Bakgrund: Rollbytet från sjuksköterskestudent till sjuksköterska kan upplevas på olika sätt och medföra en känsla av att sjuksköterskeutbildningen inte motsvarar vad som väntar i verkligheten. Detta innebär att den nyexaminerade sjuksköterskan möter nya insikter och arbetsuppgifter efter erhåller sjuksköterskeexamen, som de inte har fått lära sig under utbildningen.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av rollbytet från sjuksköterskestudent till sjuksköterska på en somatisk vårdavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie där resultatet bygger på fem semistrukturerade intervjuer. Datan som framkom under intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar faktorer som påverkade rollbytet. Tre kategorier framkom; “En emotionell mångfald”, där ett steg med blandade känslor och rollbytet som förbluffade beskrevs. “Styrka i lärd kunskap”, som innefattade att de hade tillit till sig själva samt att tidigare erfarenheter underlättade rollbytet. “En omställning i vardagen”, vilket innefattade att utbildningen gav en skev verklighetsbild, att det fanns utmaningar som grön i yrket, att patienten kom i skymundan och vikten av stöd. Slutsats: Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde att en mer verklighetstrogen utbildning och stöd från omgivningen på den vårdavdelningen som de började på var av vikt för att underlätta rollbytet från sjuksköterskestudent till sjuksköterska.

Studier har visat att det är viktigt att ge kvinnor evidensbaserad information och råd kring träning och graviditet. Syftetmed studien var att undersöka frågeställningen: Upplever kvinnor efter sin förlossning att de fick kunskap under sin graviditet kring fysisk aktivitet och träning? Metodensom användes var en enkätundersökning och ett av inklutionskriterierna var att man skulle ha fött sitt barn inom de senaste 24 månaderna. Resultatetav studien baserades på 360 enkätsvar vilka visade 70 % av de svarande anser att de inte fått tillräcklig information om träning under graviditeten. Av de svarande som ansåg sig fått tillräckligt med kunskap om fysisk aktivitet under graviditeten fick 39 % den informationen från en fysioterapeut, flest av alternativen. 52 % av de svarande bedömde sin kunskap om träning och graviditet som låg under graviditeten. Enkätresultaten visade också att 86 % av de svarande som bedömde sig ha hög eller mycket hög kunskap om gravidträning under graviditeten gjorde en förändring i sin träning. Det var sex procentenheter högre än resultatet bland alla respondenter. Slutsatsenav studien visade indikationer på att de kvinnor som träffat en fysioterapeut under sin graviditet i högre grad verkar uppleva att de fått information om hur de bör träna under graviditeten. Det bör undersökas genom vidare studier.

Bakgrund: Föräldrar som drabbats av en cancerdiagnos befinner sig i en sårbar situation där oro över framtiden och rädslan över hur deras barn skulle klara sig utan dem som förälder är stor. Dessa föräldrar ansåg att föräldrarollen är den viktigaste rollen att bibehålla, patientrollen kommer i andra hand. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur cancerdrabbade föräldrars upplevelser inverkar på föräldrarollen. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på fem litterära gestaltningar i form av självbiografier utifrån en induktiv ansats. Insamlad empiri analyserades utifrån manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att cancerdrabbade föräldrar inte ville uttrycka sina känslor framför sina barn, detta ansågs vara en strategi för att skydda sina barn mot effekten av sjukdomen. Att bibehålla en så normal vardag som möjligt framkom också som mycket vanligt i samband med sjukdomen. Resultatet presenterades med tre kategorier och tillhörande underkategorier. Kategorierna är följande: Behålla normalitet, Föräldrars existentiella situation, Utmanande föräldraroll och Behovsanpassad kommunikation. Slutsats: Studien visar på att föräldrar är i behov av stöttning, speciellt när det kommer till hur de ska samtala om existentiella frågor med sina barn. Alla föräldrar upplevde detta som svårt och ångestfyllt. Det är därför av betydelse att sjukvården stötta denna patientgrupp och se helheten av patienten där barnen är av största betydelse genom denna svåra sjukdoms situation.

