Syftet med denna studie var att undersöka om det förelåg upplevelser av stress på arbetsplatsen bland de idrottslärare på högstadiet som utgör vår undersökningsgrupp. Vi ville också identifiera bidragande faktorer och lämpliga åtgärder för denna stress. De frågeställningar vi använt oss av är: Upplever idrottslärare på högstadiet stress på sin arbetsplats? Vilka kan de bidragande faktorerna vara? Vilka uttryck kan stress ta sig? Vilka åtgärder tillämpas mot stress? Vilka förebyggande åtgärder kan tillämpas mot stress? Vi har utgått ifrån den fenomenografiska teorin i beskrivningen av vårt metodologiska val. Vi har även utgått ifrån Passer och Smiths teori (2007) som är en förklaringsmodell som lyfter fram stressens natur och ger en ökad förståelse i ett individ – miljö perspektiv. Undersökningen ägde rum under 2010 och bestod av kvalitativa intervjuer med tre idrottslärare på högstadiet i en stad i Skåne. Utifrån fenomenografin delade vi upp resultatet gällande de bidragande faktorerna i olika kategorier. Resultatet visade att alla idrottslärarna upplevde stress på sin arbetsplats samt att det som främst orsakade stress hamnade under kategorin ansvar och administrativt arbete. Andra kategorier där de upplevde stress var tid, resursbegränsningar, elevers och kollegers uppförande, rutiner och betyg/kursplan. Det visade sig att stressen uttryckte sig både psykiskt och fysiskt hos de berörda idrottslärarna, men att de psykiska kännetecknen dominerade. Samtliga idrottslärare hade olika strategier gällande vilka åtgärder de använde sig av vid stress, men alla ansåg att de själva och deras skolor kunde bli bättre på att förebygga stressen. / The purpose of this study was to investigate if there was any stress experienced at the work place of the junior high school physical education teachers that make up our research group. We also wanted to identify the contributory factors and appropriate solutions for this stress. The questions we asked were: Do the junior high school physical education teachers experience any stress at their work place? What are the contributing factors? How is the stress expressed? What solutions can be applied to decrease the stress? What can be done to prevent the stress? We have started from the phenomenographic theory concerning the description of our methodology of choice. We have also used the theory by Passer and Smith (2007) which is a model that exposes the nature of stress and understands it from an individual-environmental perspective. The research took place during 2010 and consisted of qualitative interviews of three junior high school physical education teachers from a city in Skåne. On the basis of a phenomenographic perspective, we divided the results concerning the contributing factors into various categories. The results showed that all the physical education teachers experienced stress in their place of work, and that the primary reason for stress was in the category of responsibility and administrative work. Other categories where stress was experienced were time limits, lack of resources, the behaviour of pupils and colleagues, routines and grades/course plan. We conclude that stress is expressed both on a mental and physical level among the affected athletic teachers, with the mental effects dominating. The physical education teachers were using different strategies to deal with the stress, but all of them considered that both they and their schools could be better at preventing stress.

Syftet med föreliggande examensarbete är att genom ett elevperspektiv undersöka vad eleverna har med sig i sitt religionsbagage från högstadiet till gymnasiet. För att uppnå mitt syfte har jag valt kvalitativa intervjuer med tio gymnasieelever som metod. Eleverna har tidigare gått på antingen friskola eller kommunal skola belägna i en mindre stad i Skåne. Jag har även velat se vilka skillnader och likheter som finns i upplevelserna angåendet ämnet religion, beroende på vilken skola man gått på före gymnasiet. De viktigaste resultaten av undersökningen visar att de intervjuade eleverna har i stor utsträckning få minnen av religionsundervisningen på högstadiet och visar stort missnöje med den. De minnen som kommer fram kretsar främst kring världsreligionerna och arbetet med dessa. När eleverna tänker på religionskunskapsämnet förknippar alla det med just de olika religionerna som finns i världen. De kopplar inte det med etik och moral, samt livsfrågor och minns inte heller på vilket sätt man arbetade med dessa områden eller om det överhuvudtaget tagits upp under högstadiet. Missnöjet visar sig genom att man inte är nöjd med mängden undervisning som förekommit och vad som tagits upp. De skillnader som finns gällande elevernas upplevelser från religionen från högstadiet handlar till störst del om arbetssättet. Även om processerna har sett olika ut, ser resultaten till stor del likadana ut oavsett vilken skola de intervjuade eleverna gick på innan gymnasiet. På grund av undersökningens begränsade omfång kan jag inte dra några generella slutsatser om minnena är generella för gymnasieelever i stort.

