet. Syftet är att skapa förståelse för vilka möjligheter och hinder som finns för det här sättet att undervisa på högstadienivå. Uppsatsens studier utgörs av två kvalitativa intervjuer med högstadielärare, och en kvantitativ enkätundersökning med högstadieelever.   I detta examensarbete har högstadielärares och högstadieelevers erfarenhet och inställning till ämnesintegrerad undervisning studerats. Detta ställs mot bland annat konstruktivismen, som är en av många teorier för vad begreppen kunskap och lärande står för. Det framkommer att både lärare och elever har en samsyn på ämnesintegrering. Resultaten av undersökningarna visar också att både lärare och elever har en positiv inställning till ämnesintegrering, och anser att arbetssättet främjar elevers lärande så att de kan ta till sig kunskaper i stor utsträckning. Undersökningarna tyder även på att den främsta möjligheten med ämnesintegrering är att elever tillgodogör sig en helhetssyn på undervisningen, och därigenom kan se kopplingar till livet utanför skolan. När det gäller hinder för ämnesintegrering, visar undersökningarna att lärares eventuella bristande ämneskunskaper, är det som utgör störst hinder för att undervisningen ska kunna bedrivas ämnesintegrerat.
25

"Det handlar om att ha ryggen fri gentemot Skolverket" : En intervjustudie om några lärares uppfattningar av arbetet med stödinsatser på högstadiet och visionen om en likvärdig skola

Sköld, Johanna January 2014 (has links)
Syftet med studien var att undersöka högstadielärares uppfattningar av olika stödinsatser så som extra anpassningar och särskilt stöd ur ett inkluderingsperspektiv.
För att kunna besvara syftet genomfördes tre fokusgruppssamtal med uppföljande intervjuer på tre olika högstadieskolor i en kommun i mellansverige. Analysen av resultatet gjordes sedan fenomenografiskt vilket innebär att jag lade märke till tendenser och mönster i samtalen som jag sedan kategoriserade under teman som kunde kopplas ihop med mina frågeställningar. De olika specialpedagogiska perspektiven som avgör synen på eleven ligger som bakgrund till mitt studieobjekt. Hur arbetar lärarna med olika stödinsatser och vad har detta för betydelse för hur man ser på en elev i behov av särskilt stöd? Sommaren 2014 kom Skolverket ut med nya riktlinjer för hur man bör arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd. Jag anser det intressant att utforska hur lärarna uppfattar arbetet med stödinsatserna med hänsyn till de nya riktlinjerna. Inkludering och elever i behov av särskilt stöd är ett komplext område. Det råder olika uppfattningar om hur detta område ska angripas. Min studie visar att olika perspektiv står i motsättning till varandra. Det råder även tvivel bland lärarna om hur man ska arbeta med de olika stödinsatserna, även om Skolverket har kommit med nya riktlinjer för att underlätta arbetet. Lärarna i studien känner sig även ifrågasatta av Skolverket då de anser att de redan under en längre tid arbetat så som riktlinjerna föreskriver. En av studiens slutsatser är att mycket arbete återstår innan glappet mellan Skolverkets visioner och skolans verklighet kan närma sig varandra, men ett förändringsarbete pågår.
26

Elevers användning av IKT på engelska i skolan och på fritiden : En kvantitativ undersökning i år 7

Bredby, Eline January 2013 (has links)
Huvudsyftet med föreliggande studie är att undersöka hur elever i år 7 använder IKT på engelska i skolan och på fritiden. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är följande: Finns det några skillnader i användningen av IKT på engelska i skolan och på fritiden? Finns det några skillnader i användningen av IKT på engelska mellan pojkar och flickor? Hur ser eleverna på IKT och lärande?   Inom ett samarbete mellan Stockholms universitet och en kommun i Stockholms län har en enkätundersökning genomförts med elever i år 7 på de kommunala skolorna i kommunen. Tre av fyra skolor har medverkat och totalt 125 elever har svarat på enkäten, 53 flickor och 72 pojkar. Resultaten visar att eleverna använder IKT på engelska i högre grad på fritiden än i skolan och på fritiden är de vanligaste aktiviteterna med IKT på engelska kommunikativa aktiviteter så som chatt och sms. I skolan används främst analoga hjälpmedel och aktiviteter utan IKT är vanligare än de med IKT. Resultaten visar även att användningen av IKT skiljer sig åt dels mellan skolor och dels inom en och samma skola. Flickor och pojkar använder IKT på engelska i mer eller mindre lika stor utsträckning men de använder olika digitala hjälpmedel, flickorna använder främst mobiltelefonen medan pojkarna främst använder datorn. Vad gäller lärande med IKT så upplever eleverna att olika digitala aktiviteter hjälper dem att utöka sitt ordförråd på engelska. Några av de digitala aktiviteter som både pojkar och flickor lär sig nya ord på engelska genom är att se på otextade filmklipp eller på textad och otextad film, att spela datorspel och att chatta med personer som inte kan svenska. Dock uppger pojkarna i högre utsträckning än flickorna att de lär sig ofta av dessa aktiviteter. Utifrån resultaten går det även att konstatera att både flickorna och pojkarna i första hand använder internet som informationskälla för att söka svar på olika frågor.
27