Bakgrund: Aggressivitet, hot och våld inom hälso- och sjukvården är ett problem som ökar i Sverige och världen över. Sjuksköterskor som arbetar patientnära står i riskzonen för att bli utsatta, särskilt inom akutsjukvården eftersom det är en av de mest utsatta verksamheterna inom vården. Att utsättas för aggressivitet, hot och våld är förenat med ett flertal konsekvenser för sjuksköterskan och för patientsäkerheten. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av aggressivitet, hot och våld på akutvårdsmottagningar. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod där elva vetenskapliga artiklar granskas. Resultat: Ur resultatet framkommer det att sjuksköterskor upplever en rädsla och otrygghet i arbetet som följd av tidigare upplevd aggressivitet, hot och våld. En känsla av ensamhet i mötandet av problemet upplevs även då arbetsledningen inte finns där som stöd. Sjuksköterskorna anser sig själva vara orsaken till att dessa beteenden uppstår och det medför en känsla av frustration och maktlöshet. Dessa upplevelser resulterar för en majoritet av sjuksköterskorna i en normalisering av problemet. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskors upplevelser av aggressivitet, hot och våld påverkar deras arbetsutövning och resulterar i ett påverkat vårdande. Därmed bör det uppmärksammas i högre grad för att undkomma dess konsekvenser, både på individnivå men även på organisationsnivå. / Background: Aggressiveness, threats and violence in health care is a problem that is increasing in Sweden and all over the world. Nurses who works close to patients have a higher risk of becoming vulnerable, especially in emergency care, because it is one of the most vulnerable activities in healthcare. Being exposed to threats and violence creates insecurity in the nurse's work life and can have consequences for patient safety. Purpose: To illuminate nurses' experiences of aggressiveness, threats and violence in emergency care clinics. Method: A literature study with qualitative method in which eleven scientific articles were examined. Result: The result shows that nurses experience fear and insecurity in their work as a result of previously experienced aggression, threats and violence. A sense of loneliness in the encounter with the problem is also experienced because the work management is not there as support. The nurses consider themselves to be the cause of these behaviors and it causes a feeling of frustration and powerlessness. These experiences result in a majority of the nurses in a normalization of the problem. Conclusion: The study shows that nurses' experiences of aggression, threats and violence affect their workpractices and result in an influenced caring. Thus it should be paid more attention to avoiding its consequences, both at the individual level and at the organizational level.

Undersköterskans välbefinnande och hälsa kan påverkas av arbetsmiljön där inflytande och påverkan på arbetsinnehåll har betydelse. Tid för återhämtning kan vara svårt att få till stånd då undersköterskan arbetar oregelbundna arbetstider. Arbetsuppgifter som kan leda till en god hälsa och arbetsmiljö kan vara känslan av delaktighet och inflytande. Syftet med detta examensarbete var att beskriva undersköterskans erfarenheter av delaktighet och dess inverkan på hälsan. Examensarbetet genomfördes med en kvalitativ ansats och som metod för datainsamling användes semistrukturerade intervjuer. Individuella intervjuer genomfördes med sex undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen. Innehållsanalys användes som metod för att bearbeta data. Resultatet visar att tid för återhämtning och att kunna medverka och ta ansvar har betydelse sett ur individens perspektiv. Arbetsgruppen har betydelse för hälsa och delaktighet genom samspel, öppenhet och förmågan att lyssna på varandra. Ur ett organisatoriskt perspektiv är samspel med andra professioner och upplevelsen av en hälsosam arbetsmiljö viktigt. Chef för verksamhet bör tillsammans med undersköterskor skapa en miljö där välbefinnande råder genom delaktighet i en hälsosam och hållbar organisation. Genom detta förhållningssätt kan arbetsrelaterade problem förhindras vilket i sin tur kan bidra till en förbättrad hälsa hos den enskilde och att minska sjukfrånvaron.