Elevers delatagande och beteenden under matematiklektioner kan bero på många olika saker. Tidigare forskning säger att det är viktigt att kunna se målen eleverna har för att kunna förklara deras beteenden.Denna undersökning fokuserar på olika outtalade och uttalade sociala mål och huruvida de kommer i konflikt med andra mer prestationsrelaterade mål. Utgångspunkten har därför varit att försöka identifiera dessa mål.Undersökningen består av tio intervjuer med elever och två observationer av matematiklektioner.Resultatet visar att en elev ofta har flera olika mål att uppnå och att dessa lätt hamnar i konflikt med varandra. Det är ofta de sociala målen som tar över och låter prestationsmål komma i andra hand.

Publiceringar från internationella undersökningar syns flitigt i den svenskaskoldebatten, då det skett en globalisering och internationalisering av skolresultat desenaste 20 åren. Flera av de senaste internationella undersökningarna visar att bådemåluppfyllelsen och attityden till naturvetenskap har sjunkit i grundskolans senareårskurser.Under 1990-talet startade en nationell utvärdering för att undersöka omgrundskoleelever når kunskapsmålen i naturvetenskap. Denna undersökning byggerpå en återupprepning av de nationella utredningar som gjordes 1992 respektive 2003och samma metodansats användas. Undersökningen begränsas till att ämnet kemi.Syftet med denna undersökning var att undersöka hur elevers måluppfyllelse i kemihar förändrats för årskurs 9 i jämförelse med 1992 respektive 2003 och om det finnsnågon skillnad mellan könen. Vidare undersöktes också om attityden till ämnet kemihar ändrats mellan 2003 och 2021. För att undersöka måluppfyllelsen besvarades 16st frågor av eleverna. Därefter besvarades enkätfrågor av eleverna med givnasvarsalternativ. 99 st elever från tre skolor deltog i studien och alla svarenanalyserades manuellt av författaren.Undersökningen visade att mellan 1992 och 2021 påvisades ingen signifikantskillnad mellan antal rätta svar. Mellan åren 2003 och 2021 påvisades en ökning iantal rätt svar. Vidare visade undersökningen att attityden till kemi har förändrats.Tidigare studie 2003 visade att pojkar tyckte ämnet var viktigt och intressant medandenna undersökning visade att nu var det flickor som tyckte det.De tidigare undersökningarna har gjorts på ett större elevunderlag än i dennaundersökning. Likaså kan inte en undersökning på 16 frågor helt täcka in och ge enfull förståelse för elevers kunskap i ett ämne. Utifrån de besvarade frågorna kandenna undersökning dock anses visa att det är en signifikant skillnad mellan 2003och 2021 i antal rätta svar. Resultatet i undersökningen visar en trend i att attitydentill kemi nu är mer positiv hos flickor, istället för som tidigare pojkar.

