Den ökande andelen äldre personer, den rådande arbetskraftsbristen och den pågående digitaliseringen i samhället ställer tuffa krav på svensk äldreomsorg. Samtidigt erbjuder den tekniska utvecklingen en möjlighet till effektivare arbetssätt med högre kvalitet. För att kunna nyttja teknikens möjlighet krävs en lyckad verksamhetsutveckling med chefer som driver utvecklingen framåt. Tidigare forskning visar att chefens syn på sitt utvecklingsarbete påverkar vad som sker i praktiken. Chefen är den som leder utvecklingsarbetet ute i verksamheterna och forskning pekar på brister i de förutsättningar som ges för att driva ett effektivt och ändamålsenligt utvecklingsarbete. Det saknas träning och utbildning och chefer får svårt att prioritera utvecklingsarbetet i förhållande till vardagliga problem. Syftet med denna studie var att belysa i vilken utsträckning första linjens chefer deltar i verksamhetsutveckling baserad på digital teknik och deras erfarenheter av att leda under digitaliseringsprocessen och vid implementering av välfärdsteknik. Studien har en kvalitativ ansats med en induktiv inriktning. Sju semistrukturerade intervjuer av första linjens chefer inom kommunal äldreomsorg utfördes och analyserades med inspiration ifrån fenomenologin. Resultatet pekar på att första linjens chefer har liten möjlighet att påverka den digitala utvecklingen i verksamheterna. Chefernas uppdrag är att implementera den välfärdsteknik som ledningen fattat beslut om. Ledarskapet främjas av digital kompetens, information och stöd ifrån ledning, samt möjligheten att vara delaktig vid den digitala verksamhetsutvecklingen. Hinder som tidsbrist, ekonomiska besparingar och system som ej går att samköra visar sig ha negativa konsekvenser för chefers ledarskap.

Inom några år kommer det bli stora pensionsavgångar och äldreomsorgen kommer att ställas inför en situation där det fortsatt kommer bli allt svårare att rekrytera och behålla personal. Idag ställs det stora krav på kompetensen i äldreomsorgen och det är av stor betydelse att det finns rätt personer med rätt kompetens. Behovet är stort av att finna nya sätt att rekrytera och att finna lösningar på hur arbetsuppgifterna ska kunna omfördelas mellan de olika professionerna inom äldreomsorgen. Det gäller även att kunna finna strategier för att kunna rekrytera personal så att kommunerna ska kunna fortsätta ge en bra och säker vård till brukarna. Enligt första linjens chefer är kompetensen en ständigt pågående process. I framtiden måste gemensamma krafttag göras för att lyckas både som medarbetare, arbetsgivare och för verksamheten i stort. I intervjuerna beskriver bland annat informanterna olika och nya sätt att rekrytera. Det framkommer i studien att det är viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare och att medarbetarna ska ha möjlighet att utvecklas, känna sig sedda och vara delaktiga för en bra arbetsmiljö. Syftet med denna uppsats är att undersöka kompetensförsörjning inom kommunal äldreomsorg så som det erfars av första linjens chefer. Det empiriska underlaget baseras på kvalitativa samtalsintervjuer med en induktiv ansats med totalt tio informanter. Informanterna arbetar alla som första linjens chefer inom äldreomsorg i både mindre och större kommuner i Sverige.

Tidigare forskning visar att första linjens chefers psykosociala arbetsmiljö inom vård och omsorg har blivit mer komplex och att ansvaret samt arbetsuppgifterna har ökat. Vidare ses ändrade arbetsförhållanden med ny teknik som skapar ett snabbare flöde vilket skapar en ökad arbetsbelastning för chefer. Alla dessa olika krav resulterar i att arbetet har blivit mindre hanterbart. Syftet med denna studie var att beskriva hur första linjens chefer inom vård och omsorg upplever den organisatoriska och sociala arbetsmiljön utifrån arbetsbelastning, stöd, förbättringsarbeten och kommunikation. Metoden som användes var kvalitativ induktiv ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Tio stycken informanter deltog i studien och intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fem huvudkategorier och tio underkategorier som visar på att erfarenhet gör arbetet mer hanterbart och att det kollegiala stödet är viktigt, samt att arbetsbelastningen är hanterbar sett över året. Vidare forskning inom psykosocial arbetsmiljö behövs då det idag finns flera brister som påverkar första linjens chefers arbetsmiljö negativt. Kanske behövs en förändring för att skapa hållbara chefer inom vård och omsorg?

