Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med dokumentationen av barn i behov av särskilt stöd och synliggöra de svårigheter förskollärare har med dokumentationen. Syftet har även varit att granska hur handlingsplaner skrivs fram i verksamheten för att på så sätt analysera vilka stödinsatser som sätts in och vad de egentligen innehåller. Vårt val av ämne har påverkats av avsaknaden av tidigare forskning men även på grund av Skolverkets granskning från 2017 som visat att dokumentationsarbetet av barn i behov av stöd är bristfällig. Empirin samlades in genom intervjuer med sex förskollärare och i form av 24 handlingsplaner som vi begärde ut från förskolor i södra Sverige. Vi har genom att använda Foucaults maktperspektiv men även begrepp som diskurs, subjektspositionering, normer och värderingar analyserat den empiri som vi samlat in. Studiens resultat visade att de flesta förskollärare beskriver att de använder dokumentation av barn i behov av stöd på ett sätt där handlingsplaner oftast ses som ett hjälpmedel i verksamheten. Resultatet visar även att förskollärarna beskriver tiden som ett stort problem när det gäller arbetet med handlingsplaner i förskolan. Dessutom framställde förskollärarna i viss mån en avsaknad av stöd från den ansvarige rektorn. I frågan om uppföljningar av handlingsplaner visade resultatet att de var individuellt knutna till förskollärarna där de själva ansvarade över det kontinuerliga arbetet. Handlingsplanerna visade att vårdnadshavare och barns röster lyste med sin frånvaro och även de externa resurser som ibland kopplades in inte heller gavs så stort utrymme i dokumentationerna.

Forskningen inom handlingsplaner i förskolan är begränsad. Det kunskapsbidrag vi hoppas göra är att vidga perspektivet i arbetet med handlingsplaner i förskolan. Syftet är att belysa och i viss mån problematisera handlingsplanernas funktion i förskolan.Undersökningens teoretiska perspektiv utgörs av systemteorin och professionsteori. Systemteorin ger ett helhetsperspektiv på organisationen och professionsteorin bidrar med en grund till de olika professionernas perspektiv på handlingsplanerna.Vi har undersökt olika aktörers upplevelser och erfarenheter i de skilda nivåerna i förskolan. Intresset har riktats mot samsyn och olikheter i arbetet med handlingsplaner. Studien har haft en kvalitativ ansats. Den består av semistrukturerade intervjuer med en förskolechef, två förste förskollärare, två förskollärare samt en specialpedagog. För att öka förståelsen, inleddes studien med att göra en genomgång av litteratur, aktuell forskning och lokala riktlinjer från orten där intervjuerna gjorts.Resultatet från studien visar att kompetens/utbildning, förhållningssätt och bemötande spelar en stor roll i verksamhetens arbete med att levandegöra handlingsplanerna. Under studien har det framkommit att detta arbete kan göras genom att ha en öppen dialog mellan de olika yrkesprofessionernas erfarenhetsutbyte. Detta kan ske om lyhördhet och kommunikation mellan de olika leden ökar - från barn till vårdnadshavare, arbetslag, förste förskollärare, specialpedagog och ledning. När förskolans lärmiljöer kontinuerligt lyfts, gynnas alla barns utveckling och lärande vilket också gynnar att handlingsplanen blir ett levande redskap i det vardagliga arbetet. I resultatet framkom det att ett kontinuerligt arbete, reflektion och analys kring det pedagogiska arbetet i lärmiljöerna utgör en grund för arbetet med att se alla barn.Kompetens och förhållningssätt har framstått i resultatet som extra viktiga i arbetet kring barn i behov av stöd/ särskilt stöd.

