Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares upplevelser av hur det är att arbeta med elever med språkstörning. I juni 2016 publicerades en utredning där det framkom att måluppfyllelsen för elever med språkstörning är låg och att lärares kunskap om diagnosen är bristfällig. Inom forskningen kring språkstörning saknas konsensus vilket innebär att diagnosen kan tolkas på olika sätt. En språkstörning kan bestå av svårigheter inom olika delar av språket. Svårigheterna handlar bland annat om att göra sig förstådd och förstå andra. Detta påverkar elevernas skolprestationer på olika sätt. All undervisning skall enligt gällande läroplan anpassas individuellt, men forskning gällande anpassningar för elever med språkstörning är bristfällig. Studien baseras på intervjuer med fjorton lärare i årskurs 6-9. Det empiriska underlaget analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att lärare upplever ett flertal utmaningar i undervisningen av elever med språkstörning. Exempel på dessa är begreppsförståelse, uttalssvårigheter, kunskapsredovisning, läs- och skrivsvårigheter samt nedsatt arbetsminne. För att anpassa undervisningen använder lärare bildstöd, extra tid, tekniska hjälpmedel och hjälp att strukturera uppgifter. Av resultatet framgick även att lärarna upplevde sig ha låg kunskap om diagnosen och därför efterfrågade stöd. Den forskning som finns kring diagnosen språkstörning fokuserar till stor del på barn i yngre åldrar. Det råder även brist på forskning kring anpassningar i undervisningen. Kombinationen skolsvårigheter hos elever med språkstörning, den knapphändiga forskningen om språkstörning hos tonåringar och bristande kunskap kring diagnosen hos lärare utgör möjliga hinder i arbetet med elever med språkstörning.

No description available.

Inledning I skolans styrdokument lyfts muntlig framställning fram i svenskämnets centrala innehåll och utgör en väsentlig del av svenskundervisningen. Elever ska genomföra en betydande del av sin kunskapsredovisning genom olika former av muntliga presentationer i skolan. Det är därför av intresse att ta reda om det finns skillnader mellan pojkar och flickors attityder till muntlig framställning. Syfte Denna studie syftar till att fördjupa kunskaperna om elevers attityder till att genomföra muntlig framställning i svenskundervisningen ur ett könsperspektiv. Metod och urval För studiens syfte användes kvantitativ metod och enkät har använts som instrument för datainsamling. Respondenterna är elever i årskurs 8 från tre grundskolor i Västra Götaland. Resultat Resultatet visar att det finns könsskillnader mellan elevers attityder till muntlig framställning. Flickor föredrar skriftliga uppgifter framför muntliga uppgifter i högre utsträckning än pojkar. Studiens resultat visar att flickor är mer nervösa och osäkra till muntlig framställning. Pojkar däremot innehar en mer positiv attityd till muntlig framställning.

Syftet med studien är att undersöka hur alternativa verktyg används i klassrummet och hur vi kan förstå användningen av dessa kompenserande hjälpmedel i förhållande till upplevelser av inkludering. Uppsatsens två delstudier genererade följande resultat: Vid användning av teknik finns möjligheter för elever i läs- och skrivsvårigheter att delta i den vanliga undervisningen på liknande villkor. Varken lärare eller elever upplever att det finns någon brist på tekniska hjälpmedel i klassrummen. Av studierna framkommer även att alternativa verktyg används mest i klassrumssituationer. Alla elever använder mer teknik ju äldre de blir och mobilen är också ett flitigt använt hjälpmedel hos vissa. Mest används alternativa verktyg till “läsning” och skrivning. Ett program som inte används i någon större utsträckning är dikteringsprogram trots att eleverna ger uttryck för ett behov av detta i intervjuerna.  En viss risk föreligger att elever i vissa situationer väljer bort de alternativa verktygen av rädsla att vara annorlunda. Studiens resultat visar att alternativa verktyg öppnar upp möjligheter för elever med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter till att vara inkluderade i klassrumsundervisningen. Samtidigt finns det många faktorer som har betydelse för att en elev ska vara inkluderad, såsom individens inställning, lärarnas kunskaper och motivation och på vilket sätt tekniken används.

The purpose of this project was to explore how the image of Gustav Vasa is conveyed in schoolbooks for secondary school and upper-secondary school from 1978 to 2016 where I have used qualitative text analysis. My hypothesis is that the image of Gustav Vasa is embellished in schoolbooks for secondary school. The research was based on two questions: How is the image of Gustav Vasa conveyed in schoolbooks for secondary- and upper secondary school from the year 1978 to 2016? What kind of differences are there between the newer and the older books? The earlier books indicate an explicit political-educational use due to the differences and similarities between the past and present, but on the other hand, it shows minimal scientific practice because there is no critical interpretation of the past. The later schoolbooks, however, demonstrate a clear and distinguishable political-and educational use where there is an interpretation of the past and the present. The conclusion is that the image of Gustav Vasa differs between the schoolbooks for secondary school and middle school. In the upper-secondary school, Vasa is power hungry and a dictator. In the textbooks for a secondary school, there is a milder tone. He is a family guy and cares for the country, the earlier books romanticized him clearly.

