Syftet med vår studie var att undersöka hur lärare på högstadiet arbetar relationsskapande i stora klasser. Sociokulturell teori i kombination med ramfaktorteori är utgångspunkten när vi vill förstå hur lärare upplever sin verklighet i skolan. I denna kvalitativa intervjustudie med fenomenografisk metodansats har vi undersökt, beskrivit och analyserat nio lärares uppfattningar av fenomenet relationsskapande arbete i stora klasser. Analysen har resulterat i tre utfallsrum vilket inom fenomenografin utgör själva resultatet. Dessa utfallsrum är organisatoriska faktorer, relationsskapande och relationskompetens, och hinder i det relationsskapande arbetet. Resultatet visar att organisatoriska faktorer som tid och kontinuitet är centrala. Stora klasser i relation till brist på tid leder till att det relationsskapande arbetet sträcker sig utanför klassrummets ramar. Erfarenhet, autenticitet och humor hos lärare hjälper till att skapa goda relationer. Elevernas skilda behov och förutsättningar skapar utmaningar för läraren att göra anpassningar inom ramen för undervisningen i stora klasser. Elever som är tysta eller som inte ber om hjälp identifieras som svårast att nå både i och utanför klassrummet.

Syfte och frågeställningar Ämnet friluftsliv i skolan ska ge eleverna en djup förståelse för vad vistelse i naturen kan betyda genom hela livet. För att uppnå det krävs ett utvecklat lärande som byggs på efter hand under hela skoltiden. Syftet med studien är att undersöka och få en djupare förståelse för idrottslärares erfarenheter av progression och dess betydelse för högstadieelevers lärande inom friluftsliv. De frågeställningar som undersökts i studien är ”Hur ser idrottslärarna på lärandet i friluftsliv?”, ”Hur fungerar progressionen i praktiken enligt idrottslärares erfarenheter?” samt ”Hur upplever idrottslärarna elevernas förkunskaper i friluftsliv?”.  Metod  Uppsatsen har genomförts med en kvalitativ ansats med kvalitativa intervjuer.Intervjuerna syftade till att undersöka elevers lärande och progression utifrån idrottslärares erfarenheter inom ramen för ett sociokulturellt perspektiv. Handplockat urval användes för att hitta fyra idrottslärare som arbetar på högstadiet. Vald intervjuteknik för studien var semistrukturell intervju. Intervjuguiden hade öppna frågor som motsvarar semistrukturell med ett tematiskt upplägg. Följdfrågor kunde ställas för att utveckla och fördjupa respondentens svar. Intervjuerna genomfördes på respektive arbetsplats i ett rum på idrottslärares förslag. I det transkriberade materialet gick det att finna mönster kopplade till syfte och frågeställningar inom ramen för den teoretiska utgångspunkten. Olika delar sattes ihop i helheter, därefter skrevs resultatanalysen.  Resultat  Ett sociokulturellt perspektiv identifierar det lärande som sker informellt mellan elever och i kontakt med andra personer i och utanför skolan. Det kan även finnas invävt i lärarens formella undervisning. Att till fullo ta tillvara detta informella lärande tillsammans med det formella, är en stor utmaning. Friluftsliv innebär fokus på upplevelser och mjuka värden. Det ger även tillbaka för pedagogen när eleven visar glädje och stolthet över att ha genomfört aktiviteter med gemensamma ansträngningar. Ett betydelsefullt lärande har skett, särskilt om eleverna först inte trodde sig om att klara det. Idrottslärarna berättar i studien om dilemmat över att behöva bedöma detta med ett betyg.  Slutsats  Ett sociokulturellt lärande i skolan sker hela tiden sammanflätat med det omgivande samhället. En pedagogisk utmaning för idrottslärarna är att leda progressionen i friluftsliv så att alla elever får sina behov tillgodosedda. Det är svårt eftersom eleverna har olika kunskaper och erfarenheter med sig till skolan. Vilka steg i lärandet som har tagits i lägre årskurser kan också skifta mycket. Friluftsliv behöver byggas stegvis genom hela skolan och innefatta såväl formellt som informellt lärande. Skolornas ledning måste skapa en helhetssyn som präglar hela skolan där integrering av olika ämnen är naturliga upplägg. Här finns stor anledning att särskilt lyssna på idrottslärarnas erfarenheter och insikter.

No description available.