Individualisering av undervisningen: en studie om lärares arbete i evolutionsbiologi

Wahlqvist, Hanna January 2014 (has links)
Läroplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och förutsättningar. En fråga är då: hur arbetar lärarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att undersöka hur lärare förhåller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus på evolutionsbiologi. Fem lärare som undervisar i biologi för år 7 – 9 intervjuades. Studien visar att flera faktorer påverkar individualiseringen av undervisningen i evolutionsbiologi. Framförallt påverkar gruppstruktur, gruppstorlek, elevkännedom, arbetsområdets svårighetsgrad och lämplighet samt tid. Individualiseringen i evolutionsbiologi sker på olika sätt och särskilt framträdande var grupparbete, varierat arbetssätt, varierat arbetsmaterial, olika nivå på frågor och olika nivå på undervisning. Studien visar att det är betydelsefullt med elevinflytande vid planering och undervisning och de intervjuade lärarna lyfter fram vikten av erfarenhet och samarbete med kollegor. Viktiga slutsatser är att individualisering av evolutionsbiologi påverkas av olika faktorer samtidigt, där framförallt gruppstrukturen framträder som avgörande. Undervisning och planering genomförs på olika sätt men att tänka på individualisering är ständigt närvarande hos de intervjuade lärarna.
28

Den pedagogiska måltiden- På gott och ont : En kvalitativ studie av lärare och annan pedagogisk personals syn på måltiden som ett pedagogiskt verktyg för elever på högstadiet

Sundström, Ulrika January 2014 (has links)
I Sverige serveras sedan 1946 gratis skolmat till alla elever på grundskolan, och från 2011 är det lag på att skolmaten som serveras även ska vara näringsriktig. Skolmåltiderna ses som ett lärtillfälle och kallas pedagogisk måltid. Studiens syfte var att belysa hur lärare och annan pedagogisk personal som arbetar på högstadieskolor och äter lunch tillsammans med eleverna utnyttjar måltiden som ett pedagogiskt verktyg. Kvalitativ studie i form av ett frågeformulär med öppna svarsalternativ användes. Inslag av kvantitativa metoder finns i studien utifrån informanternas bakgrundsfakta. Informanterna i studien angav olika beskrivningar hur de använder måltiden som ett lärtillfälle och vilken betydelse måltiden har för elever på högstadiet. Det var beskrivningar både mot positiva och negativa riktningar, som fick bli symbol för studiens rubrik - på gott och på ont. Den pedagogiska måltiden lyftes fram från ett socialt perspektiv. Vid måltiden fanns tid att lära känna eleverna bättre och informanterna såg sig som förebilder för eleverna. Måltiden skapade förutsättningar för gemenskap och relationer mellan informanter och elever stärktes. Genom måltiden angav informanterna att den var viktig för elevernas socialisation. Den pedagogiska måltiden lyftes också fram som arbetsam, jobbig och den kunde skapa konflikter mellan personalen. Informanterna angav att måltiden ansågs var en extra arbetsuppgift för dem att utföra under skoldagen och att de var tveksamma till att använda måltiden som en pedagogisk miljö för elever på högstadiet. Miljön i matsalen beskrevs som stressig och maten med blandade känslor. Att skolmåltiden hade betydelse för elevernas hälsa var gemensamt hos alla informanter i studien.
29

