Introduction: Hysterectomy is the most common major gynecological operation in the Western World and approximately 5000 benign hysterectomies are performed in Sweden every year. Consequently it is a surgical procedure that affects many women. The procedure comprises challenges concerning perioperative health care, perceived postoperative symptoms, quality of life aspects and health economics. The concept of fast track is a multimodal strategy to reduce hormonal surgical stress response and achieve an enhanced postoperative recovery and is today considered to be evidence based in relation to colorectal surgery. Spinal anesthesia, as an important part of fast track, provides benefits of extended effect on analgesia and reduced postoperative morbidity. It is reasonable to believe that employing the strategies of fast track including spinal anesthesia could also provide substantial benefits for women requiring surgical removal of the uterus. Aims: To determine whether duration of hospital stay, presence and intensity of postoperative symptoms, duration of sick leave and cost-effectiveness differ between women undergoing benign fast track abdominal hysterectomy in spinal anesthesia with intrathecal morphine (SA) and in standard general anesthesia (GA). Material & Methods: 180 women participated in this open randomized multicenter study with five participating hospitals in the southeast region of Sweden. One hundred and sixty two completed the study; 82 women were randomized to SA and 80 to GA. A fast track model comprising premedication without sedatives, intravenous fluid regulation, analgesics based on non-opioids, pre-emptive antiemetic therapy, early enteral nutrition and mobilization and standard criteria for discharge were used. End points were duration of hospital stay, use of analgesics, perceived postoperative symptoms, occurrence of postoperative complications, duration of sick leave and health economic evaluations. Results: Duration of hospital stay did not differ between the two modes of anesthesia. Vomiting and pruritus occurred significantly more often after SA. Complication rates did not differ between groups. Women with SA experienced less overall discomfort and had a reduced need for opioids postoperatively. Abdominal pain, drowsiness and fatigue occurred less often and with lower intensity among the women in the SA group. Health related quality of life improved faster and the duration of sick leave was shorter in women after SA. Total costs (hospital costs plus costs for productivity loss) were lower for the SA group. Within the first 29 days after hysterectomy the women in the SA group gained more QALYs than women in the GA group. Conclusions: The duration of hospitalisation after fast track abdominal hysterectomy was less than 50 hours and mode of anesthesia did not influence this. SA displayed considerable advantages regarding postoperative symptoms and recovery. SA was considered cost-effective in comparison with GA due to lower total costs and more QALYs gained. Our study indicates that SA should be recommended as the first choice of anesthesia in benign abdominal hysterectomy.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket beskrivs som komplext då sjuksköterskan måste ha kunskaper och färdigheter för att kunna ge patienten en god och säker vård. Första året i yrket beskrivs som en känslomässig och ansträngande period då sjuksköterskor upplever tung arbetsbelastning och en hög stressnivå. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever att tillräcklig introduktion och stöd från medarbetare är viktigt för att kunna utvecklas i yrkesrollen. Syfte: Att beskriva den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse av första året i yrket. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Datainsamlingen utfördes i form av sju semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades för att analysera datamaterialet. Resultat: Vid analysen av datamaterialet framkom tolv underkategorier vilka bildar fyra kategorier; första tiden i yrket, att utöva yrket, arbetsklimatet påverkar och behov av kunskap och utveckling. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ett behov av ytterligare kunskap då utbildningen inte förberett dem tillräckligt och beskriver första tiden som utmanande men också lärorik. Tillräcklig introduktion, ett trevligt bemötande och stöd från kollegor beskrivs som särskilt viktigt under första tiden. Möten med patienter och anhöriga beskrivs som givande och ger upphov till en känsla av att göra en skillnad.