Syftet med studien var att undersöka hur digitala verktyg används som bedömningsmetod inom  matematik på högstadiet. Studien genomfördes som en kombination av en kvantitativ enkätstudie med 67 matematiklärare på högstadiet och fyra kvalitativa intervjuer med matematiklärare på högstadiet.Dessa analyserades sedan utifrån tidigare forskning, SAMR-modellen (efter de engelska begreppen Substitution, Augmentation, Modification och Redefinition) och TPACK-modellen (efter den engelska termen Technological Pedagogical And Content Knowledge). Resultatet visade på att många lärare anser att digitala prov enbart kan genomföras som till exempel diagnoser eller tester i formativt syfte. De analoga proven med papper och penna var fortfarande det sätt som lärare helst väljer att använda sig av vid summativ bedömning. Resultatet visade att den största nackdelen med digitala prov var att eleverna inte kunde skriva beräkningar och resonemang vid digitala prov och att detta var ett stort hinder för att lärarna skulle använda sig av dem vid bedömning. Den största fördelen var att lärarna kunde spara tid på rättning men denna fördel kunde inte väga upp nackdelarna.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker fem musiklärares uppfattningar om digitala verktyg och på vilka sätt de digitala verktygen kan användas i högstadiets musikundervisning. Grundskolans läroplan beskriver att digitala verktyg ska användas i musikundervisningen i grundskolan och föreliggande studie undersöker på vilket sätt dessa digitala verktyg används i praxis samt musiklärarnas uppfattningar kring användandet av dessa. Tidigare forskning visar att musiklärare har en positiv inställning till digitala verktyg som ett komplement i musikundervisningen, men att det även finns svårigheter med användandet av det. För att presentera, analysera och diskutera uppsatsens resultat har ett sociokulturellt perspektiv använts där begrepp som artefakt, mediering och appropriering är utgångspunkten för analys. Resultaten visar att musiklärarna i studien definierar digitala verktyg som hemsidor, DAWs, ipads, datorer och musikprogram. En viktig grund i att arbeta med digitala verktyg beskriver flera musiklärare handlar om att ge eleverna tydliga instruktioner och majoriteten beskriver digitala verktyg som ett kompletterande verktyg som de har en positiv inställning till, men att vissa skeptiska aspekter finns. Det kan tolkas att musiklärarna använder digitala verktyg som en artefakt för att ge eleverna möjlighet att mediera, exempelvis ackord och ackorduppbyggnad, där digitala bilder på ett ackord hjälper eleverna att utöka sin kompetens och förståelse för ackordet. På detta vis får eleverna möjlighet att appropriera kunskapen, det vill säga göra den till sin egen.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare resonerar kring och motiverar undervisning i musikhistoria i grundskolans senare år, årskurs 7–9. Det empiriska material som samlats in är inhämtat genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex musiklärare. Två lärare från Stockholm, två från Göteborg och två från Malmö. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån ett historiebruksperspektiv. Tidigare studier inom detta område har visat på hur lärare i historieundervisningen delvis låter individuella preferenser påverka urvalet av material samt att modern historia ofta är det som anses vara mest relevant för ämnets syften. Att elever och lärare uppfattar historieundervisning som nyttigt för att förstå vår identitet och vår plats i historien redovisas också för i tidigare forskning. I en musikpedagogisk kontext visar tidigare forskning även på svårigheter i att definiera en musikalisk kanon och vad som bör ingå i denna för att sammanfatta och redovisa en komplex musikhistoria. Nya värderingar och normer växer fram som även det påverkar komplexiteten inom detta fält. Kursmål och läroplaner för musikämnet är vagt och öppet definierade vilket också fått lärare i musik att förhålla sig mer individuellt till urval av material där egna och andra lärares preferenser får styra över urvalet snarare än formella styrmedel. Resultatet i denna undersökning visar på att musiklärare ser på musikhistoria som något som kan bidra till att förstå och stärka den mänskliga identiteten samt förstå vår plats i historien, både ur ett musikaliskt perspektiv och i ett bredare mer allmänhistoriskt perspektiv. Analysen av lärarnas svar i studien visar på att de använder sig av olika typer av historiebruk beroende på syftet med undervisningen i musikhistoria. Det visar även på att individuella preferenser är rådande i urval av material till musikhistorieundervisning samt de inneboende svårigheterna i att ta fram ett material som täcker hela musikhistorien, komplexiteten i att definiera en klar bild av vad som bör ingå i en sammanfattning och förmedling av musikhistoria.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur utvalda musiklärare, verksamma på högstadiet, ser på förändringar i kunskapsbedömning utifrån den nya läroplanen Lgr22. Som teoretisk grund har forskning om lärares syn på bedömning och läroplaner använts. Här refereras också till mer allmän bedömningsforskning och läroplanshistorik. Vidare bygger uppsatsen på kvalitativa intervjuer som spelats in och transkriberats. Transkriberade data har sedan analyserats genom meningskoncentration där de meningsenheter som utkristalliseras jämförs och analyseras mot studiens syfte och frågeställningar. Analysen av de transkriberade intervjuerna visar på att informanterna har en positiv bild av de förändringarsom följer med den nya läroplanen Lgr22. De intervjuade lärarna tror att Lgr22 kommer öka deras frihet och självbestämmande i sitt läraruppdrag. De mer öppna betygskriterierna pekar också mot en större tilltro till lärarens professionalism. Den holistiska synen och det helhetstänk som präglar de nya kursplanerna ger goda förutsättningar för mer rättvis bedömning och betygssättning, enligt informanterna i denna studie.

In Swedish school students seem to pay little attention on how to experience and use inspiration in their creative artwork. When asked to seek inspiration they tend to find an image and copy it rather than actively use it as inspiration. The purpose of this study is to inquire how teenagers define inspiration and how they use it and what impacts the understanding of it. To benefit teachers in their planning of the subject of creating art. By having semi structured interviews with six 15-year-old students and analysing the collected thoughts through a sociocultural perspective we find that teenagers have a collective understanding that inspiration is when you take an idea from someone else’s creation and make it their own. What the inspiration source are depends on the subject, the purpose and the situation. According to most of the interviewed students you get inspired in different ways depending on if it is in art or in language class. In art the main inspiration source is visual and is something you find outside of yourself. The people around you take part in your inspiration and affects the outcome of your artwork. Sometimes in a good way, when ideas are taken from classmates, sometimes not in an efficient way, when the mates disturb your focus and ability to create. Inspiration does not seem that important to these pupils because if you are motivated, even when you’re not inspired, you will still create something that the teacher can grade. However, they all agree that copying others and not create their own thing may impact their ability to be creative, which have a negative effect in other subjects in school as well.