This study examines intersectionality and identity in rapper Jermaine Lamarr Cole’s studio album 4 Your Eyez Only. Through discourse analysis, the essay studies the representation of aspects of identity in the album, with a focus on gender, race, class and sexuality. The study also examines prosthetic memory in the album, with the intention of finding correlating narratives that create a general concensus of how society is viewed from marginalised groups in the US. The findings conclude that gender, race and class are expressed as the main buildingblocks for a characters identity in the album. It is telling that sexuality remains untouched in this regard. The reader is exclusively exposed to the normative heterosexual perspective, completely ignoring any notion of varied sexual orientations. Furthermore the findings conclude that J. Cole showcases a generally negative view on the govornment, as it is percieved as one of many instances keeping marginalised groups at the bottom of a societal foodchain

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att belysa pågående förhandlingar om feminism och sexualitet i det samtida medielandskapet, med avstamp i Beyoncés senaste produktioner samt den omgärdande debatt som dessa genererat. För att genomföra detta har jag, genom en diskursanalys, läst sex stycken utvalda låttexter samt videor från Beyoncés självbetitlade skiva (2013) utifrån ett antal feministiska teorier. Fokus ligger på de olika feministiska diskursernas tolkning utav kropp, sexualitet, struktur, agens och etnicitet i dessa verk. Resultatet av uppsatsen visar att de olika feministiska diskurserna har, både historiskt och samtida, olika uppfattning om hur en kvinna får vara sexuell i dagens medielandskap. Samtidigt som Beyoncé reproducerar många av de strukturer som en stor del av feminismen motsätter sig, kan hennes verk, utifrån min analys, samtidigt tolkas som sexuellt frigörande i en tid där kvinnlig sexualitet ofta beskylls och ifrågasätts.

Uppsatsen ämnar utföra en intersektionell analys av hur kvinnliga rappare diskuterar cunnilingus i sina texter. Utförandet av en intersektionell analys innebär att undersöka, beskriva och tolka någonting utifrån ett sociologiskt perspektiv som tar hänsyn till hur samverkan av olika sociala maktstrukturer skapar förtryck för olika samhällsgrupper. För denna analys innebär det att se på hur cunnilingus diskuteras av kvinnliga rappare i relation till deras kön, klass och etnicitet, för att se hur diskussionen påverkas av dessa sociala faktorer.

This article argues for the ambivalence between the use of feminist discourses in commercial purposes as the music industry and popular culture is driven by capitalist logic. The issue is analyzed with a multimodal discourse analysis. By studying the visual and lexical resources in Cardi B’s music video to single “Money” we find that whilst the video from a feminist perspective can be viewed as sex positive and empowering, it simultaneously satisfies the male-gaze and reproduces the objectification and sexualisation of women. As the music industry is thrives from a commercial basis, it is capitalism that benefits from its profits.