Brister i kommunikation är den enskilt största orsaken till att avvikelser inträffar i hälso-och sjukvård. Genom att standardisera kommunikation och informationsöverföring minskar variationen, och logik och ömsesidig överenskommelse skapas.   Syftet med förbättringsarbetet var att öka patientsäkerheten genom att förenkla kommunikationen inom teamet på ett vård-och omsorgboende, genom att införa kommunikationsverktyget SBAR. Den efterföljande studien syftade till att undersöka hur SBAR upplevs inom äldreomsorgen, och vad som kan vara framgångsfaktorer och fallgropar vid införande.   Action research har tillämpats och en innehållsanalys har utförts efter fokusgruppsintervjuer.   Verksamheten såg en positiv utveckling av förbättrad informationsöverföring men nådde inte upp till de uppsatta målen. SBAR upplevdes användbart när de professionella hade fått praktisk träning. De professionella kände en ökad trygghet då den muntliga rapporteringen kombinerades med skriftlig rapportering. Projektet skapade gemensamt lärande genom deltagande observationer. Projektet gjorde att de omgivande strukturerna blev tydligare för personalgruppen och informationsöverföringens fokus lyftes från individnivå till systemnivå. SBAR-strukturen förenklades något för att passa bättre i den flerspråkiga kontexten. Nya områden för förbättring identifierades och en aktivitetstavla skapades. Att hålla jämn utbildningstakt och utbilda vikarier var en utmaning i projektet. / Lack of communication is the single biggest reason for errors in healthcare. By standardizing the communication, the variation is reduced and logic and mutual agreement are created. The purpose of the improvement work was to increase patient safety by simplifying communication by introducing the SBAR communication tool. The subsequent study aimed to investigate how SBAR was experienced in the elderly care team, and to describe success factors and difficulties at the time of implementation.   The author was inspired by action research. A content analysis has been applied on the data collected.   There was an improvement in the information transfer, but the unit did not reach the set targets. SBAR was found useful by the professionals after practical training. The professionals felt greater security with a combination of oral and written report. The project created common learning through participatory observations and by clarifying the surrounding structures for the professionals. The project contributed to changed focus from an individual to a system level concerning the information process. The SBAR structure was slightly simplified to fit the multilingual context. New areas for improvement were identified and an activity board for the elderly was created. Keeping consistent education and training temporary staff was a challenge.

Bakgrund Kunskap om den egna eller närståendes funktionsnedsättning och dess konsekvenser underlättar vardagslivet. Habiliteringen erbjuder ett femtiotal kurser/grupper varje termin. Kursutbudet presenteras i en webbkatalog, vilket minskat kostnader och kursadministrativ tid. Digitaliseringen förväntades öka tillgängligheten till kursutbudet. Patienter/närstående/nätverk och personal upplevde motsatsen. Syfte Förbättringsarbetets syfte var att förbättra tillgängligheten till kursutbudet genom att göra webbkatalogen mer tillgänglig och användarvänlig. Studiens syfte var att ur ett verksamhetsperspektiv beskriva vilka faktorer på mikro-, meso- och makronivå som påverkade hur webbkatalogen användes i verksamheten. Metod Förbättringsarbetet planerades och genomfördes med stöd av förbättringsrampen och Nolans förbättringsmodell. Datainsamling till studien gjordes via fokusintervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Koppling till mikro-, meso- och makronivå gjordes med The Clinical Adoption Framework (CAF) som teoretisk referensram. Resultat Förbättringsarbetet ledde till förbättringar men nådde inte de uppsatta målen. Innehållsanalysen definierade sex faktorer som kunde sorteras till mikro- och mesonivå. Slutsatser För att ett digitalt verktyg ska uppfattas användbart behövs kunskap hos ledningen om verksamheten och dess processer på mikronivå innan beslut fattas, så att rätt förutsättningar och stöd kan ges på mesonivå. Personalens delaktighet är en viktig faktor. / Background Knowledge about one's current disability and its consequences makes everyday life easier. The habilitation center offers approximately fifty courses each semester. The program was recently digitized which decreased costs and administration time and expected to increase accessibility and user-friendliness. Target groups and staff experienced the opposite. Purpose The QI-project aimed to improve the availability to the courses by making the e-catalogue more accessible and user-friendly. This study aimed to describe the staff's perception of the factors affecting the functioning of the e-catalogue at a micro, meso and macro level. The study was delimited to include the business perspective. Method The improvement ramp and the model of improvement. Focus interviews was analyzed with qualitative content analysis and linked to micro, meso and macro level with The Clinical Adoption Framework (CAF) as a theoretical reference frame. Results The QI-project didn't meet its objectives in full. The content analysis identified six factors at micro and meso level. Conclusions  For a digital tool to be perceived as useful, knowledge about the organization and its processes at a micro level is required, so that the right conditions and support can be given at a meso level.