Vem har nytta av en siffra?– En fallstudie av ett förbättringsarbete med syfte att förbättra och kvalitetssäkra smärtbehandling för palliativa patienter i regionsansluten specialiserad hemsjukvård.   Bakgrund: Palliativ vård, vård i livets slut, ändrar fokus från bot till lindring. Det viktigaste målet för palliativ vård är symtomlindring och smärta är det symtom som har störst betydelse för livskvalitet. Numeric Rating Symptom Scale, NRS, har visat sig underlätta utvärdering och kvalitetssäkring av smärtbehandling.   Syfte: Förbättringsarbetets mål var att förbättra smärtbehandlingen för inskrivna patienter. Studiens syfte har varit att hitta motiverande faktorer samt undersöka medarbetarnas upplevelse av förbättringsarbetet.   Metod: Nolans modell för förbättring och PDSA-hjul enligt Deming, fiskbensdiagram och 5p-kartläggning av mikrosystemet har använts i förbättringsprojektet. Både kvalitativa och kvantitativa data har inhämtats till studien av förbättringsarbetet. Intervjuer har utförts och analyserats med innehållsanalys.   Resultat: NRS fanns dokumenterat för utvärdering av smärtbehandling i 15 % av patientbesöken och enhetens medelvärde för NRS per vecka var 4 eller lägre. Studien visar att medarbetarna har kunskap om hur NRS ska användas och mäta men att förståelse för varför och för vem skull detta är viktigt saknas.   Slutsats:Deltagande i detta förbättringsarbete har ökat kunskapen bland medarbetarna. Diskussioner visar på ett skifte från individ till system och en förflyttning av fokus mot patientens behov och involvering samt förståelse för målet med vård utförd av arbetsplatsen. / Does the number count? – A case study of an improvement project focusing pain management routine in specialized palliative care.   Background:Palliative care, end-of-life care, change focus from cure to comfort, ease and relieve symptoms. Management of symptoms are important palliative care and pain have a big effect on patient’s quality of life. Numeric Rate Symptom Scale, NRS, have proved to help medical units to evaluate pain management.   Purpose:  The aim of the improvement work was to improve pain management routine for patients. The purpose of the study was to find motivating factors and to find how employees ‘experiences the improvement initiative.    Method: Nolan´s model of improvement with PDSA cycles from Deming, Ishikawa diagram and description of micro system 5p wereused for the improvement project. The study was based on a qualitative and quantitative data collections. The interviews were analysed by content analysis.    Results:NRS are used in 15 % of evaluation of pain management and the average NRS where 4 or less. Data from the study shows knowledge among employees´about how to use NRS and what NRS is made to display but lack knowlegde of why and for whom.   Conclusions: This project created common learning through participation in the improvement project. Focus are starting to change and more discussions shifting from individual to system level about patient involvement and consensus on aim of care.

Verksamhetsnära chefer i sjukhusvården har ett viktigt arbete där de ofta fungerar som länk mellan operativ personal och överordnade chefer. Statistiken visar stigande sjukskrivning och hög personalomsättning. Forskning visar att övertid ofta förekommer, och att organisationer ger bristande inflytande och delaktighet i beslut, för verksamhetsnära chefer. Höga krav och små resurser är vanligt i sjukvården. Trots detta upplever många chefer en god hälsa. Det är dock av vikt att belysa stressorer inom arbetet samt hälsofrämjande strategier för att öka de verksamhetsnära chefernas hälsa och hållbarhet, för att belysa inom vilka områden organisationen bör arbeta för en minskad chefsomsättning. Syftet med denna studie är att undersöka eventuella samband mellan hälsa, stressorer och hälsofrämjande strategier. Metoden är en kvantitativ tvärsnittsstudie där en enkätundersökning utförts. Resultatet visar att hälsan försämras vid upplevelser av stressorer som rör organisationsstruktur, att hälsan förbättras vid användning av hälsofrämjande strategier för tid, samt att det finns ett starkt samband mellan hälsoskattning och motion. Studien saknar samband mellan stöd och hälsa. Bifynd visade att den verksamhetsnära chefens befattning kan ha en hälsopåverkan och att akademisk ledarskapsutbildning kan ha en positiv hälsoeffekt. Slutsats: Resultatet visar att en ändring i organisationsstrukturen och chefers egen tidsanvändning skulle ge förbättrad hälsa. Att tydliggöra beslutsvägar och att ge de verksamhetsnära cheferna i sjukhus-vården större delaktighet i beslut som fattas och ökad autonomi i arbetet kan föreslås som åtgärder för att stärka hälsa och hållbarhet, och därigenom minska omsättning och sjukskrivning för berörda chefer.