Införandet av programmering i den svenska grundskolans läroplan har skapat utmaningar för lärare, som står inför komplexiteten att integrera denna nya komponent i en redan befintlig läroplan. Trots att det har gått flera år sedan programmering inkluderades i LGR11 och förstärktes i LGR22, upplever lärare fortfarande svårigheter med att införliva programmering i matematikundervisningen. Läroböckerna får därmed en betydande roll i matematikundervisningen och kan verka som stöd för lärare när de utformar sin undervisning. Denna undersökning syftar till att analysera hur läroböcker i matematik på högstadiet integrerar programmeringsinnehåll. Genom att utvärdera mängden och kvaliteten på programmeringsuppgifter undersöks hur dessa uppgifter utmanar elevernas kognitiva förmågor och främjar matematisk förståelse. Metodologiskt använder undersökningen en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, där uppgifter i utvalda läroböcker systematiskt kategoriseras och utvärderas. Tre läroboksserier från skilda förlag analyseras för att täcka ett representativt urval av material som används i svensk högstadiematematik. Resultaten avslöjar signifikanta skillnader i hur läroböckerna integrerar programmering, både gällande kvantitet och komplexitet, var i läroböckerna programmeringsuppgifter återfinns och även i graden av instruktion och vägledning lärare och elever ges. I diskussionen understryks behovet av en balanserad integration av programmering i matematikundervisningen för att förbättra elevernas matematiska och programmeringsmässiga förmågor. Forskningen pekar på att läroboksinnehållet spelar en kritisk roll i utbildningen och att en medvetenhet om innehållets kognitiva krav är avgörande för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att tillgodogöra sig ämnesinnehållet.

Läsförståelse är en viktig kunskap både i skolan och i det övriga livet och samhället. Alla elever i skolan ska ges möjligheten till att utvecklas och så även inom svenskämnet. Den här studien undersöker svensklärares erfarenheter av läsning, läsförståelse och lässtrategier i deras undervisning i grundskolans senare år 7–9, detta för att försöka synliggöra framgångsrika arbetssätt vad gäller utvecklingen av läsförståelse och användandet av lässtrategier. Lässtrategier är något som ingår i svenskämnets kunskapskrav och ska hjälpa eleverna att utveckla sin läsförståelse, men det framgår inte tydligt hur undervisning i lässtrategier ska ske. Resultatet av den här studien visar att de intervjuade lärarna undervisar sina elever i läsförståelse genom att använda sig av lässtrategier. Positiva undervisningsmetoder i lässtrategier visar sig i studien genom att många av de deltagande lärarna använder sig av exempelvis fördjupningsstrategier. De hjälper alltså eleverna att bryta ned texten genom att prata om förståelse, ord, mönster och teman.

Forskning visar att klimatoro är utbrett hos ungdomar i samhället vilket gav upphov till denna kvantitativa studie vars syfte är att undersöka hur utbredd elevers klimatoro är. Dessutom undersöks huruvida eleverna upplever att skolan och geografiundervisningen är relevant och stöttar dem i att påverka klimatet positivt. Arbetets studie är genomförd med hjälp av en elevenkät där eleverna bland annat fick svara på vilka orsaker de anser bidrar till oro samt om de upplever geografiundervisningen som relevant. Resultatet visade att det är ett komplext ämne att undersöka där det är svårt att dra tydliga slutsatser, men att klimatoro hos elever i det stora hela inte var lika utbredd som förväntat. Eleverna ansåg att andra orsaker hade större inflytande över deras oro än klimatet. Arbetet kom även fram till att man inte bör se oroskänslorna som något negativt utan som något som kan framkalla engagemang och förändring. Skolan och geografiundervisningen bör därför uppmärksamma eventuella oroskänslor kopplade till klimatet hos eleverna för att hjälpa till att vända det till något positivt. / Research shows that climate worry is rife among youths in society which gave rise to this quantitative study whose purpose is to explore the level of concern over climate change among students. Furthermore, the students’ feelings are examined whether school and more importantly, geography education, is relevant and if they consider that it is helping them positively affect the climate. The study has been produced using a student survey where the students got to answer which factors they considered contributed to their concern, along with if they consider the education they have received is relevant to such. The results of the study showed that this is a complex topic to examine where it is difficult to draw any clear conclusions but we could deem that there is indeed climate concern among students, even though not as rife as expected. The students deemed that concern over climate change was not as important as other factors in their overall daily concerns. Additionally, this paper came to the conclusion that feelings of concern connected to climate change should not be seen as something negative but as something that can evoke both commitment and change among students. School and geography education should therefore pay attention to any feelings of concern or worry connected to climate change among students in order to help turn it into something positive.

