Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar nio elever och två lärare har av bedömning inom matematikundervisningen. Med fenomenografi som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt har enskilda intervjuer med elever och lärare genomförts på två högstadieskolor i Halland. Resultatet presenteras i form av fyra beskrivningskategorier av sätt att uppfatta bedömning: A) Bedömning för betygsättning och som urval för att komma in på gymnasiet B) Bedömning för att förbättra betyget C) Bedömning för att utvecklas matematiskt D) Bedömning som en känsla hos lärare och elever Kategorierna analyseras i förhållande till summativ och formativ bedömning. En slutsats är att kategori A är den vanligast förekommande bland de elva respondenterna. Vidare framkommer att de två lärarna uppfattar bedömning på väldigt olika sätt. Den ena uppfattar bedömning och undervisning som två skilda saker, medan den andra anser att dessa två inte går att separera från varandra. Denna spänning kopplas till lärarens olika uppdrag, att sätta ett summativt betyg för urval och att främja elevens kunskapsutveckling genom formativ bedömning.

Detta arbete är en studie av de ämneskoncept och traditioner som präglat bildundervisningen i grundskolans högre stadium under 1900-talet samt en överblick över de utredningar, forskningsprojekt och satsningar som haft till uppgift att undersöka och föreslå åtgärder för att förbättra kulturarbetet i allmänhet och bildarbetet i synnerhet i skolan och skolans ämnen. Mot dessa resonemang speglas fortsättningsvis resultatet av arbetets fältstudie som är en samtida blick in i några bildpedagogiska rum. Fältstudien syftar till att undersöka hur bildpedagogikens parallella ämneskoncept tar sig uttryck i bildlärares tänkande kring och beskrivning av sin undervisning . Fem bildlärare, utbildade vid olika tidpunkter har berättat om hur de bedriver den praktiska och gestaltande undervisningen i Bild i grundskolan (årskurs 6-9). I analysen av materialet utgår jag ifrån bildpedagogisk teori, ett kulturteoretiskt perspektiv samt den yrkespraktiska teorin. Resultatet pekar på många glädjeämnen men också att bildämnet utformas av den enskilde bildlärarens ämneskoncept i en blandning av gamla och nya bildpedagogiska traditioner – till synes utan ett gemensamt måltänkande som utgår från kursplanen i ämnet Bild för grundskolan. En stor del av bildarbetet ägnas åt ett förhållandevis oreflekterat fritt skapande och avbildande färdighetsträning med olika material och tekniker. Samtal kring och tolkning av elevernas arbeten förekommer i ringa omfattning. Vid en beräkning av hur de bildpedagogiska traditionerna fördelar sig i informanternas gestaltande uppgifterna, så utgör 50 % av dessa teknisk-mimetiska uppgifter, 20 % är orienterade mot ett konstpsykologiskt förhållningssätt och 20 % har bildspråklig karaktär. En ytterligare komplikation är att, oavsett traditionstillhörighet, tenderar de flesta arbetsuppgifter som presenteras i bildämnet att utmynna i avbildande gestaltande problem som eleven enbart kan lösa med den kompetens denne redan har. Ansvaret för att utveckla kunskaper i bildämnet ligger därför till stor del på eleven själv. Samtidigt riskerar bildämnet att få sina specifika kunskapskvalitéer ytterligare nedtonade om det integreras med andra skolämnen på ett oreflekterat sätt. Begrepp som Bildspråk och Bildkommunikation har figurerat i ämnets styrdokument under de senaste årtiondena men har, med vissa undantag, inte fått riktigt fotfäste i de arbetsuppgifter som eleverna arbetar med. I de fallstudier som här presenteras domineras ämnet av framför allt ett avbildande tekniskt koncept, även i de fall där läraren har bildspråkliga intentioner. Informanterna i arbetets fältstudie ger alla uttryck för svårigheterna att problematisera sitt ämne så att det inkluderar flertalet av eleverna. En effekt av detta blir att elever som inte har en naturlig begåvning på det gestaltande området istället exkluderas i arbetet. Mycket pekar alltså på att de problem som ämnet brottas med handlar om hur det problematiseras, konkretiseras, begreppsliggörs, metodiseras och presenteras för eleverna.

