Bakgrund: Övervikt bland barn är ett folkhälsoproblem då barn med övervikt löper ökad risk att förbli överviktiga som vuxna och därmed drabbas av kroniska sjukdomar. Skolsköterskan har en betydande roll i arbetet med överviktiga barn och har goda förutsättningar att arbeta hälsofrämjande. Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskans erfarenheter av arbetet med högstadieelever som har övervikt. Metod: En intervjustudie med kvalitativ manifest innehållsananalys har använts för att besvara syftet. Urvalet bestod av åtta skolsköterskor med erfarenhet av att arbeta med elever på högstadiet som har övervikt. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier och elva underkategorier. Kategorin ”Framgångsfaktorer” sammanfattade de faktorer i arbetet som skolsköterskorna upplevde kunde ge eleven möjligheter till framgång i arbetet mot en hälsosam livsstil. Skolsköterskorna erfor att elevens motivation och familjens delaktighet var avgörande för förändring av elevens livsstil. I kategorin ”Utmaningar” beskrevs faktorer som skolsköterskan menade kunde utgöra hinder i arbetet med eleven. Skolsköterskornas erfarenhet var att det var ett svårt och känsligt ämne att arbeta med där även samhällets fördomar spelade roll. ”Användbara verktyg” innehöll de strategier eller verktyg som skolsköterskorna beskrev att de använde sig av i arbetet med elever på högstadiet som har övervikt. Slutsats: Skolsköterskornas erfarenheter av arbetet med elever som har övervikt var att det var svårt och känsligt varför bemötandet gentemot elever och dess familjer var avgörande. De upplevde elevens egen motivation som grundläggande för att framgång skulle uppnås i arbetet med dessa elever. Skolsköterskornas erfarenhet var att familjen både kunde utgöra ett hinder eller vara en viktig del av elevens framgång.

Detta är en studie som har undersökt instrumentfördelningar, hur musiklärare säger att indelningen av instrument går till samt om och i så fall hur genusmarkeringar syns i ensembleundervisningen på två högstadieskolor. Undersökningen bygger på observations- och intervjustudier som har planerats, genomförts och analyserats genom en fem-stegs-metod. Med hjälp av studiens olika avsnitt har tre forskningsfrågor besvarats och diskuterats i diskussionen. Enligt resultatet i studien är sång, trummor och klaviatur feminint kodade instrument, bas och gitarr är maskulint kodade instrument. Eleverna ges friheten att välja instrument själva med en viss handledning av musiklärarna. Studien har även undersökt hur musiklärare pratar om genusmarkeringar kring elevers handlande och val i musikklassrummet och ifall lärarna spelar en betydande roll gällande dessa val.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka om elevers texter skiljer sig åt utifrån vissa språkliga variabler beroende på om eleverna skriver med hjälp av digitalt verktyg eller för hand samt hur elevernas attityd är till sitt skri-vande på iPad kontra för hand. I den komparativa undersökningen har 51 iPadskrivna texter och 51 handskrivna texter undersökts utifrån kvantitativa aspekter med fokus på disposition, syntax och ortografi. Texterna är skrivna under två olika tillfällen av elever i årskurs 8. Undersökningen visar att det finns skillnader mellan elevernas iPadskrivna och handskrivna text, men endast på vissa områden. De största skillnaderna berör främst textlängd och meningslängd, eftersom båda variablerna visar sig vara längre i de iPadskrivna texterna. I övrigt framkom inga markanta skillnader mellan texterna. Vad gäller elevernas attityd till skrivverktygen visar det sig att majoriteten föredrar att skriva med hjälp av iPad, men att de flesta inte tror att detta påverkar kvaliteten utan endast gör att de hinner skriva längre texter. / <p>Godkänt datum 2020-06-07</p>

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur fyra svensklärare på högstadiet arbetar med boksamtal för att främja elevers läsförståelse. Genom semistrukturerade intervjuer har resultaten visat att det ges för lite tid för förarbete inför läsningen. Klassuppsättningar är begränsade och skönlitteratur prioriteras inte på skolorna vid läromedelsbeställningar vilket begränsar lärarnas förutsättningar till att anpassa sitt val av litteratur. Vidare har studien visat att många elever på högstadiet har en bristande avkodningsförmåga och saknar motivation vilket blir problematiskt för att få till reflekterande samtal.