Läroboken - barn av sin tid? : Analys av framställningar av antisemitism och Förintelsen i läroböcker i religionskunskapfrån 1980-tal – 2010-tal

Sundin-Berglin, Hanna, Ryman, Josefin January 2015 (has links)
Detta examensarbetes syfte har varit att granska hur antisemitism och Förintelsen framställs över tid (1980-2010-tal) i läroböcker för grundskolans senare år. I Studien granskades också andra strategier i texterna för att motverka antisemitism. Granskningen gjordes genom en diskursanalys av judendomskapitlet i åtta religionskunskapsböcker, vilket innebar att vi satte böckerna i sin samtida kontext med fokus på antisemitiska strömningar.De resultat som framkom av våra analyser visade att läroböckerna generellt lade stor vikt vid antisemitism. Både begreppet antisemitism och Förintelsen behandlades på ett tydligt sätt i majoriteten av läroböckerna, ofta genom egna avsnitt och begreppsförklaringar. Det har varit tydligt att läroboksförfattarna intagit en motståndstagande position till antisemitism, vilket har framkommit ibland annat deras språkbruk om fenomenet.De andra textmässiga strategier för att motverka antisemitism som framkom av analysen, liknade varandra trots skilda årtionden. De strategier som återkommande användes var att belysa inomreligiös variation, att skapa närhet mellan eleven och religionen, att jämföra religioner, att framställa judendomen på ett neutralt sätt samt att motbevisa vanliga stereotyper och fördomar.Analysen visade också hur framställningen av dessa ämnen förändrats över tid, beroende på de rådande samhällsdiskurserna när böckerna skrevs. Även om diskurserna har varierat, visade analysen att liknande strategier använts över tid för att motverka antisemitism. Dock synliggjordes vissa skillnader beroende på varierade samhällsdiskurser. Det finns exempelvis ett tydligt kristet perspektiv i de tidigare böckerna medan de senare böckerna allt mer frångått detta och intagit ett judiskt perspektiv.I och med denna studie har vi funnit att det ständigt är av stor vikt att granska detta i läromedel eftersom antisemitism alltid har och fortfarande existerar i samhället. Granskningar som denna är förhoppningsvis ett bidrag till att utveckla och förbättra kommande läromedel i religionskunskap.
30

Serier i skolan : En C-uppsats i bildpedagogik

Falk, Olof, Michael, Löfgren January 2015 (has links)
ABSTRACT Vår uppsats har som syfte att undersöka möjligheterna för och effekterna att använda sig av serier som undervisningsmedel inom bildpedagogiken. För att skapa oss en bild av detta valde vi att söka svar på hur skolväsendet traditionellt betraktat tecknade serier och annan populärkultur och jämföra detta med lärare och elevers syn på populärkultur och serier idag. Vi ställde oss också frågan hur och i vilken mån tecknade serier är en del av dagens bildundervisning i högstadiet. För att söka svar på våra frågeställningar genomförde vi en fallstudie på tre av vardera klasser i årskurserna 7-9 och samlade in material i form av kvalitativa intervjuer med bildlärarna samt en enkätundersökning riktad till eleverna. Resultaten som framkom av undersökningen visade jämfört med tidigare forskning att skolväsendet och lärarnas syn på tecknade serier generellt kan anses ha genomgått en förändring. Från att serierna och andra populärkulturella element haft mycket låg status har de på senare tid i någon mån börjat erkännas som ett välkommet inslag i klassrummet. Alla tre bildlärare som deltog i undersökningen ställde sig positiva till att använda serier som undervisningsmedel och vi kunde tydligt se att tecknade serier utgjorde ett uppskattat inslag i bildundervisningen från elevernas sida. Vi hittade flera exempel på hur serier kan användas som undervisningsmedel, till exempel genom temaarbeten och ämnesöverskridande undervisning. Den mest uppenbara fördelen vi kunde se i att använda tecknade serier som undervisningsmedel var dess potentiella motivationshöjande och kreativitetsstimulerande effekter. Elevernas svar i undersökningen visade tydligt att serier är uppskattat, men då det saknas tidigare studier som undersöker huruvida elevernas intresse för bildämnet skulle vara mindre utan inslag av serier bedömer vi denna fråga som en intressant grund för vidare forskning. Nyckelord: Serier, bildpedagogik, bildundervisning, populärkultur, högstadiet

Page generated in 0.0271 seconds