Background: According to current guidelines the cost of productivity loss should be considered in pharmacoeconomic analyses. The cost of health-related productivity loss in psoriasis patients is unknown. Objective: To estimate the cost of productivity loss in psoriasis and its association with health-related quality of life and clinical disease severity. Methods: Cross-sectional study, recruitment of adult participants through Internet advertisements. 201 (72.3%) out of 278 eligible participants completed the study. Health-related work productivity loss, quality of life and clinical severity of psoriasis were assessed by standardized instruments. Results: Indirect costs of productivity loss clearly exceed the total direct cost. In contrast to objective clinical disease severity, health-related quality of life (measured by the Dermatology Life Quality Index) is an independent predictor of work productivity. Conclusions: There is good reason to believe that intervention can reduce health-related productivity loss by improving patients’ quality of life. Savings from increased work productivity might offset comparatively high acquisition costs of biological agents. / Dieser Beitrag ist mit Zustimmung des Rechteinhabers aufgrund einer (DFG-geförderten) Allianz- bzw. Nationallizenz frei zugänglich.

No description available.

En upplevd ensamhet hos äldre personer i vårt samhälle kan bidra till ohälsa eller en känsla av utanförskap. Brister på sociala kontakter eller ofrivillig isolering kan vara faktorer som bidrar till att äldre personer, upplever en känsla av ensamhet. Välfärdstekniska lösningar har bland annat som syfte, att bidra till att användaren kan bibehålla sin självständighet för att kunna vara delaktig i samhället, vilket i sin tur kan leda till en minskad upplevelse av ensamhet, hos användaren. Syftet med studien är att undersöka om välfärdsteknik med trygghetslarm kan ha betydelse för upplevelsen av ensamhet hos brukaren. En empirisk studie genomfördes via semistrukturerade intervjuer, med äldre personer som har haft ett trygghetslarm, som beviljad insats i minst ett år. En kvalitativ innehållsanalys resulterade i fyra huvudteman: val av välfärdsteknik, användning av trygghetslarmet, varför valdes trygghetslarmet och upplevd ensamhet, som är det bärande temat i denna studie. I resultatdelen framkom det att trygghetslarmet inte minskar en upplevd känsla av ensamhet hos brukaren, men i det fall trygghetslarmet användes för att få mänsklig kontakt, minskades en upplevd ensamhet hos brukaren, det är dock inte trygghetslarmets primära syfte. I diskussionsdelen diskuteras resultatet, utifrån aktuell forskning och utifrån egna reflektioner av resultatet, som framkom i denna studie.

Det blir allt mer vanligt med delat ledarskap inom vården. Det finns en del forskning om chefers upplevelser av delat ledarskap, men inte så mycket från medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ha två chefer med delat ledarskap. Metoden som användes var kvalitativ metod med induktiv ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sex informanter från två olika sjukhus i Sverige. Det insamlade materialet transkriberades, analyserades och kategoriserades genom innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2007). Resultatet visade att medarbetare hade en positiv syn på att ha två chefer med delat ledarskap. De upplevde att dem fick stöttning i det dagliga arbetet, att cheferna arbetade som ett team, att chefernas erfarenheter och bakgrunder gynnade medarbetarna samt att det fanns en hög tillgänglighet på avdelningen. Några svårigheter som identifierades var ansvarsfördelningen mellan cheferna samt att kommunikationen mellan cheferna gjorde att saker ibland föll mellan stolarna. Utifrån resultatet anser författarna att det behövs vidare forskning för att belysa chefernas upplevelse av kommunikation och ansvarsfördelning inom delat ledarskap samt mer forskning kring hur medarbetarna gynnas av ett delat ledarskap.

