Syftet med denna studie var att se hur pass medvetna medarbetarna på vuxenförvaltningen inom Eskilstuna kommun var om de jämställdhetsmål som finns i kommunens egna styrdokument om jämställdhet. En webbaserad enkätundersökning har genomförts där 130 enkäter skickades ut. Respondenterna har fått svara på olika frågor runt styrdokumentet och fått ge förslag på förbättringar.  En kvantitativ metod har använts och materialet har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet social konstruktivism samt tidigare forskning. Tidigare forskning har visat att det kan vara svårt att implementera en handlingsplan eller styrdokument i stora organisationer på ett tillfredsställande sätt. Resultatet av den genomförda undersökningen visar att få av respondenterna är medvetna om att styrdokumentet finns och bara ett fåtal har läst dokumentet och är medvetna om målen som finns uppsatta. / The purpose of this study was to see how aware employees in a management in Eskilstuna municipality was about the gender equality targets in the city's own policy document on gender equality. A Web-based survey was implemented in which 130 questionnaires were sent out. Respondents have been responding to various queries around the policy document and they have given suggestions for improvement. A quantitative method has been chosen and analyzed the material from the theoretical perspective around social constructivism and previous research. Previous research has shown that it can be difficult to implement a plan of action or a policy document in large organizations in a satisfactory way. The result of the survey shows that few of the respondents are aware of the document and only a few have read it and are aware of the goals that are posted.

År 2007 utkom den europeiska undersökning Confirmantion Work in Europe, som är en komparativ studie mellan sju europeiska länders konfirmandarbete. Enligt denna studie är konfirmander i Svenska kyrkan nöjda med konfirmandtiden, förutom när det gäller gudstjänsten. Sammanfattningen av resultaten i denna studie, pekar på att Svenska kyrkans utmaning handlar om att utveckla strategier, för att öka konfirmandernas inflytande och deltagande i planering och genomförande av kyrkans gudstjänster. Denna uppsats syfte är att undersöka om och i så fall hur, Svenska kyrkan har bemött den europeiska studiens utmaning att göra konfirmander mer delaktiga i gudstjänstlivet.   I denna uppsats studeras hur Svenska kyrkan, med särskild hänsyn till Linköpings stift, resonerar och arbetar med att få konfirmander mer delaktiga i söndagens gudstjänst. Här redogörs för hur arbetet drivs på nationell nivå, men också hur det kan se ut på stifts- och församlingsnivå. Linköpings stift får tjäna som exempel på ett stifts arbete med konfirmanden och gudstjänsten. Uppsatsen innehåller en sammanställning av detta stifts handlingsplaner för konfirmandarbetet, med särskilt fokus på gudstjänstdelen. Här presentera också intervjuer med konfirmandansvariga i två församlingar i Linköpings stift. Församlingarna får tjäna som exempel på hur resonemang och arbete med konfirmanden och gudstjänsten kan se ut på församlingsnivå.   Dessutom presteras tre aktuella rapporter som berör ämnet konfirmanden och gudstjänsten. Dessa rapporter får sedan belysa resultatet av sammanställningen av handlingsplanerna och intervjuerna i Linköpings stift.

This study examines how religious freedom is respected and the importance it is given in municipal action plans against violent extremism. It is based on the following questions: 1. How is religious freedom valued in the demarcation of other values such as equality and freedom of expression? 2. Is it possible in practice to have a manageable plan against radicalization without exceeding the limits of religious freedom? 3. Do the professional groups that deal with the front line against radicalization in schools feel that the action plan is an active document that provides good guidance? The method for this study is a text analysis of an action plan for the three municipalities Mariestad, Töreboda and Gullspång based on a larger study conducted by the Segerstedt Institute in 2017. Particular emphasis is placed on understanding the essential concepts of religion, religious freedom and democracy. The analysis is supplemented with qualitative interviews with three informants – two teachers and an interpreter – who give their views on the practical works and its difficulties. The study’s conclusion shows that religious freedom is only affected in general terms. The action plan thus provides very limited guidance for the people who have to meet the demarcation. The purpose of the action plans is mainly security policy. It requires broader knowledge-building work throughout society to understand and respect religious freedom.

