No description available.

Denna uppsats ämnar undersöka vilket förhållningssätt pedagoger och skolledning har till att inkludera elever med diagnos inom Autismspektrumtillstånd samt andra i skolsvårigheter i en vanlig högstadieklass och vilka de eventuella framgångsfaktorerna och fallgroparna är. Studien har genomförts på en högstadieskola där man valt att inkludera nio elever, varav fyra med AST-diagnos, som befinner sig i olika former av skolsvårigheter i en klass och förstärka denna klass med en assistent och en specialpedagog. Studien är en fallstudie och metoden som använts i studien är kvalitativa intervjuer av inblandad personal. Som bakgrundsmaterial har jag även tagit del av dokumentation i form av projektplan och verksamhetsberättelse. Vad gäller organisation pekar resultaten på att tydlig styrning och målbeskrivning är av vikt, samt att det finns risker med att liknande satsningar görs i projektform då man lätt koncentrerar behoven i en och samma klass vilket innebär att denna kan ses som avvikande. Projektformen innebär även att det uppstår en risk att övrig personal uppfattar inkludering som ett undantag från den ordinarie verksamheten. De resurser som krävs för att verksamheten ska lyckas utges bland annat vara tid till reflektion och utvärdering, individuella anpassningar samt extra personalresurser i klassrummet.

Studien handlar om elevers motivation till ämnet biologi. En rad faktorer påverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse påverkar helhetsbilden av ämnet biologi. Arbetet är fokusera på dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebära att läraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i ämnet och att de får delta i planeringen. Om eleverna förstår vad de ska lära sig och varför visar de en större motivation i ämnet.-Varierad undervisning kan innehålla t.ex. exkursioner, diskussioner, laborationer, källkritisk granskning, argumentation för och emot mm. Undersökning visar att eleverna gärna vill ha en varierad undervisning. Vidare anser de att det är viktigt att läraren finns som stöd och uppmuntrare, att lärarens presentation av ämnet är stimulerande och att bemötandet av eleverna är personligt och positivt.-Elevernas tidigare intresse kan påverka deras helhetsbild av biologi. Om deras tidigare intressen tillvaratas och vidareutvecklas kan det medföra att motivationen blir större i ämnet under högstadietiden.I undersökningen deltog elever från årskurs 7 och 9 som fick svara på frågor angående hur deras intresse för biologi ser ut. Undersökning visar att motivationen att lära sig mer om biologi verkar öka under högstadietiden och antalet elever som har biologi som favoritämne har ökat markant.