Abstract The purpose with the report is to contribute with information around how to shape a lighting environment that support well-being. The goal is to show builders that the Swedish lighting standard SS-EN 12464-1 ​Ljus och belysning ​can be fulfilled in a more visually satisfactory manner. ​The study includes general areas of newly built and reconstructed hospitals. Observations at the hospitals take place during the day and do not take the weather into account. ​Builders for different types of projects are interviewed to get an understanding of how lighting design is handled in the construction process. The thesis has qualitative methodology where previous research forms the basis for the work, supplemented with observations and interviews. Collection of research on well-being and light environment is the first step in the work. Thereafter two hospitals are observed. Conclusions drawn from previous research and observations are used to make interview questions to the builders. Research shows that a satisfactory light environment that promotes well-being is an interplay that forms an ensemble of several factors where light is one of the factors together with architecture, air, sound, furnishing, color, and opportunity for outlook from windows as well as daylight. The two hospitals that have been observed follow to some extent what research shows how light environments should be designed after well-being. Builders think that lighting is an important part of a building and should come in at an early stage. Generally, the builder's does not possess any expertise in the area, thus taking expert assistance for best results. The builders who responded to the interviews in the projects had a basic requirement following the Swedish lighting standard SS-EN 12464-1. ​It is shown that visually satisfactory light environments that promote well-being can partly be created with Swedish lighting standard SS-EN 12464-1. Provided that a lighting designer comes in early in the construction process and may depart from the standard if necessary to create interaction with the other factors in the room that are adapted to human perception. / Sammanfattning Syftet med rapporten är att bidra med information kring hur det går att skapa en ljusmiljö som främjar välmående. Målet är att visa byggherrar att Svensk belysningsstandard kan uppfyllas på ett mer visuellt tillfredsställande sätt. Studien innefattar allmänna ytor på nybyggt och ombyggt sjukhus. Observationerna på sjukhusen sker dagtid och tar inte hänsyn till väder. ​Intervjuerna sker med byggherrar för olika typer av projekt för att få en förståelse för hur ljusdesign behandlas i byggprocessen. Studien har kvalitativa metodval där tidigare forskning ligger till grund för arbetet som kompletteras med observationer och intervjuer med byggherrar. Insamling av forskning kring välmående och ljusmiljö är första steget i arbetet. Därefter observeras två sjukhus. Slutsatser som dras från tidigare forskning och observationerna används för att framställa intervjufrågor till byggherren. Forskning visar att en tillfredsställande ljusmiljö som främjar välmåendet är ett samspel som bildar en helhet av flera olika faktorer. Ljus är en av faktorerna tillsammans med arkitektur, luft, ljud, möblering, färg, och möjlighet till utblick samt dagsljus. De två sjukhusen som observerats följer till viss del vad forskning visar kring hur ljusmiljöer bör utformas efter välmående. Byggherrar tycker att belysning är en viktig del för en byggnad och bör komma in i ett tidigt skede. Generellt sätt besitter inte byggherrarna själva någon kompetens inom området och tar därmed in experthjälp för bästa resultat. De byggherrar som svarat har i projekten som grundkrav följt Svensk belysningsstandard SS-EN 12464-1. ​Det visas att visuellt tillfredsställande ljusmiljöer som främjar välmåendet till viss del går att skapas ihop med Svensk belysningsstandard SS-EN 12464-1. Med förutsättning att en ljusdesigner kommer in tidigt i byggprocessen och kan frångå standarden om så behövs för att skapa ett samspel med de övriga faktorerna i rummet som anpassas efter människans seende.