Emma Rydstav och Robert Standqvists undersökning Unga(r) på glid -En fallstudie på Hanz med z, behandlar delar av en elevs skolgång. Eleven har haft en komplicerad skolsituation och denna beskrivs utifrån elevens, rektorns och två pedagogers ”sanningar”, samt dokumentation om eleven. Dessa ”sanningar” om, vad skolan har gjort och vad de hade kunnat göra annorlunda samt hur detta förhåller sig till teorier och styrdokument undersöks. Liljegrens (2000), Jönssons (1999) och Gunnarssons (1999) modeller undersöks främst i kapitlet ”Teori, modeller och tillvägagångssätt”. Enbart skolans roll och ansvar rörande elevens komplicerande skolsituation har undersökts. Empirin är inhämtad via semistrukturerade intervjuer, och respondenternas svar i kombination med teori, modeller och tillvägagångssätt ligger till grund för analysen. Undersökningen har fyra återkommande grundpelare, skolans ansvar, handlingsplaner och modeller, aggressionsproblem samt bemötande och handledning, detta för att skapa en tydlig struktur och en röd tråd. Dessa fyra grundpelarna är områden som varit avgörande för elevens komplicerade skolsituation. Slutsatsen är att eleven haft aggressionsproblem som påverkat skolarbetet negativt. Vi finner brister i bemötandet från lärarna som lett till avsaknad av trygghet för eleven. Dokument har inte bevarats enligt statliga rekommendationer. Vår slutsats är att skolan gjort ett försök att hjälpa eleven men inte lyckats fullt ut.

Klein Barkenstrand, Elin och Skeppstedt Mattei, Agnes (2024). Formuleringarnas makt och konstruktioner av genus: en diskursanalys av handlingsplaner i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Studien syftar till att bidra med kunskap om förskolans handlingsplaner, för barn i behov av särskilt stöd, för att möjliggöra en likvärdig utbildning. Det görs genom att synliggöra dokumentationens funktion inom verksamheten och skillnader utifrån kön. Frågeställningar: ● Hur beskrivs de barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd? ● Vilka metoder beskrivs för att möta de barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd? ● Vilka föreställningar om flickor och pojkar ger texterna uttryck för? ● Vilka beteenden hos flickor och pojkar beskrivs som önskvärda och uppmuntras? Teori Studiens vetenskapsfilosofiska ansats är social konstruktionism som betonar att vår förståelse av världen alltid påverkas av den kontext vi befinner oss i, såväl kulturellt som historiskt. Studien tar vidare avstamp i diskursteori med inspiration från Foucault. Hirdmans teori om genussystemet och Foucaults begrepp Governmentality används också. Analysen utifrån det sistnämnda begreppet görs genom Deans (2010) tolkning som innefattar: synliggörande av problemet, styrningstekniker, kunskaper och rationaliteter samt subjektspositioner. Resultat Genom analys av handlingsplanens beskrivningar och ord framkommer det att svårigheter med samspel är överrepresenterat vid bedömning av barn i behov av stöd. Vidare är vuxenstöd en återkommande metod för att möta dessa barn. De ordval som används och handlingsplanens mall påverkar vilket stöd som ges. Texterna ger uttryck för att det finns skilda föreställningar om flickor och pojkar. Flickor beskrivs bland annat som kärleksfulla och beroende medan pojkar som hårdhänta, uttråkade och självständiga. Beteenden som anses önskvärda skiljer sig dock inte åt mellan könen, för båda könen handlar det om att kunna visa känslor, vara omsorgsfulla och lagom aktiva. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen är i stor utsträckning med i upprättandet av förskolans handlingsplaner. Ständig reflektion krävs kring de formuleringar som görs i dokumentationen. Genom att specialpedagogen bidrar med sin kompetens till pedagogerna, i form av handledning med reflektion i centrum, kan värderande ord och skillnader utifrån kön i handlingsplanerna minska. Genom dessa insatser kan förutsättningarna skapas för att dokumentet verkligen blir ett pedagogiskt verktyg som främjar en likvärdig utbildning.