Syftet med denna uppsats är att belysa högstadieelevers syn på musiken som skolämne men även den musik  som man  spelar  eller  sjunger  på  fritiden.  Resultatet  är  baserat  på  ett  antal  enkäter utlämnade till elever i årskurserna 7-9 från två olika skolor. Dessa resultat har sedan kategoriserats utifrån  ett  sociokulturellt  perspektiv  på  lärande,  såsom  intelligenta  och  språkliga  redskap, kommunikativa  redskap  samt  fysiska  verktyg  och  redskap.  Utifrån  dessa  har  sedan  slutsatsen  att elevers musicerande på fritiden påverkar till viss del deras kunskaper och betyget inom skolämnet musik.  Mycket  av  lärandet  i  musiken  bygger  på  att  eleven  ska  kunna  behärska  olika  begrepp  och instrument, skillnader är att vissa elever besitter förkunskaper inom musiken och att detta i sin tur påverkar betyget. Resultatet har visat att skillnaden mellan de elever som går i musikskola och de som  inte  gör  det  är  en  fråga  kring  kunskaper  i  att  spela  och/eller  behärska  noter  och  ackord. Däremot finns ingen tydlig skillnad kring betygen utan alla elever ser ut att ha samma möjligheter att  nå  höga  betyg  i  musiken.  Andra  resultat  är  att  elevernas  uppfattning  kring  innehållet  i musikundervisningen  skiftar och  även om man går  i  samma  klass och  får  samma kunskaper  så uppfattar eleverna kunskapen på olika sätt.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka inställningen till ett eventuellt betyg i ordning och uppförande bland ett urval av elever från gymnasiet och högstadiet. För att få klarhet i åsikterna hos eleverna har en kvantitativ metod använts. Undersökningen har genomförts genom att en enkät med ett antal frågeställningar har delats ut till 81 elever. Frågorna på enkäten har alla varit antingen direkt riktade för att få fram elevernas åsikter kring betyg i ordning och uppförande eller varit relaterade till betygsfrågan i allmänhet. Elevernas samlade åsikter i frågan har studerats men också eventuella skillnader dels mellan genus och dels mellan de olika skolstadierna har undersökts.</p><p>De mest intressanta resultaten som undersökningen har visat på är att en relativt stor majoritet av de tillfrågade eleverna är positiva till ett betyg i ordning och uppförande. Eleverna har också klargjort att de vill att betyget i ordning och uppförande ska vara separat och inte vara en del av betygskriterierna i respektive ämnesbetyg. Jämförelsen mellan genus har visat på att killarna i undersökningen i mindre utsträckning än tjejerna är för ett betyg i ordning och uppförande. Jämförelsen mellan de olika stadierna har visat att det inte föreligger några större skillnader.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka sju speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av arbete med elever som har språkstörning på högstadiet och gymnasiet. Forskningen gällande både äldre elever som har språkstörning samt speciallärares och specialpedagogers kunskap kring språkstörning är begränsad varför det är viktigt att utforska området. Studien baseras på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Datamaterialet har tolkats och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Utgångspunkten i arbetet har varit ett relationellt perspektiv och en induktiv ansats har använts. Resultaten visar att det råder en osäkerhet kring identifiering av elever som har språkstörning. Resultaten visar dessutom att det finns ett kunskapsbehov hos speciallärarna och specialpedagogerna. Vidare framgår att tid har stor betydelse för akademisk framgång och i skapandet av kamratrelationer. Resultaten visar också på ökade krav och förväntningar på högstadiet och gymnasiet. Trygghet och relation mellan lärare och elev visar sig vara en viktig faktor för skolframgång. Slutsatser som kan dras i från resultaten är att speciallärarna och specialpedagogerna har erfarenhet av att tidig identifiering av elever som har språkstörning är avgörande för att eleverna ska få rätt stöd och kunna delta på lika villkor i skolan. Dessutom visar speciallärarnas och specialpedagogernas erfarenheter att tid har en stor betydelse för de elever de mött när det gäller både skolprestationer och olika sociala relationer. Speciallärarna och specialpedagogerna upplever att det i arbetet kring inkludering är att det är svårt att ge eleverna individuella anpassningar i klassrummet samt att det finns ett kunskapsbehov hos speciallärarna och specialpedagogerna när det gäller språkstörning.

I uppsatsen undersöks, dock med stort bortfall, om det föreligger skillnader i grannspråksundervisningen mellan norska och svenska skolor, som förklarar det faktum att norska elever uppvisar större grannspråkskompetens än svenska elever. Utifrån analys av svar från svenska och norska pedagoger framkom några faktorer som kan bidra till att förklara skillnaden. Majoriteten av de svenska lärarna ansåg att ämnet var svårt eller delvis svårt att undervisa i, både på grund av bristande kompetens och på grund av brist på läromedel. Dessutom ansåg många lärare att ämnet var mindre viktigt. Även paradoxer som ett större ointresse för grannspråk hos norska elever framkom. Det framstod en stor diskrepans mellan politiska ambitioner och den verklighet som dessa ska förverkligas i, och här efterlyser undersökningen tydligare direktiv kring hur de politiska intentionerna ska realiseras.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att belysa högstadieelevers perspektiv på läsandet i skolan för att se om och hur dessa skiljer sig från ett lärarperspektiv. Detta görs mot bakgrund av forskning kring ungdomars läsvanor, läsmotivationsforskning, aktuella styrdokument samt utifrån det sociokulturella perspektivet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes sex elevintervjuer i årskurs nio, två lärarintervjuer i svenskarbetslaget samt en intervju med skolbibliotekarien. Resultatet av intervjuerna visar att högstadieelevers attityd till läsandet i skolan är förhållandevis negativt, dock med positiv betoning på läsande som sker i sociala sammanhang. Den undersökta elevgruppen har, om än varierad motivation till läsning generellt, olika intressen och erfarenheter vilka återspeglas i de material de väljer att läsa. Resultatet pekar på att den undersöka elevgruppens läsintressen inte reflekteras i undervisningen, utan att läsandet i skolan förefaller distanserat från elevernas erfarenhetsvärld. Lärarnas perspektiv på läsandet i skolan uttrycks av de intervjuade lärarna vara alltför tidsbegränsat, så till vida att de inte hinner ta vara på elevernas intressen och erfarenheter. Denna lärarattityd motiveras av en plikt till läroplanen, vilken lärarna lutar sig mot när de tar fram uppgifter som inbegriper läsning, dock negligeras elevernas behov av ett elevinflytande i läsandet. Lärarnas och elevernas attityd till läsandet förefaller att skilja sig ur en kulturell aspekt, vilken kan förstås genom det sociokulturella perspektivet i den mån att lärarna inte har full insikt i elevernas närhet till det digitala samhället. Detta har resulterat i bristen av samtida, elevnära och populärkulturella texter i svenskundervisningen. / <p>Svenska</p>