Forskning visar att läsförståelsen hos de svenska skolbarnen ökar, men ändå talas det om att vi som lärare måste hjälpas åt att försöka motivera elever till att läsa mer, då läsmotivationen saknas. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka vad den svenskämnesdidaktiska forskningen säger om läsmotivationen hos högstadieungdomar i skönlitterär läsning. Genom att även undersöka elevers förhållningssätt till läsningen vill jag veta vilka faktorer som är betydande för motivation till läsning av skönlitteratur. Frågeställningarna som användes i studien var:  • Hur ser högstadieelevers läsmotivation ut idag enligt den ämnesdidaktiska forskningen? • Vilka faktorer visar den ämnesdidaktiska forskningen är viktiga för att öka elevers läsmotivation enligt högstadieelever?  Resultaten visade att attityden till läsning var både positiv och negativ, men att det fanns flera aspekter att ta hänsyn till för motivationshöjning hos eleverna. De aspekter som det främst talades om var en bra läsmiljö – både hemma och i skolan, bokval samt igenkänningsfaktor i boken. Sociala faktorer spelade också in och slutligen spelade även belöningar och mål in.

Mycket av den forskning som finns idag visar att läsmotivationen hos skolungdomar sjunker. I denna studie undersöks högstadieelevers attityder till skönlitterär läsning i skolan samt undersöks hur det går att förändra de attityder som finns. Frågeställningarna som användes i studien var: • Vad tycker eleverna om skönlitterär läsning i skolan? • Vad motiverar eleverna till att läsa skönlitteratur i skolan? • Hur tycker eleverna att litteraturundervisningen borde gå till i skolan?  Denna studie har en kvalitativ ansats och utgår ifrån semistrukturerade intervjuer och sju stycken respondenter intervjuades en och en.   Studiens resultat är att attityden till skönlitterär läsning i skolan är både positiv och negativ, men att respondenterna också poängterar flera aspekter att ta hänsyn till för att höja läsmotivationen hos dem. De aspekter som främst lyfts fram vid intervjuerna är variation i undervisningen, lärarens attityder samt igenkänningsfaktor i boken. Många av respondenterna använder i sina svar även ordet ”spännande” för att beskriva hur en bra bok skulle vara.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Harry Potter-böckerna kan användas för att främja undervisning om källkritik och kritiskt tänkande inom ramen för svenskundervisningen. Detta görs genom att fyra textexempel, två ur Harry Potter och Den flammande bägaren och två ur Harry Potter och Fenixorden, analyseras utifrån läroplanerna Lgr11 och Gy11 och källkritiska principer samt fantasyspecifika teorier. Arbetet avslutas med en diskussion om de fördelar böckerna har i en klassrumskontext och i samband med undervisning om källkritik och kritiskt tänkande. Slutsatsen blir att böckerna, åtminstone i teorin, fungerar väl för detta syfte. / The purpose of this essay is to examine how the Harry Potter books may be used to support teaching about source criticism and critical thinking in terms of the teaching of Swedish. This is done through four textual examples, two from Harry Potter and the Goblet of Fire and two from Harry Potter and the Order of the Phoenix, being analysed in relation to the Lgr11 and Gy11 curricula and source-critical principles as well as fantasy-specific theories. The essay concludes with a discussion about the advantages the novels have in a classroom context and in connection to teaching about source criticism and critical thinking. The conclusion is that the novels, at least in theory, work well in this context.