Dagens hälso- och sjukvård är präglad av föränderlighet. Kunskap om undersökningar och behandlingsmetoder hinner snabbt åldras och det utvecklas ständigt nya metoder och teorier för att effektivisera, förbättra, förkorta och underlätta för framför allt patienter men också för omvårdnadspersonal. Evidensbaserad vård har under de senaste decennierna fått en allt större betydelse och spelar en stor roll i det dagliga arbetet med patienter. Evidensbaserad vård är också en utav sjuksköterskors kärnkompetenser och stimulerar till utveckling och behandling i enlighet med den senaste forskningen. Men till skillnad från tex sjuksköterskor som baserar sin kompetens på evidens, visar aktuell forskning att evidensbaserat ledarskap ännu inte är integrerat i ledarskapets dagliga arbete och implementeringen är hittills bristfällig. Studiens syfte är att jämföra om chefer som är verksamma inom delat ledarskap har bättre förutsättningar att arbeta evidensbaserat än de chefer som är verksamma inom enskilt ledarskap. Dessutom vill författarna undersöka om första linjens chefer känner till och är förtrogna med begreppet evidensbaserat ledarskap och i vilken utsträckning denna modell används för att skapa hållbara processer och beslut. För att besvara studiens frågeställningar användes en webbaserad enkät. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan de cheferna som är verksamma inom delat resp. enskilt ledarskap med avseende på kunskaper samt användningen av evidensbaserat och hållbart ledarskap. Det som var avgörande utifrån studieresultaten var antalet medarbetare som chefer var direkt ansvariga för.

Hur beskriver första linjens chefer sina förutsättningar och upplevelser av att kunna bedriva verksamhetsnära ledarskap. Studien visar att verksamhetsnära ledarskap är viktigt för första linjens chefer. Verksamhetsnära ledarskap har betydelse för den fortsatta ledarskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvård och för att första linjens chef ska kunna skapa goda förutsättningar för medarbetare till att bedriva god vård.  Med en semistrukturerad kvalitativ intervjumetod undersöks första linjens chefers upplevelser och förutsättningar för att bedriva ett verksamhetsnära ledarskap inom hälso- och sjukvård på ett mindre sjukhus i Västsverige och ett större sjukhus i södra Sverige. Resultatet visar att om första linjens chefer har tillräcklig närvaro i sina verksamheter och är med sina medarbetare är den samlade upplevelsen från respondenterna att de kan och har förutsättningar att bedriva verksamhetsnära ledarskap. Iakttagande av de tillgängliga resurserna och förutsättningarna behöver göras då första linjens chef behöver väl fungerande stödresurser och god kommunikation med andra linjens chef. Ett delat ledarskap ses också som en förutsättning som ökar möjligheten till det verksamhetsnära ledarskapet.

Flera av Sveriges sjukhus har implementerat arbetssätt baserat på lean, ett arbetssätt som från början utformades efter industrin för att effektivisera arbetet. Lean -organisationen kan också benämnas som resurssnåla organisationer då arbetssättet är baserat på att det endast används de resurser som är av värde för kunden och tar bort faktorer som inte är direkt nödvändiga för utförandet av arbetsuppgifterna. Hur arbetsplatserna använder sig av lean varierar och ibland plockas endast delar ut för användning. Pulsmötet och pulstavlan är ett visualiseringsverktyg inom lean som författarna intresserade sig för. Författarna vill i studien undersöka hur den administrativa personalen inom hälso- och sjukvård upplever pulsmötet.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där fem semistrukturerade intervjuer med administrativ personal på olika arbetsplatser genomfördes. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys, där fyra kategorier plockades ut. Resultatet visar att den administrativa personalen upplever att pulsmötet underlättar arbetet i förhållande till information och kommunikation. Största delen av pulsmötet för den administrativa personalen är just kommunikationen. Resultatet visar också en liten delaktighet för den administrativa personalen, men trots detta att samarbetet upplevdes bättre efter införande av pulsmöte. Respondenterna upplever att arbetsbelastningen på arbetsplatserna är hög, vilket författarna inte uppfattar stå i relation till pulsmötet, resultatet tyder dock på att användning av pulsmöte och pulstavla kan ha en positiv effekt på arbetsmiljön. Resultatet visar att upplevelsen av pulsmötet hos den administrativa personalen överlag är positiv men att det finns en tydlig skillnad beroende på hur strukturerat mötet är och om det är tydligt kopplat till arbetssättet för övrigt.

