En känsla av otillräcklighet –Svensklärarens metoder och utmaningar vid läsundervisning hos elever med dyslexi i årskurs 7–9, är en studie som undersöker de undervisningsmetoder lärare använder när de undervisar elever med dyslexi och vilka utmaningar lärare ställs inför. Bakgrunden till studien är att elever med dyslexi kan ha lässvårigheter och det är av stor vikt att de får stödetde behöver i sin läsutveckling. Lärare som undervisar elever med dyslexi behöver kunskaperna för att stötta dessa elever. Att kunna läsa är viktigt i skolans värld men blir ännu viktigare när eleverna kommer ut som vuxna i samhället. Studien innefattar en enkätundersökning av såväl kvalitativ som kvantitativ form och riktar sig till svensklärare som undervisar elever med dyslexi på högstadiet. Denna studie bygger på flera teoretiska utgångspunkter; Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och utifrån Claes Nilholms synvinkel tre olika specialpedagogiska perspektiv (kompensatoriskt perspektiv, kritiskt perspektiv och dilemmaperspektiv). Resultatet av studien visar att lärare använder ett flertal metoder och hjälpmedel i läsundervisningen. Till största del förlitar lärarna sig på inläsningstjänster av olika slag. Vidare visar resultaten att lärare upplever utmaningar när det gäller att undervisa elever med dyslexi. Dessa utmaningar består exempelvis av tidsbrist, elevers brist på motivation, att elever får för lite lästräning och otillräckliga kunskaper hos läraren. Dessutom visar resultaten även på att ett fåtal lärare inte upplever några svårigheter alls när det gäller att undervisa elever med dyslexi i läsning.

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv ta reda på vilken undervisningsform elever föredrar i idrott och hälsa och om elevers val påverkas av deras nuvarande undervisningsform. Vi synliggör inledningsvis ett problem då vi anser att dagens idrott och hälsa kan vara alltför inriktad på prestation och tävling, vilket kan missgynna flickor på många olika sätt. Datainsamlingen gjordes i form av en kvalitativ enkätstudie på totalt 588 elever från fem olika högstadieskolor i Skåne. Tre av dessa var skolor med samundervisning, en skola med särundervisning och en skola med en kombination av sam- och särundervisning. Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån bakgrund och teori. Studien visar att det finns vissa samband mellan elevers nuvarande undervisning och vilken undervisningsform de föredrar. Majoriteten av eleverna föredrar samundervisning, men när vi tittade på elevers undervisningsbakgrund var det endast en kombination av både sam- och särundervisning som ökade i procentenheter (samundervisning minskade och särundervisning varken minskade eller ökade i procentenheter). / The purpose of this study was (from a gender perspective) to find out which form of teaching students prefer in physical education and if students' choices are influenced by their current teaching method. We are initially exposing a problem when we consider that today's physical education is too focused on achievement and competition, which can disadvantage girls in many different ways. The data in this qualitative survey study was collected from a total of 588 students from five different junior high schools in south Sweden. Three of them with co-education, one with segregated education and one school with a combination of co-and segre-gated education. The results of the collected data was analyzed and discussed based on back-ground and theory. The study shows that there exists some connection between students' cur-rent teaching method and the teaching method they prefer. A majority of students prefer co-education; however when considering students' education backgrounds it was only a combina-tion of both co-and segregated education which increased in percentage (coeducational de-creased and segregated education either decreased or increased in percentage).