Ett omställningsarbete pågår inom Sveriges regioner, som bl.a. innebär att primärvårdens roll ska stärkas, finnas nära patienterna, vara lättillgänglig och effektiv. Inom Västra Götalandsregionen pågår omställningsarbetet på olika sätt. Ett omfattande förändringsarbete pågår vid en vårdcentral som sedan länge haft behov av förändring p.g.a. hög personalomsättning, svårigheter att rekrytera kompetent personal samtidigt som medarbetarna som arbetade kvar fick en sämre arbetssituation. Ortens invånare och vårdcentralens patienter påverkades genom en försämrad kontinuitet. På vårdcentralen har förändringsarbetet startat och man arbetar numera med både forsknings-, utvecklings- och innovationsarbeten. Det saknades en förståelse för medarbetarnas erfarenheter från förändringsarbetet. Syftet med denna studie var att beskriva medarbetarnas erfarenheter från den process som vårdcentralens förändringsarbete inneburit. Ett förändringsarbete som har lett till att benämnas som en innovationsvårdcentral. För att kunna beskriva erfarenheterna gjordes en kvalitativ intervjustudie med sex informanter från vårdcentralens fyra yrkeskategorier. En manifest innehållsanalys med en induktiv ansats har använts. Resultatet beskriver en tilltro till vårdcentralens förändringsarbete där informanterna känt sig delaktiga. I början av förändringsprocessen fanns en viss oro över att förändra invanda arbetssätt även om informanterna ansåg att förändringarna var nödvändiga. Förnyade arbetssätt har medfört att man arbetar mer effektivt, vilket både medarbetarna och patienterna har nytta av. Behovsanpassad utbildning har genomförts och kompetensutveckling bidrar till att medarbetarna får till sig nya forskningsrön, vilket kan ge patienterna en bättre vård. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning vilket gör att studiens resultat kan bidra till att utvärdera det förändringsarbete som görs på vårdcentralen, samtidigt som resultatet kan vara betydelsefullt för framtida bildningar av innovationsvårdcentraler.

Vårdcentraler är en grundpelare i dagens vård, med privata och regiondrivna aktörer. Det är chefens ansvar att främja hälsa hos medarbetare och befolkning och samtidigt balansera den egna hållbarheten. Hur påverkar dagens krav och utmaningar arbetet som chef på vårdcentralen? Då kunskapen om detta är bristfällig fanns ett behov av att söka en djupare förståelse för chefernas upplevelser i vårdcentralens kontext. Syftet med studien var att undersöka vårdcentralchefers upplevelse av att främja en hållbar arbetsmiljö. Totalt genomfördes sju semistrukturerade intervjuer av chefer, med emellan tre till 30 års erfarenhet, inom Region Stockholm och Region Västra Götaland. Samtliga informanter hade grundprofessionen sjuksköterska. För att tolka intervjuerna genomfördes en innehållsanalys. Analysen resulterade i 13 underkategorier som sammanställdes i fem huvudkategorier: krav, främja delaktighet, utveckling, stöd och balans. Resultatet visade dedikerade chefer som kunde uppleva sig ensamma i sitt ansvar med komplexa krav. Genom ett närvarande och stödjande ledarskap önskade de skapa en hållbar arbetsmiljö. Stor vikt hade lagts på att bygga välfungerande team. Flera av informanterna hade tagit över vårdcentraler i en tid av transformation. Utmaningarna utgjordes av krav från ledning, medarbetare och medborgare. Hållbarheten var i sin tur samhörighet och samspel i arbetsgruppen, förmågan att ta och ge stöd samt rimliga ekonomiska förutsättningar. Resultatet av denna studie kan ge en ökad förståelse för hur chefens vardag på vårdcentralen ter sig och vilka utmaningar hen ställs inför. Att bygga bort upplevelsen av gränslöshet i chefsrollen skulle vara av stort värde. / Health centers are a cornerstone of today's health care, with private and regionally run actors. It is the manager's responsibility to promote the health of employees and the population while balancing their own sustainability. The results of this study can give an increased understanding of how the manager's everyday life at the health center is and what challenges they face. How do today's demands and challenges affect the work of the health center? Since the knowledge of this is lacking, there was a need to seek a deeper understanding of the managers' experiences in the health center's context. The aim of the study was to investigate the experience of health center managers in promoting a sustainable working environment. In total, seven semi-structured interviews were conducted by managers, with between three to 30 years of experience, within Region Stockholm and Region Västra Götaland. All informants had the basic profession nurse. To interpret the interviews, a content analysis was carried out. The analysis resulted in 13 subcategories compiled into five main categories: requirements, promoting participation, development, support and balance. The results showed dedicated managers who could feel alone in their responsibilities with complex requirements. Through present and supportive leadership, they wanted to create a sustainable working environment. Great emphasis had been placed on building well-functioning teams. Several of the informants had taken over health centers at a time of transformation. The challenges were demands from management, employees and citizens. Sustainability, in turn, was the affinity and interaction of the working group, the ability to take and provide support and reasonable financial conditions. Building away the experience of limitlessness in the managerial role would be of great value.