Denna studie syftar till att synliggöra vilka diskurser, normer och makt som framträder i sex handlingsplaner ifyllda av pedagoger från två kommuner. Dessa handlingsplaner utgår från särskilda rubriker med fokus på barns styrkor och svagheter och fylls i av pedagoger när man anser sig ha barn i behov av särskilt stöd. För att analysera vår empiri har vi utgått från poststrukturalistisk teori och särskilt Michel Foucaults och Judith Butlers förståelse av begreppen diskurs, makt och normer. Som analysmetod använder vi övergripande diskursanalys utifrån Foucault. Som komplement använder vi också delar av den kritiska diskursanalysen utifrån Norman Fairclough för att rikta blicken mot hur grammatik påverkar innebörd. I analysen har vi fokuserat på att få fatt i vilka diskurser som råder om barn i behov av särskilt stöd, och var eller vem man lägger ansvaret på för det man anser vara problematiskt. Genom detta har det också varit relevant att titta på det som inte skrivs ut explicit för att få fatt i hur det önskvärda förskolebarnet skapas implicit. Våra resultat pekar på att det finns önskvärda egenskaper man strävar mot hos barn på förskolan. Dessa har vi definierat som diskurser. I Handlingsplanerna kunde man även se att insatserna var framför allt fokuserade på barnet. I relation till det förskoledidaktiska fältet, där läroplanen menar att utbildningen ska anpassas efter allas behov samtidigt som den tydliggör att vissa barn har mer behov, såg vi att det är svårt för pedagoger att skriva handlingsplaner utan att försöka åtgärda individen framför miljön. Det som dock var tydligt var att alla försökte för barnets bästa.

I denna studie undersöks hur föreställningar om kön framställs i socialtjänstens handlingsplaner mot våld i nära relation. Syftet med studien är att ge en djupare uppfattning till vilka föreställningar kön kopplat till strukturella förutsättningar, föräldraskap och sexualitet som finns i olika kommuners handlingsplaner. Studien utgörs av kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen bygger på att identifiera latenta och manifesta innehåll ur analysenheter. I denna studie är handlingsplanerna våra analysenheter. Vidare talar man om textenheter, vilka är de textstycken som valts ut från analysenheterna. Fortsatt bygger studien på en socialkonstruktivistisk ansats. Som stöd i denna studie för att skapa en närmare förståelse nyttjas teorier och tidigare forskning inom ämnet. Tidigare studier bekräftas i denna studie som förklarar delar av det resultat som framkommit. Studien har klargjort flera latenta och manifesta innehåll i handlingsplanerna som å ena sidan överraskat men å andra sidan inte. Det som kunnat utläsas är vem som enligt normen blir utsatt för våld i nära relation av vem, att ålder ses som en avkönad text och den bristande jämställdheten könen emellan. Vidare har vi kunnat tolka vem som är förälder, hos vem ansvaret ligger när det kommer till föräldraskap, bristen av information till par i samkönade relationer samt det faktum att män inte bara utövar våld utan att de även kan vara våldsutsatta i nära relation.

This study aims to clarify how five municipalities’ action plans make use of researched success factors, when it comes to include pupils in mathematical education. To be able to do this, we have used relevant literature, dissertations and also conducted a small empirical text study as well as a qualitative review of action plans concerning mathematics. We performed a deductive analysis, where we used Helena Roos (2005) framework about inclusion and categorised the action plans accordingly. Since teaching mathematics is very complex, we noticed difficulties when aiming to categorize the content of the action plans according to the different terms of inclusion; dynamic-, content- and participating inclusion. This because the different terms seamlessly interact with each other. In our interpretation of Roos’ categorisation of inclusion, both when it comes to how the terms meaning is ascribed and the suggestions given about how inclusion can be operationalised when teaching mathematics, the action plans we reviewed stipulate that focus should be on the dynamic and content included parts. Participating inclusion, on the other hand, was the least referred aspect of the three, both when it comes to how it is depicted in the action plans as well as a suggestion concerning the operational part of inclusion when teaching mathematics. It is our belief that a more substantial study about how schools actually use action plans is needed in order to clarify if researched knowledge, about how to include pupils in mathematical education, is actually used.