Media målar upp en mörk bild av relationen mellan skola och vårdnadshavare och beskriver vårdnadshavare i negativa ordalag samtidigt som andelen ungdomar som lämnar grundskolan med ofullständiga betyg är hög. Detta väckte frågan om hur vårdnadshavare ser på samverkan med skolan. Syftet med studien var att få en bild av hur samverkan med skolpersonal på högstadiet upplevdes av vårdnadshavarna och att se eventuella framgångsfaktorer i samverkan. Studien hade en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer. Tio respondenter intervjuades, vilkas berättelser sedan utgjorde grunden för analys och tolkning. Resultatet visade att de flesta av respondenterna upplevt någon form av problem i samverkan med högstadiet men det fanns även två respondenter som såg positivt på sin upplevelse. Framgångsfaktorer som synliggjordes var god förmåga hos skolan att möta elevers behov, skolpersonalens engagemang och strävan efter att eleven ska lyckas, goda relationer mellan skolpersonal, vårdnadshavare och elev samt kollegial samverkan på skolan. De slutsatser som dragits var att vårdnadshavarna hade sitt barns bästa för ögonen och att det som av skolan kunde upplevas som ett ifrågasättande i grunden handlade om att värna sitt barns rätt till en lyckad skolgång samt att vårdnadshavarna ansåg att orsaken till deras barns skolsvårigheter låg i ett upplevt systemfel i skolan.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares uppfattningar om skrivundervisningen och det gemensamma skrivandet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som analyserar och diskuterar tio lärares syn på sin skrivundervisning i förhållande till läroplanen, Lgr22 samt deras uppfattningar om införandet av det gemensamma skrivandet. Det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer och uppsatsen vilar på den sociokulturella teorin där lärande sker i samspel med andra.I den nya kursplanen för svenskämnet i årskurs 7 - 9 finns numera det gemensamma skrivandet med i det centrala innehållet. Vilket är nytt för läroplanen men utifrån vårt resultat uppger lärarna att de har använt ett gemensamt skrivande redan innan den nya kursplanen implementerades. Resultatet visar att lärare har en liknande syn på hur ett gemensamt skrivande kan användas i skrivundervisningen då majoriteten lärare anser att det gemensamma skrivandet är ett didaktiskt verktyg som de använder i helklass för att inleda ett nytt arbetsområde men som sedan mynnar ut i ett enskilt skrivande och i en enskild bedömning. Vidare visar resultatet att merparten av lärarna inte har ändrat sina tidigare planeringar i samband med implementeringen av den nya kursplanen. I resultatet kan vi utläsa ett mönster av att lärarna ser användandet av texttyper som centralt för skrivundervisningen och utifrån att kriterierna kring texttyperna inte har ändrats i den nya kursplanen har lärarna valt att inte ändra sina tidigare planeringar.

Denna uppsats är en litteraturstudie som behandlar läroplanen i svenska och dess förändring från 2011 till 2022, samt lärares syn på sin egen skrivundervisning i förhållande till läroplanen, Lgr11. Studien vilar på den sociokulturella teorin där man tror att allt lärande sker i samspel med andra. I den nya kursplanen för svenska har gemensamt skrivande lagts till vilket är den största förändringen. Detta är något nytt för läroplanen, men också intressant utifrån forskningsresultat som visar att gemensamt skrivande är viktigt för lärande. Resultaten visar även på att lärare har väldigt olika syn på att skrivundervisningen samt att det finns lärare som anser att skrivundervisning bör vara lägre prioriterat än läsundervisning. Vidare visar resultaten att flera lärare inte använder läroplanen som den ska användas enligt Skolverket.

I kursplanen för biologi framgår det att eleverna ska behandla naturvetenskapligt innehåll genomestetiska uttryck. Däremot finns få studier om hur detta kan gå till i praktiken. Att undersöka dettaområde kan tillföra nya insikter om biologilärares tillämpning av estetiska uttryck. Genomsemistrukturerade intervjuer har lärares erfarenheter och inställningar till estetiska uttryck samlats föratt bilda förståelse om detta kunskapsgap. Resultatet visar att lärarna använder teater, bild och musik ibiologiundervisningen. Motiven för tillämpning av estetiska uttryck är dess möjlighet att bidra till envarierad undervisning, att det gör innehållet lätt att minnas, att det synliggör det abstrakta, att detskapar en annan aktivitet och att det är intresseväckande. Resultatet visar även att lärarna varovetandes till att estetiska uttryck är del av ämnets kursplan och att de är positiva till dess plats ikursplanen och undervisningen i ämnet.