Sjukfrånvaron och personalomsättningen är hög inom vård- och omsorgssektorn och medarbetarnas arbetssituation är många gånger krävande. Ändå har vissa verksamheter lyckats med att upprätthålla låga sjuktal. Vad föranleder att medarbetare inom dessa verksamheter håller sig friska? Syftet med studien är att undersöka vilka åtgärder medarbetare inom den kommunala äldreomsorgen vidtar för att hålla sig friska och vad de anser bidrar till friskare arbetsplatser och mer hälsofrämjande och hållbar arbetsmiljö. Med hjälp av innehållsanalys har intervjusvar från nio medarbetare granskats. Resultatet pekar på att medarbetarna har utarbetat strategier samt besitter ett slags inre driv som hjälper dem hantera sin arbetssituation. Det som förhöjer arbetsglädjen, inger trygghetskänsla och skapar trivsel är arbetsgruppen. Arbetsgruppens betydelse är central i resultatet. Genom att skapa rutiner, ställa upp på varandra och ha roligt tillsammans lyckas arbetsgruppen med gemensamma krafter axla vardagens utmaningar. Ledarskapet däremot anses relativt osynligt. En avvägd balans mellan återhämtning och stimulerande sysselsättning på fritiden genererar ny energi som medarbetarna anser är en viktig förutsättning för att klara av arbetsdagen med hälsan i behåll. Ambitionen med studien är att besvara syftet men även att föra en diskussion kring resultatet utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Detta för att den fortsatta verksamhetsutvecklingen inom vård- och omsorgssektorn ska bli så hälsofrämjande och hållbar som möjligt, både för nuvarande och kommande generation. / Sick leave and staff turnover is high in the healthcare system where its professionals work environment is very often demanding. Nonetheless, some organizations have succeeded in maintaining low absence due to sickness. What keeps the personnel in these organizations healthy? The aim of this study is to investigate which strategies employees in the public healthcare system apply to maintain their health and what they acknowledge to be a contributive factor for a healthier workplace and a more health promoting work environment. We have, with content analysis as a working tool, reviewed a total of nine health workers interviews. The result shows that the employees have developed both strategies and acquired a sort of inner drive that helps them to handle their working situation. What improves their happiness at work are the colleagues, that gives them a sense of security and creates comfort. The importance of the working group is central to the result. Through the creation of routines, by helping and having fun together the group succeeds in pushing through day-to-day challenges. Leadership on the other hand is considered to be relatively inexistent. A balance between recovery and stimulating activities contributes in replenishing energy that health workers consider to be key to guarantee a healthier work-life. The ambition with this study is to provide answers regarding the purpose but also serve as a basis for a discussion from a sustainability perspective. This in order to that organizations in the healthcare business continue developing whilst focusing on promoting health and sustainability as much as possible, both for the present and future generations.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) utgör en patientsäkerhetsrisk över hela världen. En tredjedel av alla vårdskador i Sverige är vårdrelaterade infektioner. Den vanligaste VRIn är urinvägsinfektioner (UVI) samt postoperativa sårinfektioner i Sverige. VRI orsakar lidande för de drabbade och medför vidare stora kostnader för samhället och en VRI kostar i genomsnitt 107 000 kr för svensk sjukvård. Händerna är den största smittkällan för sjukdomar inom hälso- och sjukvården och därför är det viktigt att sjuksköterskan arbetar förebyggande och följer handhygienrutiner för att minska infektionen i vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av följsamhet till basala hygienrutiner inom slutenvården med fokus på handhygien. Metod: Denna litteraturstudie använde 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna togs från databaserna PubMed och CINAHL med fokus på sjuksköterskor. Artiklar granskades enligt SBU-riktlinjer och analyserades för att identifiera relevanta teman som tjänar målen för studien. Resultat: Studiens resultat har sammanställts i fyra kategorier. De fyra kategorierna var: kunskap och färdighetsbrister, miljö och organisatoriska faktorer, attityder, social beteende teknik. Konklusion: Sjuksköterskor tycker att det råder brist på handhygienprodukter, personal och kunskap vilket har en negativ påverkan på följsamheten till handhygien. / Background: Healthcare-related infections (VRIs) compose a global patient safety risk. One third of all healthcare injuries in Sweden are healthcare-related infections. The most common VRI are urinary tract infections (UTI) and postoperative wound infections of varying severity, which account for about 50% of all VRIs in Sweden. The hands are the largest source of infection for diseases in health care and therefore it is important that the registered nurse works preventively and follows hand hygiene routines to reduce the risk of infections in health care. Aim: The purpose of this literature study is to describe the undergraduate nurses' experience of adherence to basic hygiene routines in inpatient care with a focus on hand hygiene. Method: This literature study used 10 qualitative scientific articles. The articles were taken from two databases PubMed and CINAHL focusing on nurses. Articles reviewed according to SBU guidelines and were analyzed to identify relevant articles that serve the aims of the study. Results: The results of the study have been compiled into four headings. The four headings were: knowledge and skills deficiencies, environmental and organizational factors, attitudes and social behavior technology. Conclusion: Nurses think that there is a shortage of hand hygiene products, staff and knowledge, which has a negative impact on compliance to hand hygiene.