Personalomsättning inom vård- och omsorgsorganisationer för med sig stora kostnader i form av vikarier, inhyrd personal och upplärning av ny personal. Första linjens chefer inom vård och omsorg ansvarar för att tillgodose kompetensen inom organisationerna samtidigt som personalomsättningen är stor. Inom moderna vård- och omsorgorganisationer ställs stora krav på chefer som måste bemästra krav på verksamheten utifrån bemanning, att vården och omsorgen bedrivs på ett brukar-/patientsäkert sätt och att kvaliteten tillgodoses samtidigt som budgeten måste hållas inom ramar. Att arbeta som första linjens chef är mycket komplext och påfrestande, vilket påverkar chefernas psykosociala arbetsmiljö. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsuppgifterna kring personalomsättning, rekrytering och kompetensförsörjning påverkar faktorer i den psykosociala arbetsmiljön för chefer med rekryteringsansvar inom vård och omsorg. Metoden som användes var kvalitativ och baserades på åtta intervjuer som bearbetades med innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre teman; Arbetssituation, Personalförsörjning och Hälsa, som beskriver hur chefernas psykosociala arbetsmiljö påverkas av behovet av kontinuerlig rekrytering av personal. Vidare att chefer upplever bristande stöd från organisationen i rekryterings- och bemanningsfrågor och tycker att stödet borde omfatta mer praktisk hjälp med rekrytering. Studien visar också att första linjens chefer upplever att rekrytering, personalomsättning och kompetensförsörjning tar mycket av deras arbetstid. Slutsatsen av studien är; att arbeta som första linjens chef inom vård- och omsorgorganisationer är ett mycket krävande och komplext uppdrag, vilket gör att det behövs fortsatt forskning och åtgärder inom organisationer för att stödja chefer och förbättra deras arbetssituation.

Tidigare forskning har visat att det är en upplevelse av hög arbetsbelastning och ansträngd psykosocial arbetsmiljö hos första linjens chefer inom dagens akutsjukvård. I ett flertal verksamheter har delat ledarskap införts som ett led i att möta de krav som ställs på första linjens chefer och samtidigt bedriva ett gott, effektivt men samtidigt hållbart och hälsofrämjande ledarskap. Syftet med studien var att studera upplevelser av delat ledarskap hos första linjens chefer inom akutsjukvård. Metoden som användes i studien var en kvalitativ metod med induktiv ansats och inspiration av fenomenologi. Datainsamlingen skedde utifrån semistrukturerade intervjuer. Nioinformanter intervjuades och materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och tio underkategorier som beskrivs i resultatet. Resultatet visar att kommunikationen har en inverkan på hur det delade ledarskapet upplevs men också att det delade ledarskapet är komplext samt att den psykosociala arbetsmiljön är utmanande. Utifrån dessa faktorer behövs vidare forskning kring hur det delade ledarskapet kan utvecklas för att främja ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap.

Bakgrund: Våldsutsatta kvinnor söker sig vid flera tillfällen till hälso- och sjukvården för att få hjälp. Tidigare studier belyser att sjuksköterskor och hälso- och sjukvården brister i att tillgodose våldsutsatta kvinnors behov. Våld i nära relationer kan uttryckas på olika sätt såsom fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld. Det uppkommer att det finns ett stort mörkertal på grund att många kvinnor inte väljer att anmäla våldet. Även en bristande jämlikhet mellan könen och att våld i nära relationer är tabubelagt i samhället belyses. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer.Metod: Litteraturstudien har en kvalitativ ansats och är baserad på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMED och Cinahl complete. Artiklarna har analyserats genom en induktiv innehållsanalys med manifest metod. De vetenskapliga artiklarna granskades utifrån en granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Från analysen uppkom det fem teman:“Sjuksköterskors erfarenheter av sina egna känslor i mötet”, “Sjuksköterskors erfarenheter om vad som försvårar mötet med våldsutsatta kvinnor “, “Sjuksköterskors erfarenheter av identifiering av våldet”, “Ett strategiskt möte med kvinnorna” och “Behovet av kunskapsutveckling”. Diskussion: Studiens centrala fynd var brister i egna resurser i form av förutfattade meningar samt rädsla osäkerhet och maktlöshet. Brister i verksamhetens resurser såsom brist på utbildning, tidsbrist, behov av vägledning för sjuksköterskor och patientutbildning. Brister i samhällets resurser bestående av brister mellan sjuksköterskor och andra yrkesbefattningar.