The aim of this study is to examine how teachers and school librarians view the concept of information literacy in relation to their students, and to find factors that affect their undertakings to make their students information literate. In order to accomplish this, qualitative interviews have been carried out with teachers and school librarians at four Swedish junior high schools. The theoretical framework of this study is the seven faces of information literacy developed by Christine Bruce. The empirical material has been analysed firstly by finding themes that are of importance for the work with information literacy, and secondly by placing the interviewees’ commentaries on information literacy in Bruce´s seven faces of information literacy. This in order to be able to compare the two groups and find what differences and similarities there are. The study implies that factors such as the views of information literacy, the way to perform teaching, the division of responsibilities, the collaboration situation and the views of the students have impact on how well the students are able to develop information literacy. The study also implies that teachers and school librarians theoretically have much the same views on these issues, but that practice shows that there are differences. The study also implies that there are changes that can be made to improve the situation, and among them are mutual planning for librarians and teachers, incorporating the teaching of information literacy with subject teaching, and more focus on the role of the school library. / Program: Bibliotekarie

The aim of this master thesis is to examine information seeking andinformation use among high school pupils in two Norwegian highschools. The main research question focuses on different kinds ofinteraction or lack of interaction in the pupils’ information seeking andinformation use.The theoretical framework of the thesis is based on a socioculturalperspective which allows for a specific focus of various forms ofinteraction. I investigate interaction in relation to concepts such associal practices, previous experiences and meaning making. Theempirical material consists of data from a large scale questionnaire (n=217) and in-depth interviews with six pupils.The results show that these pupils are used to interact with digital tools.The pupils trust printed sources more than digital ones, but at the sametime they prefer digital sources since these are easier to handle, it isquicker to locate information and this is easier to understand. However,there is a lack of interaction when it comes to a more creative use of theInternet and digital tools, at least within school practices. It seems thesepupils are not used to interact with information for purposes other thanfinding the correct answer. That is, they seek information on theInternet and they use this for school assignments without any furtherdiscussions. They do not engage in source criticism. They interact withteachers, parents and friends but mostly in an instrumental way. Fewpupils turn to the library to get help with information seeking. Yet, theresults also show that the pupils are in fact information literate inrelation to school practices and their curriculum. / Program: Bibliotekarie

Syftet med studien är att med kvantitativa metoder undersöka hur lärarens arbetssätt påverkar elevernas attityd till matematikämnet på högstadiet. Arbetet baseras på en enkätundersökning som genomfördes bland elever i årskurs 7 på samma skola samt observerades deras matematiklektioner. Resultatet av studien visade att där läraren använder ett traditionellt arbetssätt, undervisningen som styrd av läroboken, tycker inte eleverna att matematikämnet är intressant. Däremot de elever som får en problemlösande och diskussionsbaserade matematikundervisning och upplever ett varierat arbetssätt, tycker att matematik är ett intressant ämne. Allt detta visar att diskussion, grupparbete, problemlösning och en varierande undervisning under matematiklektioner är avgörande när det gäller elevernas föreställning kring matematik.

Syftet med denna studie är att utifrån ett religionsdidaktiskt perspektiv undersöka vad religionslärare på högstadiet anser om att ge elever inflytande i religionsundervisningens planering och genomförande. Samt ta del av hur lärare väljer att tolka begreppet elevinflytande. Frågorna som ligger till grund i undersökningen är följande: Vad anser lärare om att involvera elever i kursens planering? Hur tolkar lärare begreppet elevinflytande? Hur arbetar lärare med att involvera elever i undervisningen? Studien avgränsar sig till fyra högstadieskolor i Mellansverige. Metoden som har används för att få fram det empiriska materialet utgår från semistrukturerade intervjuer med fyra religionslärare. Det empiriska materialet analyserats med stöd av teorin Sociokulturella perspektivet. I resultatet får vi ta del av att det råder delade meningar om hur lärare tolkar begreppet elevinflytande samt att de väljer att arbeta olika med att involvera sina elever i religionsundervisningen och dess planering.

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur verksamma speciallärare och specialpedagoger på högstadiet beskriver sitt arbete med att utveckla högstadieelevers läsning. Vidare avser studien att undersöka hur speciallärare och specialpedagoger förhåller sig till inkludering i sitt arbete med att utveckla läsningen. De frågeställningar som ligger till grund för undersökningen avser att belysa metoder speciallärare och specialpedagoger använder för att utveckla elevers läsning på högstadiet samt i vilken utsträckning läsundervisningen är inkluderande. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en tematisk analys av datamaterialet.   Studiens resultat tyder på att läsundervisningen som bedrivs på skolorna är inkluderande i stor utsträckning och att speciallärarna och specialpedagogerna har tankar kring inkludering när det gäller läsundervisningen både organisatoriskt och innehållsmässigt. Undersökningen visar att speciallärarna och specialpedagogerna använder olika tester och pedagogiska kartläggningar för att ta reda på vilka svårigheter eleverna har kring läsning och att olika insatser kring läsning görs på individ-, grupp och organisationsnivå. Resultatet indikerar också att speciallärare och specialpedagoger på högstadiet använder olika metoder kring läsundervisningen beroende på en rad olika faktorer såsom speciallärarnas och specialpedagogernas tidigare erfarenheter av specialpedagogisk undervisning, teoretiskt kunnande, skolans elevunderlag, skolans organisatoriska förutsättningar, lärarnas inställning och samarbetsvilja kring läsundervisningen. Studien visar vidare att öka elevernas motivation gällande läsningen samt att få eleverna att utveckla lässtrategier är centralt i speciallärarnas och specialpedagogernas arbete med läsning på högstadiet. Resultatet av studien pekar på att speciallärarna och specialpedagogerna ser sig som utbildare och handledare till både elever och pedagogisk personal på högstadiet. Studiens resultat indikerar vidare att det finns ett dilemma mellan specialpedagogiska insatser och kunskapsinhämtning på högstadiet där betygen står i centrum snarare än en utveckling av läsförmågan.