Konventioner, lagtexter och inte minst läroplaner uttalar den rätt varje elev har för att känna sig trygg i skolan. Ändå är mobbning ett vanligt förekommande skolproblem. En av sju elever är inblandade i mobbning antingen som offer eller som mobbare. Vårt syfte med studien är att få ökad kunskap om handlingsplaner och även se vad de belyser då det gäller arbetet mot kränkande behandling, med fokus på mobbning. Vi vill få vetskap om hur skolors handlingsplaner tar form och vilka som involveras. Vilka faktorer är viktiga då skolor formar sina handlingsplaner mot mobbning/kränkande behandling? Hur arbetar skolorna med att förebygga och åtgärda mobbning? Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom granskning av tre skolors handlingsplaner och därefter har vi intervjuat sex personer som har direkt anknytning till handlingsplanerna. Resultatet visar att handlingsplanerna mot mobbning formas av dem som direkt är involverade i de olika mobbningsteamen. Dessa team bildas genom intresse och kunskap. Vår undersökning visar vidare vilka faktorer som anses viktiga i arbetet mot kränkande behandling och mobbning. Handlingsplanerna innehåller hur skolan ska förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling och mobbning. Handlingsplaner och intervjuer visar på samtliga skolor att de har likvärdigt förhållningssätt när det gäller det förebyggande arbetet, däremot skiljer det sig i vilka modeller de använder sig av i det åtgärdande arbetet. Föräldrars involvering i arbetet mot mobbning skiljer sig från skola till skola. / Policy Documents against Mobbing

Den här studien syftar till att granska vilka yttre faktorer som påverkar tillämpningen av barns individuella handlingsplaner i förskolan. Studien gjorde vi med hjälp av en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Förskollärare från olika kommuner och förskolor berättade om deras erfarenheter och tankar. Med ramfaktorteorin som teoretisk utgångspunkt analyserades det empiriska materialet. Studien visar att yttre faktorer som tid och resurser påverkar arbetet med alla delar av tillämpningen. Synliggörandet av vilka behov som får handlingsplaner att skrivas gjordes och visade att handlingsplaner inte är det dokument som skrivs i första hand. Först skrivs anpassningar som kan gynna hela barngruppen, men som inte kräver en kartläggning och lika utförlig dokumentering.

Denna studie syftar till att undersöka och problematisera dokumentationen som görs kring barn som uppfattas vara i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet. Fokus ligger på kartläggningar och handlingsplaners roll och funktion samt organisatoriska förutsättningar som anses viktiga i arbetet. Datainsamlingen bestod av 11 intervjuer med urval från tre aktörsnivåer i organisationen; förskolechef, special- och talpedagog och förskollärare. Informanternas erfarenheter och uppfattningar kring ämnet tematiserades och analyserades med begrepp från specialpedagogiken som kunskapsområde samt utifrån organisations- och systemteoretiska perspektiv. Resultatet visar att dokumentationen fyller en viktig funktion för att alla barn ska få det stöd de har rätt till och i arbetet beskrivs det specialpedagogiska stödet som viktigt. Tid, kompetens och samsyn mellan olika nivåer samt vårdnadshavarens delaktighet är viktiga organisatoriska förutsättningar, och bör också utvecklas för att dokumentationen ska vara ett verktyg