Swedish law states that county councils and municipalities need to prepare for crisis and receive training in crisis management. As crises are infrequent events, training must be conducted on potential scenarios. Scenarios can be simulated using the Emergo Train System (ETS). ETS is a low fidelity educational simulation-tool that tests and educates care personnel in crisis management. The tool is communicative, cooperative and challenges participants in handling sufficient resources during a crisis or major incident. Planning, facilitation, and evaluation is done by an ETS-instructor. To become an ETS-instructor one must take a three-day course at an ETS-faculty. Previous research proposed that novel Senior instructors need additional support in managing exercises. To explore this further this project’s aim is to explore and deepen current knowledge about ETS-instructors, their work, and design a manual for novel instructors. Information about instructor work was gathered through semi-structured interviews. Seven interviews were conducted with novel and experienced instructors. During interviews the participants were asked about their work process and actors involved in conducting exercises. Additionally, the interviewer and the participants constructed a journey map and an actor’s map together. The gathered data was analysed through reflexive thematic analysis (TA) described by Braun and Clarke (2022) and the seven actor’s maps and journey maps were merged into summarised maps. Five themes were gathered from the thematic analysis: Roles, Realism, Defining purpose and goals, Learning, and Planning and acting. The theme Roles included Other instructors, Participants, Exercise leaders, Colleagues, and Evaluator which were defined as more involved in managing an exercise than other roles. Instructors gather information about participants to increase realism, such as participant profession, workplace, and geographical surroundings. Purpose and goal should be clear and contemplated thoroughly together with customer. The instructors adjust their exercises to suit participant level of knowledge and the instructors recommend prioritising feedback given to the participants and to always give positive feedback at the end of the exercise. It is beneficial for learning to create a safe learning environment, where the participants feel they can act, make mistakes, and self-reflect. The instructor plan realistic and purposeful injects in an action schedule along with their scenario planning. Injects can also be improvised to aid participants or to keep them within the frames of the scenario. The instructors act as different pre-planned roles that are required in the scenario, but that the participants cannot take themselves. The study discusses contradictions in the results about how different terms should be defined and how the results were incorporated into the manual. Contributions of this study are the mapping of actors and the instructor’s work process as earlier visualisation of the ETS-instructors work process has been made. The greatest contributions were (1) the support of defining goals, purpose, and indicators (2) the immense considerations during scenario planning regarding realism, and (3) the proficient conduct of managing complex situations during exercise.

SammanfattningBakgrund: Ensamhet är ett folkhälsoproblem. Civilsamhället är en arena som är skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet som har som syfte att lyfta människor, grupper och organisationers gemensamma intressen. Det civila samhällets organisationer bidrar både till samhällsutvecklingen och välfärden och spelar en central roll i att ta fram insatser som motverkar ensamhet. Syfte: Utveckla en förståelse för hur det civila samhällets organisationer kan bidra med att motverka ensamhet hos äldre personer i Sverige. Metod: En kvalitativ intervjustudie av åtta organisationer och datan analyserades med tematisk analys. Resultat: Resultatet visar fyra teman: 1) Socialt umgänge, 2) Samverkan mellan olika aktörer, 3) Altruism, 4) Hinder för att bryta ensamhet. Socialt umgänge uppstod genom att genomföra insatser i form av exempelvis sociala aktiviteter och telefonsamtal. Civilsamhället samverkar med, och kompletterar, den offentliga sektorn för att på bästa sätt motverka ensamhet. Altruism är en viktig funktion som civilsamhället har. Att träffa en person som är där frivilligt och inte som en del av sitt arbete kan bidra positivt till de äldres egenvärde och självkänsla. Exempel på hinder som civilsamhället stöter på för att kunna motverka ensamhet är svårigheten i att nå ut till de som är väldigt ensamma, isolerade och inte har någon kontakt med omvärlden. Slutsats: Civilsamhället kan bidra med att motverka ensamhet genom att stärka egenvärde och självkänsla hos äldre personer, samt skapa utrymme för socialt umgänge. Detta sker genom att samarbeta med och komplettera andra aktörer, både inom civilsamhället men även med den offentliga sektorn, för att på bästa sätt lösa de hinder som finns för att bryta ensamhet.