Bakgrund. Att få en allvarlig bristning i samband med förlossning kan ge kvinnor smärta, lidande, och låg livskvalitet under lång tid. Syfte. Syftet med förbättringsarbetet har varit att förbättra eftervården genom att införa strukturerad uppföljning, öka kvalitén i bedömning och diagnostik, förbättra informationen till patienten och utveckla former för patientdelaktighet i förbättringsarbetet. Syftet med studien har varit att ur ett verksamhetsperspektiv beskriva erfarenheterna av patientdelaktigheten i förbättringsarbetet. Metod. Förbättringsarbetet har designats med hjälp av Förbättringstrappan och utgått från ett patientprocessorienterat perspektiv. Metod för studien var kvalitativ i form av en fallstudie. Resultat. Genom förbättringsarbetet följs kvinnorna upp via bristningsregistret, uppföljningsbesök med 3D- ultraljud görs på en specialinrättad mottagning. Vidare får kvinnorna individuell fysioterapeutinformation innan hemgång, en vårdkedja har införts och former för patientdelaktighet har utformats och använts. Dessa är frågeformulär, intervjuer, workshops och patientföreträdare i förbättringsnätverket. Resultatet från studien visar att formerna för patientdelaktighet ger skilda förutsättningar för delaktigheten. Resultatet visar på betydelsen av organisatoriska förutsättningar, värdet av patientdelaktighet, utmaningar vid införande och vilket reellt inflytande som patientdelaktigheten haft under processen och för resultaten av förbättringsarbetet. Slutsatser. Patientdelaktighet skapar värde i flera dimensioner. Patientdelaktighet behöver designas, anpassas till kontexten och förbättringsarbetets mål och dess syfte behöver vara tydligt uttryckt. / Background. Perineal tears during childbirth can lead to after-delivery complications that leads to great suffering and low quality of life for a long time. Purpose. The purpose has been to improve after-delivery care by systematic follow-up, increasing the quality of diagnostics and management of these women, improving the information for the patient and developing new ways of improving including patients in the improvement work. The purpose of the study has been to study the effect of patient participation in the improvement work. Method. "The improvement ramp" and patient process-oriented perspective has been used to design the improvement work. The method of the study was qualitative in the form of a case study. Results. Follow-up using 3D-ultrasound is introduced. A care chain has been introduced and ways of patient participation have been designed and used. These are questionnaires, interviews, workshops and patient representatives in the improvement network. The results of the study show that the ways of patient participation provide different conditions for participation. The result shows the importance of organizational conditions, the value of patient participation, challenges in the introduction and the real influence that patient participation has had during the process and on the results of the improvement work. Conclusions. Patient-participation in QI creates values in several dimensions. Patient-participation needs to be carefully designed in compliance with context, goals and purpose.

With an increasing migrant population there is a growing need to organize interpreting practices in healthcare in order to deliver equitable high-quality care. This thesis focuses on healthcare institutions’ organization of interpreting services. The aim of the study was to explore interpreting practices in a healthcare context by comparing two different healthcare areas – elderly and emergency healthcare. The study aimed to highlight the impact of the organizational and institutional context. This study was designed as an explorative and descriptive qualitative study including 79 healthcare professionals with experience of interpreting practices recruited via purposeful sampling in elderly and emergency healthcare. Data were collected through individual and focus-group interviews and analysed with inductive qualitative content analysis. The main findings show that the processes and structures around interpreting practices were complex and mainly linked to individual and interpersonal levels and, to a limited extent, to the institutional level. On the institutional level the Public Procurement Act was the only formal policy to follow. On individual and interpersonal level interpreting practices were structured by self-established informal workplace routines developed by the professional groups. The norms and routines used was determined by access to interpreters, time aspects, characteristics of the care given, health conditions and the person’s problem, expectations and requests from the person and also from healthcare professionals. There were wishes for improvement, with better flexibility in access to professional interpreters, training for users and interpreters, and also better technical solutions and equipment. In conclusion, the use of interpreters was rooted in the organizational environment of interpreting practice, including the availability of laws, policy and guidelines, and closely related to individuals’ language skills, cultural values and social factors. The use of professional interpreters was based on the nature of care in context and access to interpreters and determined by health professionals’ estimation of the person’s current health status in order to deliver fast and individualized care based on humanistic values. Thus, it is important to consider organizational framework and cultural awareness when formulating interpreting practices adapted to the context, and formal guidelines in order to achieve the aim of personcentered and equal health care.