The purpose of this essay is to examine progression in user education atprimary and secondary school levels, specifically the role played byschool libraries, librarians and strategy documents in securingeducational progression. Progression is examined in the user educationprovided by the five schools, part of the same municipal schoolmanagement area which share the same strategy plan. The area, NorraFäladen, was awarded School Library of the Year in 2011 for its work,making it particularly interesting for this essay's purpose. The studycombines interviews with the area's three school librarians, who dividetheir time between the five schools, with an analysis of the strategydocuments that regulate user education within Norra Fäladen. Theanalytical framework is based on: AASL's model of progression in usereducation (Standards for the 21st-century learner); Ekström's model forsuccessful and active strategy documents; Kuhlthau's theory of thelibrarian's role in the information search process; and Limberg'staxonomy of the role of the school library.The study shows how a number of concurrent factors and prerequisitesinfluence how goals for progression in user education are met. These are:clearly formulated joint goals which are adapted to local conditions andillustrate progression in a concrete plan of action, thus ensuring thatactivities are realised; a shared view of the importance of informationliteracy and how best to promote it; teacher and school librariancollaboration in user education and pedagogical development; and, activesupport from school leaders, who recognise the role of the school libraryin this work. / Program: Bibliotekarie

Kränkande behandling är ett samhällsproblem som för unga ofta tar sin plats i skolan. Skolan ska vara en plats för kunskapsberikande och inte kränkande behandling. Skolor har ett ansvar att säkra elevernas rätt till en trygg skolgång, huvudmannen i kommunen har även ett ansvar att upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Denna kvalitativa studie jämför handlingsplaner mot kränkande behandling mellan gymnasieskolor som befinner sig i utsatta respektive icke utsatta områden. Syftet med jämförelsen är att se om det finns märkbara skillnader i hur skolor definierar och arbetar mot kränkande behandling i skolan baserat på deras geografiska läge. Vidare är syftet att se om det arbete som beskrivs i handlingsplanerna är tillräckligt i arbetet mot psykisk ohälsa. Metoden som används vid analysen är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Socialkonstruktivism och intersektionalitet används som teoretiskt ramverk i analysen av resultatet. Studien visar att det inte finns några skillnader som direkt kan härledas till skolornas geografiska läge. Studien fann dock smärre skillnader som eventuellt kan förstås utifrån det geografiska läget. Dessa skillnader fanns bland annat i skolornas beskrivning av kränkande behandling samt i deras arbete mot detta och ansvarsfördelningen bland personal och elever.

Syftet med den här studien var att belysa hur förskollärare beskriver sitt arbete medhandlingsplaner och det stöd de får i arbetet med att stödja barn i behov av särskilt stöd.Personalen på förskolorna i vår studie har valt att kalla dokument med åtgärder förhandlingsplaner. Teoretiska utgångspunkter är det kategoriska perspektivet och det relationellaperspektivet. Vi intervjuade fyra förskollärare och har genom resultatet kunnat urskilja bådateoretiska perspektiven. Resultatet av denna studie visar på hur ett arbete med handlingsplanerstartar med uppmärksammande av behov. Hur pedagoger utreder dessa behov, utarbetar enhandlingsplan och därefter implementerar åtgärder i den dagliga verksamheten och följer uppdessa åtgärder. Förskollärarna beskrev att de har ett bra stöd av rektor och specialpedagogersom gav stöd både till pedagogerna och barnen. Däremot skiljde det sig mellan förskolorna hurdetta stöd gavs och hur arbetet organiserades. Resultatet tyder på att dessa dokument är en aktivdel i verksamheten och används vid behov i studiens förskolor. Denna studie visar på att arbetetmed handlingsplaner och annat specialpedagogiskt stöd ingår i förskolornas arbete. Det kräveratt arbetslaget samt förskolläraren arbetar gemensamt med att uppmärksamma behov och medde åtgärder handlingsplanen innehåller.

The aim of this essay was to study how social workers apply the child's best interests regarding the principle of reunification and to investigate their work process around interventions in connection with the reunification process. This essay is a qualitative study where we have done seven semi-structured interviews with social workers who work with placement of children in foster care. In the essay we have conclude that it is a complex job that the social workers do when they must relate to the child's best interests in reunions. It is about getting to know the specific child's situation to understand what is best for each individual child. The child's best interest is a concept that is difficult to interpret because it is partly so individual for each child and because there are different perceptions of what it means. Even if reunions are a principle, it is not always realistic. They need to work on individually adapting the work to the family's needs and conditions. The reunification process can be different depending on the social worker. There are several factors that affect the conditions for reunification and no guidelines on how to proceed in the event of reunification.