Bakgrund: Antalet människor ökar i världen och allt fler multisjuka äldre personer kommer att vara i behov av akutmedicinsk behandling. Inläggning på sjukhus kan medföra komplikationer för de mest sjuka äldre. Modeller med mobila sjukvårdsteam och behandling med akutmedicinsk utrustning i hemmet behöver därför utvecklas för att tillmötesgå dessa personers behov och minska återbesök på akutmottagningarna och återinläggningar på sjukhus. Syfte: Att beskriva den äldre personens upplevelse av att vårdas med akutmedicinsk utrustning i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ metod genomfördes med sökningar ur två databaser. Befintliga data ur vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes genom dataextraktion. Tolv kvalitetsgranskade primärstudier identifierades till resultatet. Resultat: Följande tre kategorier utgjorde resultatet: Trygghet i hemmet De behövde känna sig trygga vid hantering av utrustningen i hemmet och att personal ansvarade för utrustningen och fanns tillgängliga dygnet runt.   Motstånd och framgång De kände ett motstånd mot sin situation och utrustningen gjorde att de kände sig begränsade. De tog kontroll över situationen och upplevde hälsa och välmående. Hantera den nya vardagen De ville vara självständiga trots beroendet av andra och utrustningen. Familjens delaktighet var viktig. Utrustningen och procedurer hindrade ett socialt och aktivt liv. Slutsats: Anhöriga och sjukvårdspersonalen som arbetar runt den äldre har en avgörande roll för att skapa trygghet och vara ett stöd i hemmet. Litteraturstudien visar befintligt kunskapsläge och att det finns behov för fortsatt forskning inom området. / Background: The population is increasing in the world and more elderly people will be needing emergency medical treatment. Hospitalization involves great risk for the most disordered elderly. Models with mobile healthcare teams and treatment with medical equipment in the home needs to be developed to accommodate the needs from elderly and reduce revisits into the emergency department and recurrent hospitalizations. Aim: To describe the older person's experience of being cared for by emergency medical equipment in the home. Method: A systematic literature study with a qualitative method was carried out by searching from two databases. Existing data from scientific articles was analyzed and compiled by data extraction. Twelve quality-reviewed primary studies were identified as the result. Results: The following three categories represented the result: Security in the home They needed to feel safe in the home when handling the equipment and that clinicians were responsible for the equipment, available around the clock. Resistance and progress They felt resistance to their situation and the equipment made them feel limited. They took control of the situation and experienced health and well-being. Managing the new everyday life They wanted to be independent despite being dependent on others and the equipment. Family involvement was important. The equipment and procedures prevented a social and active life. Conclusions: The result shows that the next of kin and clinicians working in the elder´s home are important to create security and being a support. The literature study shows current state of knowledge and there is a need for continued research within the subject.

Bakgrund:I Sydafrika skiljer sig den orala hälsan mellan olika befolkningspopulationer och personer med funktionsnedsättning är en grupp som har en ökad risk för orala sjukdomar. Undermålig oral hygien är en orsak till plackbildning på tänder och dess omgivande vävnader vilket i sin tur kan leda till orala sjukdomar såsom karies, gingivit och parodontit. Syfte:Syftet med studien var att undersöka förekomsten av karies och plack hos personer med funktionsnedsättning på ett vårdhem i Ga-Rankuwa, Sydafrika. Metod:Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på utförda kliniska tandundersökningar av manifest karies och plack. Resultat:Populationen var 50 personer i åldrarna 18–46 år, av dessa hade 92 % karies. Antal karierade tänder var fler hos männen jämfört med kvinnorna (statistiskt signifikant). Gällande karies- och plackförekomst vid jämförelse mellan olika åldersgrupper fanns ingen statistisk signifikant skillnad. Ingen skillnad kunde ses mellan könen avseende plackförekomst. Medelvärdet för plackförekomsten var 1,8 vilket innebär att merparten hade plack som täckte mer än ⅓, men inte mer än ⅔. Slutsatser: Förekomsten av karies och plack är hög hos personer med funktionsnedsättning på vårdhemmet i Ga-Rankuwa. Vidare och mer omfattande studier hos en större population behövs för att öka kunskapen kring denna grupp och deras orala hälsa. / Background:The oral health differs in South Africa and people with disabilities are a group that have an increased risk of oral diseases. Deficient oral hygiene causes dental plaque which can lead to oral diseases such as caries, gingivitis and periodontitis. Aim:The aim of the study was to investigate the prevalence of caries and plaque in people with disabilities in a care facility in Ga-Rankuwa, South Africa. Method:The study was a quantitative cross-sectional study based on clinical dental examinations of manifest caries and plaque. Result:The participants was 50 persons (18–46 years), which had 92 % caries. The men had more caries than the women (statistic significant). When comparing different ages, there were no statistically significant difference in the prevalence of caries and plaque. The mean value of plaque was 1,8, meaning that the majority had more than ⅓of plaque on the tooth surface but not more than ⅔. No difference was found when comparing genders. Conclusion:The prevalence of caries and plaque is high among persons with disabilities in the care facility in Ga-Rankuwa. Further and more extensive studies in a larger population are needed to increase knowledge of this group and their oral health.