<p>The essay is dealing with the different tensions in hiphop created when appearing in Swedish media. With the teoretical aspect of "the Other" as a tool, the authors of the essay has tried to find out how the "hiphopper" is pictured in swedish written media within the timeframe of 19??-??. We are also discussin the different aspects and importance of autenticity, etnitcity and geografy in regards to the "hiphoper" as "the Other".</p>

Hiphop är en genre och en subkultur som är relativt ny på den svenska scenen. Syftet med vår uppsats är att studera hur hiphopdiskursen ser ut i svensk dagspress och diskutera samt kartlägga de återkommande teman som kategoriserar den. Vår frågeställning är som följer;Hur skildras svensk hiphop i svensk dagspress? För att ta reda på detta, har vi undersökt texter vi hittat i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, eftersom dessa två tidningar är främst representativa för vad som idag är svensk dagspress. Artiklarna har vi hittat på Internet, och vi valde dessa utifrån ett strategiskt urval baserat på ett antal variabler som har betydelse för vår undersökning. De valdes ut eftersom de behandlar just svensk hiphop. Uppsatsen är baserad på en kritisk diskursanalys där vi utifrån Faircloughs idéer om den diskursiva händelsen, den diskursiva praktiken och dess konsekvenser ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, analyserar både diskursen och dess konsekvenser. Uppsatsen utforskar alltså återkommande teman i samtliga texter, och därefter tar vi fasta på vad som är typiskt för hiphopdiskursen i svensk dagspress. Till vår hjälp har vi dessutom personer som tilhör den alternativa kulturoffentligheten eller så kallade insiders, alltså personer som är insatta i den svenska hiphopscenen och som därför kan kommentera och svara på frågor om fördomar och mediebilder. Dessa individer har fungerat som motpoler när våra undersökningar kommit fram till att hiphopdiskursen är låst till att porträttera genren som hotfull eller kopplad till kriminalitet och det hårda livet. Med hjälp av våra insiders’ kommentarer, har vi kunnat diskutera huruvida dagspressens bild av svensk hiphop är förenlig med vad en hiphopare tycker om sin kultur.Efter vår genomförda analys av artiklarna utifrån en kritisk diskursanalys, konstaterade vi att den diskurs som svensk dagspress för gällande svensk hiphop, varken är neutral eller utvecklande. Tvärtom verkar den ständigt reproduceras med hjälp av samma klyschor, vilket i slutändan kommer påverka konsumenten på samma sätt som konsumentens förväntningar påverkar det sätt på vilket journalister skriver om genren. Det är en ond cirkel och det verkar tyvärr inte som att den bryts inom en snar framtid.

The essay is dealing with the different tensions in hiphop created when appearing in Swedish media. With the teoretical aspect of "the Other" as a tool, the authors of the essay has tried to find out how the "hiphopper" is pictured in swedish written media within the timeframe of 19??-??. We are also discussin the different aspects and importance of autenticity, etnitcity and geografy in regards to the "hiphoper" as "the Other".

Syftet med denna uppsats är att vidga synen på hiphop som text genom att sätta in hiphoppen i en lyrisk tolkningsram. I bakgrunden redogörs för hiphoppens framväxt ur ett globalt perspektiv, genrens förhållande till kommersialism samt den svenska hiphoppens tillkomst och utveckling. Konstruktionen av identitet är i centrum och postmodernismen utgör uppsatsens teoretiska förankring. Fem svenska samtida hiphoptexter har valts ut och dessa tolkas i analysen utifrån olika aspekter som tematik, rytmiska aspekter, bildspråk, stilnivå och idiolekt. I diskussionen sammanförs de postmoderna strömningarna med resultatet från analyserna där aspekter som upplösning av fasta kategorier, språkets begränsningar samt identitet lyfts fram. Uppsatsen visar att samtida svensk hiphop kan sägas utgöra ett uttryck för postmodern konst och att en fördjupad förståelse kan nås genom att placera hiphoppen i en poetisk tradition. / The purpose of this thesis is to broaden the conception of hip-hop by putting the genre within a lyric frame of interpretation. The thesis describes the development and growth of hip-hop from a global and a Swedish perspective, and the commercialization of the genre. The thesis focuses on the construction of identity, and therefore the main theories will be based through postmodernism. Five Swedish contemporary hip-hop texts have been interpreted from various aspects such as thematic and rhythmic elements, imagery, level of style, and idiolect. In the discussion section, the postmodern tendencies are brought together with the results from the analysis where aspects such as the dissolution of fixed categories, the limitations of language and construction of identity are highlighted. The thesis shows that contemporary Swedish hip-hop can be categorized as partly postmodern and that a deepened understanding can be reached by placing hip-hop within a poetic tradition.

Den här uppsatsen undersöker hur identitet uttrycks i tre musikvideos som tillhör genren ”queer rap” (Mykki Blanco, Le1f och Zebra Katz) där jag ställer frågan om den identitet som uttrycks hos dem är subversiva. För att ta reda på detta användes representations-begreppet tillsammans med Richard Dyers definition av stereotyper och José Esteban Muñoz avidentifikations-begrepp. Dessa tre artisters identiteter går att tolkas som subversiva då de använder normer och redan befintliga identiteter för att skapa nya uttryck, både från det heteronormativa och andra subversiva subkulturer. De skapar nya identiteter och uttryck med de normer som finns.