Detta arbete skrevs inom det kompletterande pedagogiska programmet på Malmö högskolan. Syftet var att undersöka tysklärarnas IKT-användande på högstadiet i kommunerna Lund, Malmö och Trelleborg. Undersökningen utgick ifrån de tre didaktiska frågorna vad, hur och varför. Konkret undersöktes i vilken omfattning och på vilket sätt elever och lärare använder IKT i tyskundervisningen, vilka av kursplanens kunskaper och förmågor som lärs ut och vilka skäl tysklärare har för att använda IKT i undervisningen. Resultaten kom fram med hjälp av kvantitativ metod i form av onlineenkäter. Sammanlagt 23 tysklärare svarade på enkäten. Enkätsvaren analyserades utifrån ett aktuellt urval från forskningslitteraturen och Svenssons teori om IKT-användande som automat, som verktyg och som arena och medium. Det visade sig att nästan alla frågade tysklärare använder IKT minst en gång per vecka. Deras elever använde IKT i mindre omfattning dock mer än hälften arbetade minst en gång per vecka med digitala verktyg i tyskundervisningen. Både de undersökta lärarna och deras elever använde IKT för det mesta för basanvändningar. Eleverna använde datorn på ett mer varierat sätt. Dock dominerade också här basanvändningar som faktasökning och textbearbetning. IKT används huvudsakligen som verktyg och automat. IKT används av få lärare och elever som arena för att skapa autentisk kommunikation. Nästan alla av kursplanens kunskaper och förmågor tränas med hjälp av IKT med undantag av samtal och interaktion. Skälen till användning av IKT i tyskundervisning är för de flesta frågade för att variera undervisningen, för att höja elevernas motivation och för att individanpassa undervisningen. Undersökningen visar att datorn är ett flitigt nyttjat inslag hos de frågade tysklärarna men att datorns potential inte utnyttjas tillräckligt av alla. Risken finns att datorn fungerar bara som add-on till konventionell pedagogik och didaktik istället för att transformera språklärande. Kompetensutveckling, en nationell strategi för IKT-användande och uppbyggnad av en metodbank skulle kunna åtgärda detta.

Följande arbete har som syfte att undersöka om en litterär kanon skulle uppskattas av lärare i svenska på högstadiet eller inte. Frågan problematiseras utifrån svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne samt ett litterärt bildningsämne. Tidigare forskning visar att klassiker inte harmoniserar med svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne. Studien har även analyserats och diskuterats ur ett postkolonialistiskt perspektiv där det västerländska ses som norm.Metoden som har tillämpats är enkätinsamlingar från årskurs nio och kvalitativa intervjuer på tre högstadieskolor. Därefter har intervjuerna transkriberats och sammanställts. Vidare presenteras enkätsvaren i stapeldiagram med en jämförelse mellan skolor samt mellan pojkar och flickor. Resultaten från elevenkäten visar att pojkar är mer negativa till läsning än vad flickor är, i enlighet med de senaste årens PISA-undersökningar. Flickor läser fler böcker än pojkar. Fler än de fyra i snitt som hinns med på ett läsår, vilket betyder att de läser mer på sin fritid och flickor lägger ner mer tid på läsning varje vecka än pojkar.Informanterna vill få sina elever att läsa mer och väljer då litteratur som eleverna kan känna igen sig i. De poängterar vikten av att läsförståelsen är viktig i alla ämnen och de önskar fler lästillfällen på samlingar och dylikt. Det är viktigt att få till läsningen som en vana. Sammanfattningsvis ställer lärarna sig inte helt emot en kanon men de är överens om att de inte enbart skulle vilja utgå ifrån en kanon. En kombination av ram plus eget utrymme verkar vara den bästa konstellationen. Studien visar att svenskämnet inte har tagit till sig de kulturella förändringar som går att se i samhället då flertalet av titlarna i klassuppsättning är västerländsk litteratur.