Die Staatsexamensarbeit untersucht, inwiefern jugendliche Rezipientinnen die Songtexte und Musikvideos deutschsprachiger Rapperinnen im Hinblick auf die in ihnen kommunizierten Weiblichkeitskonstruktionen beurteilen. Zur Beantwortung der Forschungsfrage wurden halb-strukturierte Gruppeninterviews mit weiblichen Personen zwischen 16-19 Jahren durchgeführt. Die Zusammensetzung der Gruppen unterschied sich im Hör- bzw. Konsumverhalten von Deutschrap der Befragten, um eine Vielfalt an Meinungen erfassen zu können. Ziel der Arbeit ist es insbesondere herauszufinden, inwiefern die Befragten die Selbstdarstellungspraktiken weiblicher Rap-Künstlerinnen als Akt der Emanzipation und Kritisierung patriarchaler Verhältnisse wahrnehmen, oder diese eher als Fortführung der bestehenden, männlich dominierten HipHop-Ordnung bewerten. Es konnte festgestellt werden, dass positive oder zustimmende Werturteile vor allem dann getroffen wurden, wenn die Selbstdarstellung der Künstlerinnen als feministischer Akt eingeordnet wurde. Insbesondere die Songtexte der Rapperinnen wurden aufgrund ihrer inhaltlich emanzipativen, empowernden Ausrichtung nahezu einstimmig positiv von den Teilnehmerinnen bewertet. Auch einer facettenreichen Selbstdarstellung wurde mit Zustimmung begegnet, zum Beispiel, wenn die Teilnehmerinnen im Songtext eine gewisse inhaltliche Tiefe verordneten. Positive Beurteilungen wurden weiterhin geäußert, wenn die unterschiedlichen Ebenen der Selbstdarstellung, also etwa das Zusammenwirken aus Songtext, Musikvideo und musikalischer Gestaltung, als stimmig und verständlich eingestuft wurden. Negative oder ablehnende Bewertungen wurden vor allem dann geäußert, wenn die Selbstdarstellung der Künstlerinnen als Restabilisierung weiblicher Objektifizierung eingeordnet wurden. Dies scheint begünstigt zu werden, wenn die äußerliche Selbstdarstellung einer Künstlerin als alleinstehendes oder dominierendes Merkmal wahrgenommen wird. Ebenfalls ablehnend bewertet wurden die kommunizierten Weiblichkeitskonstruktionen dann, wenn sie als vieldeutig oder widersprüchlich eingestuft wurden. Lösten die Selbstdarstellungspraktiken der Rapperinnen bei den Teilnehmenden eine kognitive Dissonanz aus, neigten diese erkennbar zu negativeren Beurteilungen. Auch die Vermutung, dass die äußerliche Selbstdarstellung einen instrumentellen Zweck, wie z.B. Clickbaiting, verfolgt wurde negativ bewertet.:Inhaltsverzeichnis 1 Einleitung 5 2 Theoretische Grundlagen 12 2.1 Politikbegriff und Ziele der politischen Bildung 12 2.2 Konstruktion von Geschlecht als Grundannahme der Arbeit 14 2.3 Selbstverständlich oder längst überfällig? Geschlechtersensible, -bewusste und -reflexive Perspektiven in der politischen Bildung 18 3 HipHop meets Geschlechterforschung meets politische Bildung 25 3.1 HIS-tory of Rap? 25 3.2 Is this real? Authentizität als zentrales Element der HipHop-Kultur 30 3.3 Zum Verhältnis von HipHop, Rap und politischer Bildung 34 3.4 Geschlechterkonstruktionen im HipHop und Rap 38 3.4.1 „Alleinige Dominanz“ – Männlichkeitskonstruktionen im deutschen HipHop und Rap 39 3.4.2 „Bitches brauchen Rap“ – Weiblichkeitskonstruktionen im deutschen HipHop und Rap 42 3.4.3 Zwischenfazit 48 3.5 Deutsche Rapperinnen – Kritisierung oder Restabilisierung traditioneller Weiblichkeitskonstruktionen? 49 3.5.1 Kritisierung 50 3.5.2 Restabilisierung 53 3.6 Kritisierung vs. Restabilisierung – Spielt das überhaupt eine Rolle? 56 4 Methodik 59 4.1 Zustandekommen und Formulierung der Forschungsfragen 59 4.2 Entwicklung des Forschungsdesigns 61 4.2.1 Warum qualitative Sozialforschung? 61 4.2.2 Warum Interviews? 62 4.2.3 Konzeption des Interviewleitfadens 65 4.3 Erhebung der (Interview-)Daten 69 4.4 Aufbereitung und Auswertung der Daten 72 4.4.1 Transkription 72 4.4.2 Qualitative Inhaltsanalyse 74 5 Darstellung und Interpretation der Ergebnisse 79 5.1 Beschreibungen von Weiblichkeitskonstruktionen 79 5.2 Interpretationen von Weiblichkeitskonstruktionen 80 5.3 Werturteile von Weiblichkeitskonstruktionen 94 5.4 Kontextvariablen 98 6 Diskussion 104 7 Fazit und Perspektiven für die politische Bildung 106 8 Literaturverzeichnis 115 9 Anhang 127 10 Selbstständigkeitserklärung 128

Svensk hiphop är en växande genre som kan tolkas ha koppling till socialt utsatta ytterstadsområden. Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera innehållet i utvalda svenska hiphoplåtar. I studien analyserades svenska hiphoptexter i form av två delstudier. Den första bestod av en översikt av 100 hiphoplåtar för att kartlägga olika temans förekomst, och den andra delstudien var en fördjupad analys av tio låtar. Empirin analyserades med stöd av tidigare forskning och begreppen territoriell stigmatisering, machokultur och varumärkesbyggande. Resultatet från studien visar att det finns drag av territoriell stigmatisering och machokultur i låtarna, likväl som ett varumärkesbyggande gällande förorten. Studien skulle kunna förstås ge viss inblick i de tematiska drag som återfinns inom svensk hiphop. Diskussion fördes bland annat kring vilka möjliga konsekvenser hiphoptexter kan ha för de unga män som lyssnar på denna typ av musik. / Swedish hip hop is a growing genre that can be understood to be connected with socially stigmatized areas. The purpose of this work is to map out and analyze the content of chosen Swedish hip hop songs. In the study Swedish hip hop lyrics were analyzed in two parts. The first one was an outline of 100 hip hop songs in order to map out the occurrence of different themes, and the second one was an in-depth analysis of ten songs. The material were analyzed with help of previous research and the theoretical concepts territorial stigmatization, macho culture and branding. The result of the study shows that there’s aspects of territorial stigmatization and macho culture within the songs, as well as branding regarding the Projects. The study can be understood to give some insight through the thematic features that can be found within Swedish hip hop. Among other things the possible consequences for the young men listening to this type of music were discussed.