Den svenska interventionen VÅGA är ett preventionsprogram inspirerat av USA:s preventionsprogram DARE. Programmet användes under 1990-talet och tidigare 2000-talet för att informera ungdomar i skolan om risker med att använda olagliga droger. Genom information och sociala färdighetsövningar ska ungdomar kunna stå emot grupptryck och bli medvetna om de risker som droganvändning kan medföra. VÅGA-programmet har utifrån de utvärderingar som gjorts visat sig vara ineffektivt och har därför avvecklats. Den här studien har med hjälp av en systematisk litteraturöversikt tagit ut viktiga komponenter från effektiva preventionsprogram som används för att minska högstadieelevers droganvändning. Dessa komponenter har använts för att urskilja mönster som kan utveckla det svenska preventionsprogrammet VÅGA. Resultatet visar att de flesta likartade preventionsprogram till VÅGA varierar i effektivitet. Det finns många metodiska problem med att identifiera samband och korrelationer mellan olika komponenter. Studien visade att kombinationer av teorier tillsammans med tekniska utvecklingar och kontinuerliga utvärderingar kan skapa ett utvecklat och effektivare VÅGA. Begränsningar med studien var interventionens kontext och skillnader mellan olika länder. / The Swedish intervention VÅGA is a prevention program inspired by the United States prevention program DARE. The program was used during the 1990´s and earlier 2000´s to inform youth regarding the risks of using illegal drugs. Through information and social skills exercises, young people should be able to resist group pressure and become aware of the risks caused by drugs. Based on the evaluations made, the VÅGA program has proved to be ineffective and has therefore ceased to operate. This study has, through a systematic literature review, identified important components in effective prevention programs to decrease drug use for high school students. These components have been used to distinguish patterns that can develop and improve the Swedish prevention program VÅGA. The result shows that similar prevention programs vary in effectiveness. There are many methodological problems in identifying relationships between different components. The study shows that combinations of theories along with technical developments and continuous evaluations could create a more developed and effective VÅGA. Limitations of the study were the context and differences between different countries.

Denna kunskapsöversikt undersöker forskning och hur lärare arbetar med historisk källkritik i historieundervisningen, samt möjliga förklaringar till varför det finns brister i den typen av undervisning. Frågeställningen till kunskapsöversikten vilar på syftet att undersöka hur lärare och elever arbetar med källkritik i svensk historieundervisning. Hypotesen som fördes var att lärare som har en god förståelse för vilken typ av källkritisk förmåga läroplanen ämnar att eleverna ska utveckla, möjliggör en utformning av den typen av undervisning som får elever att utveckla den specifika förmågan. För att utveckla den specifika förmågan krävs alignment – länka lärandet, till det som läraren ska bedöma. Utifrån en fokusgrupp, med tre lärare i varje grupp och två intervjuade lärare för de två empiriska undersökningarna som genomfördes. Lärare vittnar om att andra lärare - vare sig det är i matematik eller NO - använt kunskapskravens innehåll för att bygga upp undervisningen, och därmed har ofta syftet – alltså den förståelse lärare vill förmedla - gått förlorad. Med den nya kursplanen är tanken att syfte och centralt innehåll ska hjälpa lärare forma undervisningen, istället för en undervisning som baseras på vilka kunskapskrav som ska bedömas.

Inledning I skolans styrdokument anges flertalet punkter som handlar om språklig förmåga. Med en väl utvecklad språklig förmåga bör ett språkligt självförtroende följa i samma takt. Det är därför av intresse att undersöka om förmåga och självförtroende följs åt samt om det finns märkbara skillnader mellan könen. Syfte Syftet är att belysa vilken tilltro elever i årskurs nio har till sin egen språkförmåga inom svenskämnet samt om den språkliga tilltron skiljer sig åt mellan könen. Metod För att nå ett resultat av denna kvantitativa studie har instrumentet enkät används. Enkäten har delats ut till elever i årskurs nio fördelade över två skolor i Västsverige. Resultat Resultatet av studien visar på att det finns en skillnad i språkligt självförtroende mellan pojkar och flickor, där pojkar har högre tilltro till sin muntliga förmåga och flickor ansåg sig vara bättre på att formulera sig i skrift. Flickor har dock generellt högre betyg i svenska än vad pojkar har. Resultatet visar även att pojkar oftare får återkoppling från sina lärare i svenska än vad flickor får. När det handlar om att tala inför en grupp visar resultatet att pojkar inte känner sig nervösa i samma utsträckning som flickor gör.