Sammanfattning Trots att matematik är ett av skolans populäraste ämnen under de tidiga skolåren sjunker elevers intresse och deras motivation för det i skolans senare år. Av undersökningar framgår det att de flesta grundskoleelever har negativt inställning till matematik och ämnet upplevs som tråkigt, obegripligt och tungt. De flesta forskare är eniga om att antalet intresserade elever skulle ha varit större om skolmatematiken hade varit mer matematik och mindre räkning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera elevers upplevelser av ämnet matematik i en grundskola. Med hjälp av denna studie har vi försökt att ta reda på faktorer som kan påverka elevers inställningar till ämnet både positivt och negativt. Detta har vi gjort genom att observera åtta matematiklektioner och en enkätundersökning av 72 elever i årskurs 6 och 8. Vår undersökning grundar sig på elevers inställningar till ämnet matematik i relation till lärarens undervisningsform och kompispåverkan. Resultatet från vår studie visar att matematiklektioner är bokstyrda och enformiga där elever inte har något inflytande på lektionens upplägg. De flesta elever i vår undersökningsgrupp anser att de är duktiga i matematik men de upplever ämnet tråkigt och inte så intressant. Många elever i vår studie tycker att lektionen kan vara roligare om de slipper räkna i boken och istället arbeta mer tillsammans samt jobba med laborativa uppgifter.

Studiens syfte var att undersöka och jämföra erfarenheter av fenomenet formativ bedömning hos högstadie- respektive gymnasielärare i moderna språk. Detta undersöktes med hjälp av metoden samtalsintervju utifrån en fenomenografisk utgångspunkt. Denna utgångspunkt innebar att lärarnas erfarenheter av formativ bedömning samt variationer inom dessa var det som fokuserades i studien. Studiens slutsatser visade att arbetet med elevernas förståelse av målen är av stor vikt för att det övriga arbetet inom formativ bedömning ska fungera. Vidare framkom två övergripande huvuduppfattningar av vad formativ bedömning innebär: ett didaktiskt verktyg eller en undervisningsfilosofi. Dessutom framhölls begreppen konkret, framåtsyftande samt främjande för förståelsen av målen som grundläggande inom formativ bedömning. Slutligen synliggjordes ett motsatsförhållande mellan summativ och formativ bedömning, framförallt då begreppen användes explicit.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad som motiverar elever i årskurs nio till att vilja prestera och få starka betyg i ämnet idrott och hälsa. Samt att även undersöka ifall dessa elever har några ambitioner i ämnet. Frågeställningar: Hur ser elevers motivation ut för ämnet idrott och hälsa? Hur ser ambitionsnivån ut hos elever för ämnet idrott och hälsa? Metod I detta arbete har jag använt mig utav en kvalitativ ansats och intervjuat sex stycken elever för min datainsamling. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjälp av analyser utifrån två olika teoretiska perspektiv Self- Determination theory och Piagets kognitiva utvecklingsteori inom konstruktivismen. Resultat Elevers motivation i årskurs nio består av att eleverna finner rörelseglädje i den fysiska aktiviteten på idrottslektioner och några respondenter lyfte upp betydelsen av den positiva gruppdynamiken i klassen. Elevernas största ambition var betygen, anledningen till att de gör sitt bästa och siktar på att få höga betyg är vetskapen om att betygen spelar en viktig roll när de skall söka in till gymnasiet. Men några elever såg också ett investeringsvärde i idrotten i form av att de vet att träning är bra för kroppen och det är ett tillfälle där de kan vara fysiskt aktiva. Ungefär häften av eleverna sa också att de upplevde att det de gjorde på lektionerna var repeterande och de hade uppskattat mer variation. Slutsats Elever i årskurs nio är väl medvetna om innebörden av vad som sker ifall de inte skulle delta på idrottsundervisningen. Ett sätt för att få eleverna att bli mer motiverade skulle kunna vara att ge eleverna ett mer varierande innehåll och låta dem få vara med och påverka undervisningen mera. På detta sätt ökar också chanserna för att eleverna kan hitta en fysisk aktivitet som de själva skulle vilja syssla med vid sidan av skolan. / Aim The aim of this essay is to find out what it is that motivates certain students in year nine to perform and aim to get strong grades in physical education, also to examine if these students have any type of ambition  Question: What type of motivation related to physical education do students have? What is the students’ level of ambition in relation to physical education? Method In this essay I have used a qualitative approach and performed six interviews with six different students for my data collection. The data was transcribed and later on analyzed using two different theoretical perspectives, Self-Determination theory and Piagets’ cognitive development theory within the constructivism. Results Students motivation in year nine is consisting that the students experience joy in the physical activities during physical education classes and some students mentioned the importance of group dynamics in the class. The students’ biggest motivation was the grades, the reason to why students try their best and aim for good grades if because the students know that the grades play an important role for when they shall apply for high school.  But some students also saw a beneficial value in sports in the form of knowing that training is good for the body and PE is an opportunity where they can be physically active. Around half of the students also mentioned that they felt that lessons felt repetitive and would had appreciated a little more variation Conclusions The students in year nine are well aware about the significance of what would happen if they were to not attend during PE classes. One way to get the students more motivated would be to offer the students a more varying content and to let the students join in and influence the lessons more. This way also increases the chances so that students may find a physical activity outside that they themselves would like to do outside of school. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2014</p>