Laborationer inom naturvetenskap är en självklarhet. Laborationer ges därför en central roll i undervisning i de naturvetenskapliga ämnena i skolan. Dess roll och funktion lyfts upp i de gällande styrdokumenten. Samtidigt så finns det sedan länge en pågående debatt över hur effektiva laborationer egentligen är i undervisningen och om eleverna verkligen lär sig av dem. Det finns många åsikter om hur laborationer bör utformas men ofta räcker varken tid eller resurser för att implementera idéer och omvandla dem till praktiska övningar. I denna uppsats försöker jag att testa om små variationer i utformningen av laborationsinstruktioner inverkar på elevernas laborativa förmåga. Genom att använda mig av enkätundersökning samt observationer har jag kunnat visa att tiden som eleverna får för att läsa igenom instruktioner verkar inte vara avgörande. Det som har störst påverkan är en gemensam genomgång i början av laborationen. Vid gemensam genomgång var det färre elever som begick misstag eller ställde frågor som kan besvaras av laborationshandledning. Majoriteten av elever tyckte även att det var till hjälp med ett visningsexemplar av laborationsutrustningen eftersom då behövde man inte oroa sig för att göra misstag. Även eleverna tyckte att gemensam genomgång var hjälpsam. Intressant nog så verkar antalet elever som tydligt följer laborationsinstruktioner vara konstant och mer knutet till personligheten hos eleven än till hur instruktionerna ges. Eleverna tyckte allmänt om laborationer och tyckte även att de förstod laborationer och deras anknytning till teorin i boken.

Syftet med denna studie var att undersöka om det förelåg upplevelser av stress på arbetsplatsen bland de idrottslärare på högstadiet som utgör vår undersökningsgrupp. Vi ville också identifiera bidragande faktorer och lämpliga åtgärder för denna stress. De frågeställningar vi använt oss av är: Upplever idrottslärare på högstadiet stress på sin arbetsplats? Vilka kan de bidragande faktorerna vara? Vilka uttryck kan stress ta sig? Vilka åtgärder tillämpas mot stress? Vilka förebyggande åtgärder kan tillämpas mot stress? Vi har utgått ifrån den fenomenografiska teorin i beskrivningen av vårt metodologiska val. Vi har även utgått ifrån Passer och Smiths teori (2007) som är en förklaringsmodell som lyfter fram stressens natur och ger en ökad förståelse i ett individ – miljö perspektiv. Undersökningen ägde rum under 2010 och bestod av kvalitativa intervjuer med tre idrottslärare på högstadiet i en stad i Skåne. Utifrån fenomenografin delade vi upp resultatet gällande de bidragande faktorerna i olika kategorier. Resultatet visade att alla idrottslärarna upplevde stress på sin arbetsplats samt att det som främst orsakade stress hamnade under kategorin ansvar och administrativt arbete. Andra kategorier där de upplevde stress var tid, resursbegränsningar, elevers och kollegers uppförande, rutiner och betyg/kursplan. Det visade sig att stressen uttryckte sig både psykiskt och fysiskt hos de berörda idrottslärarna, men att de psykiska kännetecknen dominerade. Samtliga idrottslärare hade olika strategier gällande vilka åtgärder de använde sig av vid stress, men alla ansåg att de själva och deras skolor kunde bli bättre på att förebygga stressen. / The purpose of this study was to investigate if there was any stress experienced at the work place of the junior high school physical education teachers that make up our research group. We also wanted to identify the contributory factors and appropriate solutions for this stress. The questions we asked were: Do the junior high school physical education teachers experience any stress at their work place? What are the contributing factors? How is the stress expressed? What solutions can be applied to decrease the stress? What can be done to prevent the stress? We have started from the phenomenographic theory concerning the description of our methodology of choice. We have also used the theory by Passer and Smith (2007) which is a model that exposes the nature of stress and understands it from an individual-environmental perspective. The research took place during 2010 and consisted of qualitative interviews of three junior high school physical education teachers from a city in Skåne. On the basis of a phenomenographic perspective, we divided the results concerning the contributing factors into various categories. The results showed that all the physical education teachers experienced stress in their place of work, and that the primary reason for stress was in the category of responsibility and administrative work. Other categories where stress was experienced were time limits, lack of resources, the behaviour of pupils and colleagues, routines and grades/course plan. We conclude that stress is expressed both on a mental and physical level among the affected athletic teachers, with the mental effects dominating. The physical education teachers were using different strategies to deal with the stress, but all of them considered that both they and their schools could be better at preventing stress.