Vi lever i dag med ett högt tempo i hela samhället vilket visar sig inte minst på våra arbetsplatser. Det höga tempot resulterar därmed också i att många medarbetare mår dåligt på sin arbetsplats och i många fall leder detta till sjukfrånvaro både i kortare och längre perioder. Chefskapet medför stora krav som att medarbetarna ska må bra på sin arbetsplats, fysiskt och inte minst psykiskt. Vad kan då en chef inom vård och omsorg göra för att medarbetarna ska må bra? Vi har valt att titta närmare på det. Närmare bestämt på vilka faktorer som avgör att en chef lyckas med att arbeta hälsofrämjande för att på sikt resultera i att medarbetarna mår bra. Syftet med studien är att komma fram till vilka förutsättningar en chef behöver ha för att ha ett hälsofrämjande ledarskap. Granskningen är en litteraturstudie som grundas på vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ design. Efter att granskat de olika artiklarna så visar resultatet behovet av utbildning, handledning och ett organisatoriskt stöd för att lyckas i rollen som chef. Förutsättningarna har en stor betydelse och positiv effekt på hur cheferna hanterar ledarskapet och på sikt bedriver ett hälsofrämjande arbetsklimat på arbetsplatsen. Resultaten visar även att små förändringar genom stöd eller utbildning har avgörande inverkan på personalens hälsa i form av minskad stress, högre närvaro och lägre personalomsättning.

Bakgrund I Sandviken är vården av vuxenpsykiatrisk problematik uppdelad mellan primärvård och specialistpsykiatri. Patientöverföringen via remisser innebar en osäker vård och fördröjd tid till specialistpsykiatriska insatser då cirka 50 % av remisserna avvisades från två av hälsocentralerna.   Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att minska andelen avvisade remisser och korta tiden från remiss vid hälsocentral till psykiatriska insatser vid specialistpsykiatrin. Studiesyftet var att ta reda på vilka antaganden som fanns bland samverkande aktörer och betydelsen av dessa för förbättringsarbetet.   Metod Den förutbestämda förbättringsidén utgjordes av en remissmall. Flera olika förbättringsverktyg användes i förbättringsarbetet med central utgångspunkt från att basera beslut på fakta. Studien var en empirisk fallstudie med kvalitativ innehållsanalys av dokument, observationer och följande intervjuer.   Resultat Förbättringsarbetets syfte uppnåddes inte med den testade remissmallen. Studien visade att antaganden kring vad som behövde och kunde göras bidrog till att remissmallen inte blev en hållbar lösning.   Slutsatser Förbättringsarbetet visade vikten av att testa nya idéer. Den förutbestämda remissmallen var inte en hållbar lösning. En koppling sågs mellan de samverkande aktörernas antaganden kring vad som behövde och kunde göras, liksom på vilket sätt, till vad som gjordes och hur. Detta bidrog till förbättringsarbetets utfall. / Background In Sandviken, the adult psychiatric care is divided between Primary Health Centers and Psychiatry. The transferral of patients was unsafe and meant prolonged time before psychiatric treatment was started as 50 % of the referrals were declined. Purpose The improvement project aimed to reduce the proportion of declined referrals and to reduce time between referral and psychiatric treatment. The study aimed to find out beliefs existing among stakeholders and the effect of these on the improvement work. Methods The idea to test, a referral template, was chosen in advance of the project start. Several improvement tools were used and one primary focus was to base decisions upon facts. The study was an empirical case study with qualitative analysis made on documents and interviews. Results The improvement project didn’t achieve the set aims. The study showed that beliefs about what was needed and possible to do, contributed to the results of the improvement work. Conclusions The improvement project showed the importance of testing new ideas. The referral template wasn’t a working solution. Stakeholders beliefs about what was needed and possible to do, and how to do it, was shown to contribute to the results of the improvement work.