Matematikundervisningen är idag kritiserad och tidigare undersökningar visar att elevernas lust till att lära matematik är låg. Det hävdas att lärarna är en stor bidragande orsak till att matematik idag ses som ett tråkigt ämne och det de kritiseras för att hålla en alltför enformig undervisning som eleverna inte ut får ut det bästa möjliga av. Syftet med min studie var att belysa lärarnas motiveringar till deras val av under­visningsmetoder samt att redogöra för deras inställningar till de faktorer som skapar lust att lära. Studien grundade sig på kvalitativa intervjuer där matematiklärare på en högstadieskola fick möjlighet att berätta om sina undervisningsmetoder. Studiens resultat visar att lärarna mycket väl kan motivera sina val av undervisningsmetoder och att det finns ett flertal gemensamma faktorer som styr lärarnas val. Motiveringarna handlar bland annat om elevgruppernas utseende, trygghet, traditioner, mål, engage­mang, spontanitet, glädje men framför allt tid. Lärarna är medvetna om de flesta av de faktorer som skapar lust att lära och skulle vilja få arbeta mer utifrån vissa av dessa. De känner till betydelsen av bland annat variation och relevans men bygger oftast inte sin undervisning på detta.

Det övergripande syftet med den här uppsatsen är att belysa en fördjupad förståelse av skolsituationen för elever med läs- och skrivsvårigheter i skolår nio med fokus på elevernas egna uppfattningar av problem, svårigheter och stöd. Detta för att kunna ta reda på vad som bör beaktas då stödformer ska utvecklas. En kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsmetod utfördes där sex elever och deras lärare intervjuades om elevernas problematik i skolan. Anteckningarna från intervjuerna användes för att göra en horisontalisering och se om berättelserna skilde sig åt och om de skilde sig från den bild som litteraturen ger. Elevernas uppfattningar om skolan baserades på upplevelser, sociala relationer och undervisningssituationens organisering. Eleverna tänkte inte så mycket på sina svårigheter och flera upplevde inte att de hade svårigheter samtidigt som de pratade om saker som var svåra i skolan. Lärarna och eleverna hade ganska likartad syn på vilka svårigheter eleverna hade även om skolans syn var mer utvecklad. Eleverna uppfattade sina problem som kopplade till aktiviteter medan lärare såg problem inom andra domäner av ICF. Skolan tenderade att ha samma åtgärder för problemen i undersökningen. I vissa fall var skolan och eleverna inte överens om vad som var det huvudsakliga problemet eller vad som borde göras för att lösa ett problem. Skolan behöver kartlägga elevernas svårigheter och bestämma åtgärder tillsammans med eleven. En konversation mellan eleven och läraren behöver komma till stånd för att ge en bild av vad eleven upplever och har upplevt.