Made available in DSpace on 2016-04-26T18:12:40Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Roberta Marques do Nascimento.pdf: 1080810 bytes, checksum: 614935c9d2d35d030d16e0b10e0d67b2 (MD5) Previous issue date: 2012-12-04 / Twelve years ago, Núcleo Bartolomeu de Depoimentos an artistic collective based in São Paulo - started a research which came from the dialogue of two kinds languages: epic theater (more precisely the one broadcasted by german playwright Bertolt Brecht) and hip-hop (urban popular culture born in the early '70s in the United States), giving rise to a mixed language called the hip-hop theatre . Practical results of this research, which resulted in eight plays, performances projects of urban intervention, literary publications and audiovisual equipment, can be synthesized and studied from a central figure in the work of this research center, the actor-MC, artist who keeps some features from actor-narrator of epic theater and from MC (acronym for Master of Ceremonies, one of the pillars of Hip-hop) in his formation. The aim for this research is to investigate constitutive characteristics and poetic performance of this special artist, who emerges mixing thes languages and as a representative voice of urban poetics, and the aspects concerning to his communication with the audience. Research will be mainly made under the light of Paul Zumthor s ideas and his studies on the voice and performance, and from Jerusa Pires Ferreira, coordinator of the COS- Center for the Studies of Orality, and her studies and reflections on orality, memory and translation. Semiotics theory from Iuri Lotman will also be used as well as some works of scholars and theorists from hip-hop culture, who experienced its eruption and created a basis of reasoned, documental and philosophical analysis in their works, such as Marshall Berman, Jeff Chang, George Nelson, Martha Cooper, The work will also count on audiovisual registers and interviews with active researchers of hip-hop culture and the hip-hop theatre in Brazil including the analysis of materials produced by the Núcleo Bartolomeu de Depoimentos / Há doze anos o coletivo paulistano Núcleo Bartolomeu de Depoimentos deu início a uma pesquisa que teve como ponto de partida o diálogo entre duas linguagens o teatro épico (mais precisamente o difundido pelo dramaturgo alemão Bertold Brecht) e a cultura hip-hop (cultura popular urbana nascida no começo dos anos 70 nos Estados Unidos), dando origem a uma terceira linguagem intitulada "teatro hip-hop". Os resultados práticos dessa pesquisa, dentre eles, oito espetáculos, intervenções urbanas, além de publicações literárias e audiovisuais, podem ser sintetizados e estudados a partir de uma figura central no trabalho do Núcleo Bartolomeu- o ator-MC, intérprete que traz na sua constituição características do ator-narrador do teatro épico e do MC (acrônimo para Mestre de Cerimônias) um dos pilares da cultura hip-hop. O objetivo desta pesquisa é investigar as características constitutivas e particularidades da performance poética do ator -MC, que nasce da junção de linguagens e que emerge como porta-voz de poéticas da urbanidade, e de comunicação com o público. Serão utilizados para tanto, dois espetáculos do Núcleo Bartolomeu de Depoimentos: Acordei que sonhava (2005) e Vai te Catar! (2007). Além disso será observado o trânsito do ator-MC em ambientes como os do poetry slam (campeonatos de poesia falada) onde a prática do spoken word (poesia falada) passa a ser uma de suas formas de expressão. A pesquisa se dará principalmente à luz do pensamento de Paul Zumthor e seus estudos sobre a voz e performance, e dos textos, estudos e reflexões sobre oralidade, memória e tradução de Jerusa Pires Ferreira, coordenadora do Centro de Estudos da Oralidade do COS. O trabalho ainda contará com referências da teoria semiótica de Iuri M.Lotman e a observação de obras de artistas, estudiosos e teóricos da cultura hip-hop que vivenciaram sua erupção e criaram uma base de análise fundamentada, documental, filosófica em suas obras, tais como Marshall Berman, Jeff Chang, George Nelson, Martha Cooper. Serão usados artigos, registros audiovisuais e entrevistas com pesquisadores ativos do Hip-Hop, e do teatro hip-hop no Brasil além da análise do material produzido pelo Núcleo Bartolomeu

The central concern of this thesis is to describe the views of the young men in Feridun Zaimoglus book Kanak Sprak (2000) on their own identity ("Kanaken"), on the identity of other foreigners such as (college "Ali") and the Germans ("Alemannen") with help of close-reading. The book contains short-stories or "protocolls", written in the special language "KanakSprak", a mixture of Turkish and German street gang slang. There are claims that Zaimoglus texts are written based on hiphop/rap language. The categories in this work are identity, youth(sub)culture, territory, style and Hiphop. Other than close-reading the analysis will also take help of different research areas such as youth research and soliology.

