Denna studie hade till syfte att med en narrativ analysmetod studera interaktionen mellan hiphop-rapparen Petter och Stockholm City. De specifika frågorna som vi ville ha svar på i den här studien var hur Petter beskriver Stockholm som plats och som social struktur, hur hans inställning är till staden, hur detta påverkar individens livsstil och identitet, hur Petter beskriver sin relation till staden och hur detta kan förklaras genom tidigare forskning, vilka konsekvenser som Petter ser Stockholm har för honom och för andra som bor i den staden när det gäller etnicitet och sociospatiala faktorer. Metoden som användes i denna studie var en narrativ analys av 5 raptexter av Petter. Texterna analyserades och indelades i teman i enlighet med det som kallas tematisk analys, som är en form av narrativ analys. Resultaten visar att Petter beskriver Stockholm som en plats han älskar men också kritiserar hårt. Stadens sociala struktur beskrivs ur ett marxistiskt perspektiv. Denna studie visar också att Petter beskriver Stockholm som en plats som har sina fula och vackra sidor. Hans inställning till staden är ett slags hat-kärleksförhållande. Petter identifierar sig mycket med staden och detta sätt att identifiera sig med den lokala storstaden man bor i förklaras i teorin om urbanism, så resultaten backas upp av tidigare forskning. Resultaten visar också att Petter ser Stockholm som en plats som får människor att bete sig på vissa sätt, till exempel att göra människor materialistiska. Resultaten kopplades till teorin om urbanism och diskuterades. En intressant notering är att Petter inte till hundra procent faller i linje med förklaringen av urbanismteorin genom att han inte lägger någon större vikt, om alls, vid etnicitet eller sociospatiala faktorer. Han har mer av ett marxistiskt klassperspektiv, åtminstone i dessa 5 raptextlåtar som analyserades i denna studie. / This study had the purpose of studying, with a narrative analysis method, the interaction between the hiphop-rapper artist Petter and Stockholm City. The specific questions that we wanted answered in this study was how Petter describes Stockholm as a place and as a social structure, how his attitude is towards the city, how this effects the individual`s lifestyle and identity, how Petter describes his relationship with the city and how this can be explained through earlier research, what consequences Petter sees Stockholm has for him and for others who live in that city when it comes to ethnicity and sociospatial factors. The method used in this study was a narrative analysis of 5 rap texts of Petter. The texts were analyzed and divided into themes in accordance with what is called thematic analysis, which is a form of narrative analysis. The results show that Petter describes Stockholm as a place he loves but also heavily criticize. The social structure of the city is described from a Marxist perspective. This study also shows that Petter describes Stockholm as place that has it´s ugly and beautiful sides. His attitude towards the city is a kind of a love-hate relationship. Petter very much identifies with the city and this way of identifying with the local big city you live in is explained in the theory of urbanism, so the results are backed by earlier research. The results also show that Petter sees Stockholm as a place that makes people behave in certain ways, for example making people materialistic. The results were linked to the theory of urbanism and discussed. An interesting note is that Petter don´t onehundred percent fall in line with the explanation provided by the theory of urbanismin that he doesn’t put much emphasis, if at all, on etnicity or sociospatial factors. He has more of a Marxist class perspective, at least in these 5 rap text songs that were analyzed in this study.

Der Begriff HipHop-Feminismus wurde von der amerikanischen Kulturkritikerin Joan Morgan etabliert und beschreibt einen Feminismus, der den Lebenswelten HipHop-sozialisierter Frauen (of color) gerechter werden soll. Neben der selbstreflexiven Auseinandersetzung mit der eigenen Positionierung innerhalb einer als sexistisch geltenden Kultur, zählen auch kritische Diskurse um rassisierte Repräsentationen von women of color und die Aufarbeitung weiblicher HipHop-Geschichte zu den Themen des HipHop-Feminismus.

This study examines how Swedish hip hop lyrics from the 1990s and 2010s portrays the social life, first and foremost in the suburb. The study consists of two parts, the first is a more general study of which themes and categories appear in the lyrics through an overview of 90 different hip hop songs. The second part of the study is focusing on analyzing different processes in change from the 1990s to the 2010s hip hop lyrics. The material of this part consists of 5 songs from the 1990s and 5 songs from the 2010s, that through a qualitative text analysis presents different changes in discourses.

