Bedömning och betyg är något som berör och påverkar alla elever och lärare. Denna studie utgörs av en enkätundersökning i tre olika klasser i år 9 samt deras tre respektive biologilärare. Eleverna fick svara på frågor om hur de själva uppfattar och anser sig förstå bedömning och betyg. Studien visade att elever generellt är positivt inställda till betyg och anser att det är motiverande men även stressande. Resultaten visade stor spridning både mellan klasser och inom klasser i hur mycket information eleverna säger sig få från sin biologilärare, vilket kan tolkas som att elevernas olika intresse och förutsättningar skapar skillnader i deras uppfattning av vad läraren informerat om. Eleverna rapporterade även att de tycker sig förstå betygskriterierna men ingen elev ansåg sig känna till de 14 kunskapkrav som finns inom biologi på högstadiet.

Abstract The aim of this study is to examine how high school teachers in Swedish perceive the impact of computers, iPads and smartphones on their students´ writing skills. To achieve this, four teachers were invited to participate in individual qualitative semi-structures interviews. The interview data show that three out of four teachers believe that digital and social media has had a negative impact on their students writing skills in school. The teachers report that their pupils use abbreviations and slang in a way that is not appropriate in a formal school text. In contrast, the fourth teacher believes that her pupils produce more complex texts if they are allowed to use their computers or iPads.  The interview data also reveal a contradiction between the teachers´ beliefs and the finding of the surveyed research.

<p>I föreliggande examensarbete är syftet att undersöka lärares och elevers inställning till grammatik i språkundervisning i skolans senare år. Som språklärare är det viktigt att gå djupare in på hur grammatik bäst kan läras ut och att som språklärare vara medveten sina val av undervisningssätt. Detta är intressant att veta för att kunna hålla en bra kvalité i undervisningen samt för att möta elevens problematik kring språkinlärning. I studerandet av språkinlärningsteorier visade det sig att grammatikundervisningen främst är uppdelad i två inriktningar: grammatik som produkt och/eller process. Grammatikundervisningen präglas oftast av antingen den ena eller den andra men läraren kan även använda sig av båda sätten för att få en mer nyanserad undervisning. Uppsatsen använder sig av en kvalitativ intervju-undersökningsmetod med elever och lärare som informanter. Lärarna undervisar i engelska och/eller svenska och eleverna går i deras undervisningsgrupper. Elever i årskurs nio deltar då de förmodades vara mogna nog att reflektera kring sitt lärande. Resultatet av undersökningen visar att både elever och lärare tycker att grammatik är viktigt. Lärarna undervisar grammatik i både svenska och i engelska, trots att det inte är betygsgrundande. Eleverna har svårt att reflektera kring sin egen inlärning men tycker att det skulle underlätta med mer variation i undervisningen. Lärarna använder sig av en traditionell förmedlingspedagogik med analytiskt perspektiv och ser oftast grammatik som en produkt.</p>

I denna studie undersöks hur den samiska befolkningen framställs i sju läroböcker kopplade till ämnet geografi i högstadiet mellan åren 1956 och 2012. Syftet med studien var att ta reda på hur framställning sett ut och förändrats över tid, samt att ta reda på orsaker till förändringen. Vidare ställdes resultatet mot respektive kursplan som var aktiv vid den analyserade bokens utgivningstillfälle. För att ta reda hur framställningen sett ut över tid utfördes en kritisk diskursanalys av läroböckerna, sedan kopplades diskurserna som framkommit till kursplanerna. Resultatet visade att diskurserna som fått definiera den samiska befolkningen har ändrats mycket genom åren, även om flera teman var återkommande. I resultatet framkom det att den samiska befolkningen framställs i relation till vad majoritetsbefolkningen inte är. Den samiska befolkningen beskrivs ofta som grupp och inte som individer. Innebörden av att vara same har ändrats från att var något biologiskt till något som definieras av språk och kultur. Möjliga orsaker till diskursförändringar som kom fram i denna undersökning var införandet och avvecklandet av SIL, samernas egna möjlighet att påverka sin framställning och ändrat fokus i kursplanerna. Resultatet visade också att det som efterfrågades i kursplanerna styrde framställningen och vad som togs upp i läroböckerna.

No description available.

För att få en bild av hur elever i årskurs 8 förstår ord som används i biologiundervisningen undersöks ordförståelse av tio ord, både ämnesord och vardagsord. Undersökningen görs skriftligt, dels genom en självskattning av om eleven förstår ordet, dels en förklaring och en mening med ordet som eleven själv formulerar. Orden i undersökningen är anpassning, art, förebygga, konkurrera, kretslopp, nedbrytare, organism, resurs, symbios och variation Bland ämnesorden var de svåraste orden symbios och organism medan flera förklarade orden nedbrytare och kretslopp. Bland vardagsorden gav eleverna den vardagliga betydelsen av till exempel ordet anpassning. Flera elever missuppfattade ordet förebygga och det visar att det kan vara svårt som lärare att förutse vilka ord som är svåra för eleverna, det är inte bara krångliga ämnesord utan även förståelsen för vardagsord kan se olika ut i olika grupper och förändras över tid.