I slutet av 1990-talet kom en våg av rapmusik på svenska som populariserade genren. En scen för engelskspråkig rap i Sverige hade funnits sedan 1980-talet men de tidiga försöken med rap på svenska fick sällan varma mottaganden. Idag är svensk rap större än någonsin. Ny teknik gör det lättare och snabbare att producera och distribuera musik vilket har lett till att svensk rap ytterligare har populariserats. Denna uppsats analyserar användningen av engelska i populär svensk rapmusik från två olika tidsperioder. Syftet är att se hur engelska blandas med svenska och hur detta kan ha förändrats över tid. Analysen undersöker var i den musikaliska och grammatiska strukturen kodväxlingen inträffar, och om kodväxlingen har någon pragmatisk funktion efter Sarkar och Winers Quebec-studie (2006). Materialet är hämtat från svenska Grammisgalan där de utvalda artisterna har fått nomineringar för sina verk. Det äldre materialet är låtar nominerade under åren 1999-2003, det nyare materialet är låtar som nominerades under åren 2016-2020. / In the late 1990’s Sweden saw a wave of rap music in Swedish that set a standard and popularized the genre. A scene for English spoken rap in Sweden had existed since the 1980’s but earlier attempts of rap in Swedish was often seen as something rather uncool. Today Swedish rap is bigger than ever. New technology makes producing and distributing music easier and faster which has led to the expansion of Swedish rap.    This paper analyzes the use of English in popular Swedish rap music from two different time periods. The purpose is to see how English is mixed in with Swedish and how this may differ between the different time periods. The analysis examines where in the musical and grammatical structure the changes occur, and if the switching has any pragmatic function after Sarkar and Winers Quebec study (2006). The material is collected from the Swedish Grammy Awards where the featured artists have received nominations for their work. The older material are songs nominated in the years 1999-2003, the newer material are songs nominated in the years 2016-2020.

Följande studie är en undersökning kring hur en del av dagens mest populära musikvideos inom den svenska hiphop-genren reproducerar normativa könsstereotyper. Under år 2019 dominerade svensk hiphop de svenska topplistorna och den både produceras och konsumeras i dagsläget av unga människor. Trots genrens popularitet har mycket kritik riktats mot den. Genren är ur vissa aspekter mansdominerad, heteronormativ och sexistisk. Det är dessutom ett känt faktum att könsnormativa stereotyper frekvent förekommer i musikvideos. Einár, Ant Wan och Z.E är ett urplock ur Sveriges mest populära rappare med miljontals streams och visningar på sina videos. De har därmed en stor räckvidd och således ett stort inflytande. Syftet för studien är därför att undersöka på vilka sätt dessa artisters musikvideos reproducerar könsstereotyper. Vi undersöker också dessa representationer i samband med hur samhället ser på genus och jämställdhet idag. Med hjälp av semiotiken som metod och genus som teoretiskt perspektiv analyserades musikvideorna tillhörande de tre populäraste svenska hiphop-låtarna år 2019. Efter analysen kunde vi konstatera att de normativa könsstereotyperna byggs i videorna främst genom att ge könen motsatta karakteristiska drag. Detta gäller hur de olika könen klär sig, beter sig, filmas samt hur mycket de inkluderas. En missvisande och enformig bild av respektive kön kom dessutom till uttryck, vilket skapar en stark kontrast med nuvarande debatter om behovet av att dekonstruera könsstereotyper. / The following study examines how today's most popular music videos in the Swedish hip-hop genre reproduce normative gender stereotypes. In 2019, Swedish hip-hop dominated the country’s music charts and today it is both produced and consumed by young people. Despite the genre's popularity, much criticism has been addressed towards it. The genre is in some aspects male-dominated, heteronormative and sexist. It is also a known fact that gender normative stereotypes frequently appear in music videos. Einár, Ant Wan and Z.E are a selection of Sweden's most popular rappers with millions of streams and views on their videos. Therefore, they have a very large reach and influence. The purpose of the study is therefore to analyze how these artists' music videos reproduce gender stereotypes. We also examine these representations in connection with how society views gender and gender equality today. By using semiotics as a method, the music videos that belonged to the three most popular Swedish hip-hop songs in 2019 were analyzed. After the analysis, we were able to state that the normative gender stereotypes are built into the videos mainly by giving the sexes opposite characteristic features. This applies to how the different sexes dress, behave, are filmed and how much they are included. A misleading and monotonous picture of the sexes was also expressed, which creates a strong contrast with ongoing debates of the need to deconstruct gender stereotypes.