Sedan Floréns studie om talangscouter 2010 har musikbranschen utvecklats enormt. Då det blivit enklare för oetablerade artister att bedriva sitt artisteri själva över internet utan hjälp av skivbolag har olika medieplattformar upplevt en övermättnad av ’talanger’ inom musik. Denna uppsats visar på i jämförelse med Floréns avhandling hur talangscouternas arbetsroller, eller A&R:s som de kallas inom musikbranschen, ser ut idag och har utvecklats under åren med fokus på fyra kärnaktiviteter hos skivbolagen: Identifiering av talang, inspelning av musik, marknadsföring av musik och artister samt distribution av de fonografiska verken. Med djupintervjuer som metod syftar studien att undersöka talangscouternas personliga medverkan inom dessa aktiviteter och dessutom peka på skillnader i tillvägagångssätt. Även om studien har visat på många likheter har utvecklingen av medieplattformar inte bara har gett dem många nya sätt att upptäcka talang på utan även möjligheten att själva ta större del inom flera av kärnaktiviteterna. Många A&R:s ansvarar även för marknadsföringen av artister själva och distribution av musik är ingenting som man måste förlita sig på de stora skivbolagen för längre.

<p>Syftet med studien är att studera hiphopkulturen i en mellanstor svensk stad, närmare bestämt åtta svenska hiphoppares syn på hiphopkulturen, dess kommersialisering, dess positiva syn på droger och våld samt den negativa kvinnosynen i hiphopkulturen. Studien är kvalitativt inriktad och baseras på intervjuer och litteratur. Ungdomskulturperspektiv är central för studien. </p><p>Undersökningen visar att de intervjuade, varken har en negativ kvinnosyn eller är positiva till våld mot poliser, något man kan få intryck av när man studerar hiphopmusikens texter. Undersökningen visar att de intervjuade har en liberal narkotikasyn och en negativ bild av kommersialisering.</p>

<p>Hiphop och Rap är en kultur med stark genomslagskraft över hela världen och även bland ungdomar i Sverige.  Syftet med detta examensarbete är att, genom kvalitativa forskningsintervjuer med fem stycken respondenter, undersöka hur ungdomarna som ägnar sig åt Rap i sitt musikskapande kan skildra sin omvärld samt att undersöka hur de beskriver att deras skildringar behandlas i skolan. För att operationalisera syftet valde jag att ha en grupp högstadie- och gymnasieelever som ägnar sig åt Rap som undersökningspersoner. Resultatet visar på att ungdomarna via sitt musikskapande skildrar en ambivalent inställning till det egna bostadsområdet, där interaktioner med polisen, droger och våldsamheter kan vara en del av vardagen. Samtidigt skildras även förorten som en kärleksfull plats där barndomsminnen och de närmaste vännerna även beskrivs. Återkommande teman i respondenternas musikskapande är genomgående livet i förorten.  Vidare visar resultatet att uppfattningen om hur skolan behandlar den värld som skildras genom musiken skiljer sig mellan respondenterna beroende på vilket stadie de studerar vid.  Slutsatserna visar på att olika socialisations processer spelar en stor roll i valen av teman hos respondenterna. Samt att högstadieskolorna på ett mer användbart sätt behandlar den omvärld som respondenterna skildrar i sin musik.</p> / <p>Hip Hop and Rap is a culture with a strong appeal worldwide and also among young people in Sweden. The purpose of this thesis is that, through qualitative research interviews with five respondents, to examine how young people that are engaged in the RAP in its music creation can depict the world around them and to examine how they describe their depictions are treated in school. To meet the purpose of this essay, I chose to have a group of junior high school students and high school students that are engaged in RAP as study subjects. The results show that the respondent through their music creation depicts an ambivalent attitude towards their own neighborhood, where interactions with police, drugs and violence can be a part of everyday life. At the same time also depicted suburbia as a loving place where childhood memories and closest friends are also described. Recurring themes in respondents' music-making is consistently the life in the suburbs. Furthermore, the results show that the perception of how the school treats the world as depicted through the music is different between respondents depending on which stage they are studying at. The findings suggest that different socialization processes play a major role in the choice of themes among respondents. And that secondary schools in a more useful way deals with the outside world as respondents depict in their music.</p>

Syftet med studien är att studera hiphopkulturen i en mellanstor svensk stad, närmare bestämt åtta svenska hiphoppares syn på hiphopkulturen, dess kommersialisering, dess positiva syn på droger och våld samt den negativa kvinnosynen i hiphopkulturen. Studien är kvalitativt inriktad och baseras på intervjuer och litteratur. Ungdomskulturperspektiv är central för studien. Undersökningen visar att de intervjuade, varken har en negativ kvinnosyn eller är positiva till våld mot poliser, något man kan få intryck av när man studerar hiphopmusikens texter. Undersökningen visar att de intervjuade har en liberal narkotikasyn och en negativ bild av kommersialisering.