Titel: Musikterapins roll i det pedagogiska arbetet med särskoleelever – en kartläggande studie av högstadie- och gymnasiesärskolor. English title: The role of music therapy in special education –  a swedish nationwide study within secondary schools Language: Swedish Nyckelord: Musikterapi, pedagogik, högstadiet, gymnasiet, lärare   En uppsats på grundläggande nivå som undersöker i vilken omfattning musikterapi integreras i det pedagogiska arbetet med särskoleelever i 8 stycken utvalda skolor inom högstadiet och gymnasiet i Sverige samt vilka förutsättningar som påverkar en möjlig integrering. Tidigare forskning tar upp såväl nordiska som internationella perspektiv på musikpedogisk integrering i särskolearbetet. Metoden som används för att insamla empiriskt material är intervjuer via telefon och e-post enkäter. Resultatet visar att musikterapi förekom som en integrerad del av det pedagogiska arbetet på 4 av 8 skolor. I en av de övriga skolorna fanns en extern musikterapeut anställd vilken tog emot eleverna individuellt en gång i veckan. I diskussionsdelen förs ett kritiskt resonemang gällande val av metod, lärdomar och hinder som uppstod under arbetets gång.

<p>Nivågruppering är ett väldebatterat ämne när det gäller hur man bör organisera undervisningen på bästa sätt. I matematikämnet har det historiskt varit vanligt att nivågruppera (exempelvis genom allmän och särskild kurs). Vi tror att lärarens roll för hur väl nivågrupperad undervisning fungerar är helt avgörande. Därför har vi valt att undersöka lärares syn på nivågruppering. Undersökningen är av kvalitativ art. Ett antal kvalitativa intervjuer med högstadielärare på två orter i Västerbottens län har genomförts. Den data som insamlats har sedan gåtts igenom och analyserats. Resultatet av denna studie indikerar att lärare generellt är positiva till nivågruppering. Man ser det som ett bra sätt att organisera undervisningen utifrån de resurser man har att tillgå idag. Flera av lärarna uttrycker dock att om man framförallt hade mindre klasser, skulle man kunna klara sig bra utan att nivågruppera, då man skulle hinna med att hjälpa sina elever på ett annat sätt. Lärarna har olika erfarenheter av nivågruppering, och stött på olika sorters nivågruppering, därför blir resultatet något spretigt.</p>

Detta atbete består av en litteraturstudie som försöker finna några av de faktorer som påverkar högstadiets utformning. Begrepp som lärarattityder, struktur, organisation och traditioner tas upp. Att vara elev förr och nu och försök till förändring är också något som behandlas. En empirisk undersökning med enkät och intervjuer har gjorts i försök att undersöka hur eleverna själva uppfattar skillnaden i år 6 och i år 7. Resultatet av den empiriska undersökningen visar i stort på en positiv bild av högstadiet. Hur lärarutbildningarna påverkar skolans organisation och utseende tas upp i diskussionen.

I föreliggande examensarbete är syftet att undersöka lärares och elevers inställning till grammatik i språkundervisning i skolans senare år. Som språklärare är det viktigt att gå djupare in på hur grammatik bäst kan läras ut och att som språklärare vara medveten sina val av undervisningssätt. Detta är intressant att veta för att kunna hålla en bra kvalité i undervisningen samt för att möta elevens problematik kring språkinlärning. I studerandet av språkinlärningsteorier visade det sig att grammatikundervisningen främst är uppdelad i två inriktningar: grammatik som produkt och/eller process. Grammatikundervisningen präglas oftast av antingen den ena eller den andra men läraren kan även använda sig av båda sätten för att få en mer nyanserad undervisning. Uppsatsen använder sig av en kvalitativ intervju-undersökningsmetod med elever och lärare som informanter. Lärarna undervisar i engelska och/eller svenska och eleverna går i deras undervisningsgrupper. Elever i årskurs nio deltar då de förmodades vara mogna nog att reflektera kring sitt lärande. Resultatet av undersökningen visar att både elever och lärare tycker att grammatik är viktigt. Lärarna undervisar grammatik i både svenska och i engelska, trots att det inte är betygsgrundande. Eleverna har svårt att reflektera kring sin egen inlärning men tycker att det skulle underlätta med mer variation i undervisningen. Lärarna använder sig av en traditionell förmedlingspedagogik med analytiskt perspektiv och ser oftast grammatik som en produkt.