The purpose of this thesis is to explore the institutionally shaped response to the introduction of the national guidelines on the Swedish regional health policy arena. The thesis consists of two case studies. Adapting a qualitative approach, the data is based on individual interviews and these were analysed thematically. The first paper explores the response by four Swedish regional health authorities to the introduction of the National Guidelines for Cardiac Care, while the second paper aims to broaden the understanding of how the national guidelines are used for strategic purposes among politicians. As illustrated in this thesis, organizations will respond, adjust and react to external pressure according to conditions shaped by the institutional context. Key findings here are that the national guidelines are a complex policy instrument that, beyond being able to be used in an instrumental fashion by the medical managment, can also serve a legitimizing function for political decision-makers. The goals of the national guidelines, i.e. equal and efficient care, and the uncertainty about who, among multiple stakeholders, is responsible for the guidelines in the regional health authority, is a source of ambiguity and potential conflict. Those who are potentially responsible represent different rationales – a political rationale and a scientific rationale. The dominating scientific rationale of the national guidelines can create instability, when pushing towards the use of explicit priority-setting. Priority-setting in the institutional setting of a regional health authority has strong elements of becoming “wicked problems” since the dilemma of prioritization remains regardless of ambitions to apply a “technocratic fix”. A wicked problem is characterized by high complexity and being persistently hard to solve (Williams et al. 2012). A recurring dilemma is that priority-setting still contains many wicked problems, as social values and political considerations remain important parts of the policy process. One weakness of the national guidelines, identified in this thesis, is that the guidelines discuss each service area separately, and thereby reinforce a silo mentality in the Swedish health policy arena. To sum up, the national guidelines create a multifaceted and complex response in the Swedish health policy arena where different rationalities collide, and where conflicts appear and are dealt with within the regional health authorities.

Sjuksköterskors praktiska kunskaper är avgörande för säker vård. Inom sjuksköterskeutbildningen kontrolleras färdigheter genom färdighetsexaminationer. Utifrån kartlagda brister i rättssäkerhet och arbetsmiljö vid färdighetsexaminationer initierades ett förbättringsarbete. Syftet med förbättringsarbetet var att förbättra processen för klinisk träning inom sjuksköterskeprogrammet genom att utveckla färdighetsexaminationer. En studie av förbättringsarbetet genomfördes i syfte att: Undersöka samsyn mellan lärare kring färdighetsexamination som pedagogisk aktivitet. Analysera och utveckla initial programteori utifrån intervjudata. Förbättringsarbete har utformats efter förbättringsmodellen, förbättringsrampen och programteoretisk ansats. Studie genomfördes med kvalitativa intervjuer och innehållsanalys utifrån en interaktiv och abduktiv ansats. Förbättringsarbetet resulterade i minskad variation mellan lärare i bedömningen av färdighetsexaminationer. Nya arbetssätt har lett till ökad samsyn mellan lärare och bättre arbetsmiljö. Programteorin reviderades utifrån intervjudata. Minskad variation visar på en ökad rättssäkerhet. Reviderad programteori har ökat möjligheten att dra lärdom av förbättringsarbetet såväl lokalt som generellt. Arbetet har bidragit till en utveckling av sjuksköterskeutbildningen och dess bidrag till en god och säker hälso- och sjukvård. / Nurses' practical knowledge is crucial for safe care. Within the nursing program skills are checked through clinical examinations. Based on identified deficiencies in terms of legal validity and working environment related to clinical examinations improvement work was initiated. The purpose of the improvement work was to improve the process of clinical training within the nursing program by developing the clinical examination. A study of the improvement work was conducted with the purpose of: Exploring teachers shared interpretations with clinical examinations as an educational activity. Analysing and developing initial program theory based on interview data. Improvement work was designed according to the model for improvement, improvement ramp, and a program theory approach. The study includes qualitative interviews with content analysis based on an interactive and abductive approach. The improvement work led to improved consensus between teachers and a better work environment. A reduction in variation between teachers’ assessments of clinical examinations was reached. The program theory was revised based on interview data. Reduced variation shows increased legal validity. Revised program theory has increased the possibility of learning from the improvement work both locally and in general. The work has developed the nursing education and its contribution to good and safe healthcare.

Background: According to current guidelines the cost of productivity loss should be considered in pharmacoeconomic analyses. The cost of health-related productivity loss in psoriasis patients is unknown. Objective: To estimate the cost of productivity loss in psoriasis and its association with health-related quality of life and clinical disease severity. Methods: Cross-sectional study, recruitment of adult participants through Internet advertisements. 201 (72.3%) out of 278 eligible participants completed the study. Health-related work productivity loss, quality of life and clinical severity of psoriasis were assessed by standardized instruments. Results: Indirect costs of productivity loss clearly exceed the total direct cost. In contrast to objective clinical disease severity, health-related quality of life (measured by the Dermatology Life Quality Index) is an independent predictor of work productivity. Conclusions: There is good reason to believe that intervention can reduce health-related productivity loss by improving patients’ quality of life. Savings from increased work productivity might offset comparatively high acquisition costs of biological agents. / Dieser Beitrag ist mit Zustimmung des Rechteinhabers aufgrund einer (DFG-geförderten) Allianz- bzw. Nationallizenz frei zugänglich.