Detta utvecklingsarbete har haft sitt syfte i att studera hur undervisningen kan stimulera intresse för eleverna. Hur välkomponerade uppgifter ser ut inom programmeringsundervisning och hur arbetet ska läggas upp för att samarbete och socialt lärande ska kännas värdefullt för eleverna. Genom att ha utfört lektioner i programmering där eleverna ska programmera robotar har dessa frågeställningar besvarats. Under 30 lektioner har observationer skett för att senare nedtecknas i en loggbok. Eleverna har också fått svara på enkäter och vissa elever har intervjuats för att erhålla ett mer djupgående analysmaterial. Resultatet påvisar att införandet av en robot i programmeringslektionerna har haft väldigt positiv effekt på eleverna och deras inlärning och motivation till de uppgifter de skulle lösa. Vidare visar resultatet att lärarens engagemang är en viktig del för att skapa ett kreativt arbetsklimat. Att jobba med målbilder istället för strikt styrning har ökat samarbetet i grupperna och också förbättrat det sociala samspelet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever på högstadiet upplever lärarens formativa bedömning. Studien lägger sitt fokus på den feedback som läraren ger under lektionstid vid momenten spel på ackordsinstrument och sång samt om feedbacken upplevs som likvärdig av pojkar och flickor. Studien visar att de flesta eleverna upplever att den formativa bedömningen är likadan till pojkar och flickor. Däremot visar den även att var tredje elev upplever att den formativa bedömningen inte är likadan till pojkar och flickor. Genom intervjuer har studien visat att anledningarna till att den formativa bedömningen upplevs olika till pojkar och flickor beror på flera faktorer. Dels kan det bero på lärarens förväntningar på eleverna, dels elevens motivation och prestation.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elever upplever exkursioner i ämnet biologi och frågeställningarna i denna studie är: Vilka mål har lärarna med exkursioner? Vilka möjligheter och begränsningar upplever de att de har för att uppnå dessa mål? Hur upplever eleverna exkursioner? Vilka mål tror eleverna att lärarna har med exkursioner? Tycker eleverna att de lär sig något under exkursionerna? Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer av både lärare och elever på en medelstor högstadieskola i södra Sverige. Lärarnas mål är att få eleverna att känna sig bekväma i naturen samt att de ska förstå hur naturen hänger ihop i ett sammanhang. Samtidigt som de vill att exkursioner ska vara ett roligt sätt att variera undervisningen på. Eleverna upplever exkursioner som roliga och omväxlande samtidigt som de känner en viss rädsla för skog och småkryp. Eleverna uppfattar även lärarnas mål om att de ska bli mer bekanta med naturen. Både lärarna och eleverna upplever en viss kunskapsökning genom att de minns händelser bättre när de får uppleva dem. Lärarna ser vissa problem med exkursioner såsom tidsbrist, schematekniska problem och en viss problematik med koncentrationen bland eleverna på grund av många oväntade störmoment. Lärarna påpekar vikten av deras motivation som den största begränsningen. Tidigare forskning visar på en hel del likheter med denna studies resultat av lärares mål och syn på exkursioner den visar också att exkursioner leder till ökat lärande samt att de förbättrar elevernas attityder gentemot ämnet. Både lärare och elever i denna studie är överens om att exkursioner är något som de borde göra oftare eftersom de upplever att eleverna är ovana i naturen. Trots att både lärarna och eleverna är överens om att det behövs fler exkursioner så utförs det inte så många exkursioner som lärarna önskar. Skolan borde ha ett informationsmöte för lärare där vikten av att utföra exkursioner framhålls för att öka motivationen hos lärarna.

Syftet med studien är att undersöka hur sexton gymnasieelever, varav sex elever har buddhistisk bakgrund, uppfattar undervisningen om buddhism på högstadiet. Stor vikt läggs på deras uppfattning på buddhism och vilket innehåll samt vilka metoder som har använts i undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av gruppintervjuer och enskilda intervjuer. Elever med buddhistisk bakgrund upplever att de har lärt sig mer om buddhismens historia i religionsundervisningen men att det saknas fakta om högtider och traditioner. Elever utan buddhistisk bakgrund upplever att de har ingen kunskap om hur en lekman inom buddhism utövar sin tro och om det finns buddhistiska högtider. Utifrån elevernas upplevelser har deras lärare använt metoder såsom grupparbeten och genomgångar. Som viktigaste slutsats, kommer jag fram till en viss enformighet. Antagligen behövs det olika perspektiv beträffande läroböcker och filmer. / The purpose of the study is to investigate sixteen upper secondary pupils, of which six have Buddhist background, perceive the teaching of Buddhism in high school. Great emphasis is placed on their perception of Buddhism and the content as well as the methods used in teaching of Buddhism. The study was conducted using group interviews and individual interviews. The upper secondary pupils with a Buddhist background feel that they have learned more about the history of Buddhism in religious education in Sweden, but there is a lack of facts about Buddhist holidays and traditions though. The upper secondary pupils without a Buddhist background feel they don’t have knowledge of how a layman in Buddhism practice their faith and if there are Buddhist ceremonies. Based on the pupils' experiences, their teachers have used methods such as group work and presentations. As an important conclusion, I come to some degree of uniformity. Probably different perspectives on textbooks and films are needed.