Brister i grundläggande taluppfattning, så som avsaknad av automatiserade talfakta, är ett hinder för fortsatt utveckling i matematik. Syftet med min studie har varit att se ifall det går att träna upp elevers huvudräkningsförmåga i årskurs 8, avseende addition och subtraktion inom talområdet 0 – 20 genom en strukturerad intervention samt att se ifall det finns skillnader i effekt av interventionen beroende på svårighet utifrån fördiagnosen.  Fördiagnosen avslöjade att drygt hälften av eleverna som genomfört testet inte hade automatiserade kunskaper varpå de erbjöds delta i interventionen. Övriga elever utgjorde kontrollgrupp som inte erhöll träning i grundläggande talfakta. Eleverna har färdighetstränat additioner och subtraktioner inom talområdet 0 – 20 genom digitala träningsuppgifter i vilka eleverna erhållit direkt feedback. Studiens resultat bygger på data över tidsförbrukning och antal korrekt lösta uppgifter från fördiagnos och efterdiagnos. Resultatet har analyserats genom mixed ANOVA och visar en statistiskt signifikant effekt både för interventionen som helhet, men även för stora skillnader i effekt mellan grupperna. Som helhet har interventionsgruppen utvecklats genom interventionen, men det är eleverna som uppvisat störst svårighet med fördiagnosen som har förbättrat sig mest både vad gäller tidsförbrukning och antal korrekt lösta uppgifter. Diskussionen utgår i första hand från resultaten på gruppnivå, men även utifrån några individuella resultat som visat på anmärkningsvärda förbättringar genom interventionen. Resultatet visar även på behovet av framtida samarbete över stadiegränser för att förebygga att en så hög andel högstadieelever saknar automatiserade räknefärdigheter avseende addition och subtraktion vilket borde vara befäst i årskurs 3, i alla fall hos merparten av eleverna.

Högläsning finns inte nämnd i kursplanen för svenska i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011), men utgör en betydelsefull del ilärarstudenters utbildning. Syftet är att undersöka förekomsten av högläsning i svenskämnet i årskurs 7-9 och motiven för denna förekomst. De tre frågeställningar som vi ämnar besvara är: 1) Hur ofta sker högläsning i svenskämnet i årskurs 7-9? 2) Arbetar lärare medhögläsning i den utsträckning de önskar? 3) Vad möjliggör respektive hindrar mängden högläsning? Studien har sin grund i sex semistrukturerade intervjuer med lärare från tre olika skolor i samma län. Eftersom vi har använt oss av praktikarkitektur-teorin till denna studie så är det skolorna i länet som betraktas som praktiken. Alla lärare som vi har intervjuat är verksamma och utbildade lärare. Materialet analyseras med hjälp av teorin ompraktikarkitekturer där företeelserna ”möjliggörande” och ”hindrande” är betydelsefulla. Till hjälp använder vi oss av en tabell som analysverktyg där de centrala begreppen i teorin finns representerade. Med stöd i teorin analyserar vi insamlat material utifrån både de arrangemang som antingen hindrar eller möjliggör i undervisningspraktiken men också de tre dimensioner som hör ihop med och uttrycks i arrangemangen som benämns som sayings, doings och relatings. När resultatet analyseras framgår det att merparten av lärarna i studien vill läsa mer men de hindrande arrangemang i praktiken som påverkar förekomsten visar sig vara kollegors åsikter och tidsbrist medan möjliggörande arrangemang bland annat är lärarnas intresse för läsning avskönlitteratur. Det visar sig att läroplanen har stort inflytande över lärarnas planering men också är sammankopplad med lärarnas tidspress. Eftersom högläsning inte finns med i läroplanen så bortprioriteras den ofta till förmån för sådant som finns i kunskapskraven och det centrala innehållet.