Hiphop och Rap är en kultur med stark genomslagskraft över hela världen och även bland ungdomar i Sverige.  Syftet med detta examensarbete är att, genom kvalitativa forskningsintervjuer med fem stycken respondenter, undersöka hur ungdomarna som ägnar sig åt Rap i sitt musikskapande kan skildra sin omvärld samt att undersöka hur de beskriver att deras skildringar behandlas i skolan. För att operationalisera syftet valde jag att ha en grupp högstadie- och gymnasieelever som ägnar sig åt Rap som undersökningspersoner. Resultatet visar på att ungdomarna via sitt musikskapande skildrar en ambivalent inställning till det egna bostadsområdet, där interaktioner med polisen, droger och våldsamheter kan vara en del av vardagen. Samtidigt skildras även förorten som en kärleksfull plats där barndomsminnen och de närmaste vännerna även beskrivs. Återkommande teman i respondenternas musikskapande är genomgående livet i förorten.  Vidare visar resultatet att uppfattningen om hur skolan behandlar den värld som skildras genom musiken skiljer sig mellan respondenterna beroende på vilket stadie de studerar vid.  Slutsatserna visar på att olika socialisations processer spelar en stor roll i valen av teman hos respondenterna. Samt att högstadieskolorna på ett mer användbart sätt behandlar den omvärld som respondenterna skildrar i sin musik. / Hip Hop and Rap is a culture with a strong appeal worldwide and also among young people in Sweden. The purpose of this thesis is that, through qualitative research interviews with five respondents, to examine how young people that are engaged in the RAP in its music creation can depict the world around them and to examine how they describe their depictions are treated in school. To meet the purpose of this essay, I chose to have a group of junior high school students and high school students that are engaged in RAP as study subjects. The results show that the respondent through their music creation depicts an ambivalent attitude towards their own neighborhood, where interactions with police, drugs and violence can be a part of everyday life. At the same time also depicted suburbia as a loving place where childhood memories and closest friends are also described. Recurring themes in respondents' music-making is consistently the life in the suburbs. Furthermore, the results show that the perception of how the school treats the world as depicted through the music is different between respondents depending on which stage they are studying at. The findings suggest that different socialization processes play a major role in the choice of themes among respondents. And that secondary schools in a more useful way deals with the outside world as respondents depict in their music.

Genom postkolonial teoribildning har vi valt att göra en diskursanalys av hiphop i svensk media. Syftet är att urskilja om och hur media placerar in hiphop i schablonen ”de Andra”. Samtidigt gör vi en jämförelse med hur jazzen en gång framställdes, för att sätta det i en historisk kontext. Det empiriska materialet består av artiklar ur ett svenskt hiphopmagasin samt två hiphopvideor. Undersökningens resultat visar att det är en stereotyp bild av ”den Andre” som framställs. I jämförelsen med jazz framkommer dock att de rasistiska fördomarna i hiphop är mer subtila än de explicita uttalanden som en gång gjordes när man skrev och talade om jazz.

<p>Genom postkolonial teoribildning har vi valt att göra en diskursanalys av hiphop i svensk media. Syftet är att urskilja om och hur media placerar in hiphop i schablonen ”de Andra”. Samtidigt gör vi en jämförelse med hur jazzen en gång framställdes, för att sätta det i en</p><p>historisk kontext. Det empiriska materialet består av artiklar ur ett svenskt hiphopmagasin samt två hiphopvideor. Undersökningens resultat visar att det är en stereotyp bild av ”den Andre” som framställs. I jämförelsen med jazz framkommer dock att de rasistiska fördomarna</p><p>i hiphop är mer subtila än de explicita uttalanden som en gång gjordes när man skrev och talade om jazz.</p>