Denna uppsats syftar till att undersöka inställningen till ett eventuellt betyg i ordning och uppförande bland ett urval av elever från gymnasiet och högstadiet. För att få klarhet i åsikterna hos eleverna har en kvantitativ metod använts. Undersökningen har genomförts genom att en enkät med ett antal frågeställningar har delats ut till 81 elever. Frågorna på enkäten har alla varit antingen direkt riktade för att få fram elevernas åsikter kring betyg i ordning och uppförande eller varit relaterade till betygsfrågan i allmänhet. Elevernas samlade åsikter i frågan har studerats men också eventuella skillnader dels mellan genus och dels mellan de olika skolstadierna har undersökts. De mest intressanta resultaten som undersökningen har visat på är att en relativt stor majoritet av de tillfrågade eleverna är positiva till ett betyg i ordning och uppförande. Eleverna har också klargjort att de vill att betyget i ordning och uppförande ska vara separat och inte vara en del av betygskriterierna i respektive ämnesbetyg. Jämförelsen mellan genus har visat på att killarna i undersökningen i mindre utsträckning än tjejerna är för ett betyg i ordning och uppförande. Jämförelsen mellan de olika stadierna har visat att det inte föreligger några större skillnader.

The aim of thesis was to, through a action research study and through individual interviews with five students, clarify their perspective on educational assistance in high school. The study shows that students prefer teaching in small groups outside of regular whole class because it gives the them access to the factors they consider crucial for a functioning support-time whit a skilled and dedicated teatcher, in a calm and safe environment. Moreover, the students claim the importance of technical equipment especially in the Swedish subject, but also in other subjects. Today the educational assistance varies from an outside-the-class teaching situation to a whole-class situation with teacher support as well as technicaal equipment. When the student were asked to describe the cinditions under which studies can be conducted with the whole class they tried to imitate the learning environment they have in a small group. The Students´aspirations are achievable with the right economic resources, but unfortunately the financial resources of the   school are limited.

Att sträva efter att vara en skola för alla innebär en stor variation i klassuppsättningarna och likaså kunskapsnivåerna inom klasserna. Att då som lärare ge eleverna det stöd och stimulans som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt kan vara en utmaning. Dessutom har provresultat från nationella prov och resultat från PISA-undersökningar visat att elever har svårt med matematik i skolan. Därför har det i denna systematiska litteraturstudie undersökts om öppna och/eller rika matematikuppgifter skulle kunna öka elevernas stimulans och resultat i matematik. De frågeställningar som lades till grund för studien är:   Vad bör en matematiklärare tänka på för att konstruera stimulerande öppna matematikuppgifter? Vilka erfarenheter har lärare och elever av att använda öppna respektive rika matematikuppgifter i undervisningen?   Studiens resultat visar bl.a. på att läraren ska tänka på att den öppna matematikuppgiften ska vara tydlig och ha ett tydligt syfte och att eleverna ska hinna lösa uppgiften på den tid som erbjuds. Uppgiften ska dessutom kunna lösas på flera olika sätt och kunna ha flera korrekta svar. Enligt lärares och elevers erfarenheter har öppna matematikuppgifter visat sig vara stimulerande vid grupparbeten, men mindre stimulerande då läraren ställer öppna frågor till en hel klass samtidigt. Arbetet med öppna matematikuppgifter har också visat att det ökat elevernas förståelse för matematiken. När det gäller de rika matematikuppgifterna har de visat sig kunna knyta samman flera områden inom matematiken och på så sätt antagligen kunna öka elevernas förståelse för matematiken.