This study examines how macsulinity can be expressed outside the norm and for this focuses on the rap/hiphop music artist Young Thug. With a multimodal discourse analysis, Young Thugs visual expressions from a sample of media content are examined. The visual expressions are discussed from gender theory and theory of different discourses of masculinity. The result of this study found that Young Thug challenges masculine conventions in a variety of displays. His use of clothes, colors, poses and his body in different ways challanges how masculinity can be expressed in a genre of music that often features particular expressions of masculinity.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka vilka sociala problem på de norrländskalandsbygderna som skildras i svenska hiphoptexter, hur de framställs samt på vilket sätt dekan förstås. För att besvara uppsatsens syfte tillämpades en kvalitativ innehållsanalys för attsystematisera det empiriska materialet som texterna utgjorde. För att nå en djupare förståelseför de levnadsförhållanden som skapat sociala problem genomfördes en kvalitativ textanalysutifrån teorierna och begreppen social exkludering, etablerade och outsiders, territoriellstigmatisering samt identitet och skam. Resultaten visade att följande sociala problem skildrasav norrländska hiphopartister: missbruk av alkohol och narkotika, narkotikabruk, ensamhet,psykisk ohälsa, socioekonomiska missförhållanden, kriminalitet och rasism. I analysen avtexterna framkom det även att levnadsförhållandena påverkades av faktorer som fördomarriktade mot Norrland, resursfördelning samt interna intressekonflikter, vilka inte kandefinieras som sociala problem, men som tycktes inverka på artisternas utsagor. Fördomarnasom skildrades i texterna riktade mot de norrländska landsbygderna gav upphov till två olikasätt att reagera; att känna skam eller att mobilisera sig.

Given the controversial history of the music genre hiphop it is important to investigate how the genre is representing violence and drugs. Since the beginning of hiphop the content of the genre has been heavily criticised for its explicit references to drugs and violence. The controversial genre is growing in popularity and in modern Sweden the hiphop genre is topping  music charts.  This study aims to research the change in how acclaimed Swedish hiphop artists represent violence and drugs in their music videos, today versus 20 years ago. The study analyses four different award winning artists' music videos from two different time periods, using Stuart Hall's representation theory (1997) as its theoretical framework. Two of the chosen music videos are from the later half of this decade and the other two are from the early 2000s. The studied artists are Z.E, Einár, Petter and Timbuktu; their videos have been analysed by using the methodological semiotic approach, which utilises the denotative and connotative levels when analysing media content. The result of the study shows that there is a change in how these acclaimed hiphop artist from these two generations represent drugs and violence in their videos. Especially it is shown that the modern era of acclaimed Swedish hiphop artist are connecting heavy drugs with success and social status. Simultaneously they use violence to build a threatening and powerful image of themselves. The older generation only represent lighter drugs which are portrayed in festive contexts and their negative consequences are presented. It should be noted that any violence portrayed in their videos is neutralised by the use of humor and levity.

Denna studie granskar de strategier och taktiker som hiphopproducerande män och kvinnor använder sig av för att reproducera och omförhandla könsnormer och villkor i svensk hiphop. Genom kvalitativ innehållsanalys granskar studien 12 musikvideor för att redogöra för om och hur artisterna använder sig av strategier och taktiker för att behålla eller förändra status quo inom genren. Det teoretiska ramverket utgörs av Judith Butlers feministiska ståndpunkter, Stuart Halls representationsteori samt Pierre Bourdieus och Michel de Certeaus teoretiska begrepp. Resultatet visar att hiphopproducerande män använder sig av de tidigare etablerade strategierna Sexism, Homosocialitet samt Symboliskt våld medan hiphopproducerande kvinnor använder sig av de tidigare etablerade taktikerna En av grabbarna, Hyperfemininitet samt En av tjejerna. I analysen framkommer ett nytt tillvägagångssätt som används av både männen och kvinnorna, En av doxan som innebär användandet av olika kapital. Studien lyfter att svensk hiphop är icke-jämställd och att kvinnor är underrepresenterade inom genren samt att genren präglas av en könsdikotomi där det maskulina premieras och verkar vara doxiskt. / This study examines the strategies and tactics which hip hop producing men and women uses to reproduce and renegotiate gender norms and terms in the Swedish hip hop scene. The study examines 12 music videos through qualitative content analysis, to describe if and how the artists uses strategies and tactics to retain or change status quo in the genre. The theoretical frame consists of Judith Butler’s feminist position, Stuart Hall’s theory of representation and Pierre Bourdieu’s and Michel de Certeaus theoretical concepts. The result indicate that hip hop producing men use the previously established strategies Sexim, Homosociality and Symbolic Violence while the hip hop producing women use the previously established tactics One of the Guys, Hyperfemininity and One of the Girls. The analysis further reveals a new approach which is used by both men and women, One of the Doxa which refers to the use of different capitals. The study concludes that the Swedish hip hop scene is not gender equal and that women are less represented in the genre, and that the genre itself is characterized by gender dichotomy where the masculine attributes are rewarded and seems to be doxic.

Graffiti är en konstform som kan väcka olika associationer beroendepå dess kontext. Graffiti-begreppet är brett men förknippas oftast medvandalism. I olika sammanhang kan bilden av graffiti dock omformasfrån en rebellisk ungdomskultur till något som passar inom deexklusiva finrummen.Inom exempelvis modeindustrin och den postmodernistiska konstenfinns en del uttryck som kan komma att förknippas medgraffiti-estetisk genom dess expressionism och oordning. Genomhistorien har graffitin använts som uttrycksform av etableradekonstnärer vilket skapat nutidens konstbegrepp och gjort att graffitinblivit accepterad ur konstnärliga aspekter och tillgänglig för flermänniskor från olika bakgrunder att förstå sig på.Genom det moderna begreppet postmodernism behandlas i dennauppsats ämnet graffiti ur dess typiska visuella aspekter.Genom en en genomgripande bildanalys kan vi studera hur graffitinshistoriska och moderna element existerar inom dagens grafiska designinom modeindustrin och dess reklamutformning, I många fall går detatt se mönster av kopplingar till stil och tidsepoker.