Svensk hälso- och sjukvård är en verksamhet som till största del är finansierad av skatteintäkter och omsätter varje år flera 100 mdkr. Trots stor budget sker det prioriteringar som innebär att någonting väljs bort till förmån för något annat. Att hitta och förstå vad som prioriteras bort är av stor vikt för att på ett bättre sätt förstå implikationerna av de val som görs. Tidigare studier har på aggregerad nivå försökt skatta kostnaden per QALY samt leta efter vad som mönstras ut ur ett hälso- och sjukvårdssystem när något nytt ska mönstras in. Syftet med denna uppsats är att försöka hitta de alternativkostnader som uppstår inom hälso- och sjukvården när prioriteringar görs på mikronivå.Till vår hjälp använder vi en metafor som brukar kallas kostnadseffektivitetsbokhyllan för att på ett pedagogiskt och teoretiskt sätt illustrera vad som mönstras ut. Metoden som använts i studien är triangulering och består av dokumentanalys, semistrukturerade intervjuer och fallstudier. Syftet med triangulering är att med flera metoder fånga upp olika delar av ett fenomen för att till sist kunna tolka resultaten till en helhet. Från dokumentanalysen har vi lärt oss att resursfördelningen inom hälso- och sjukvården är ett komplext system som kräver samspel mellan olika beslutsfattare. Till fallstudierna används två fall av resursfördelningsprocessen, ett för år 2020 och ett för år 2018.Resursfördelningsprocessen utgör ett forum där olika vårdcentrum inom Region Östergötland kan äska pengar från en förbestämd pott till sina inskickade förslag. Potten med pengarna som ska delas ut brukar variera mellan 30–120 mnkr medan summan för de äskade pengarna kan uppgå till flera 100 mkr. Beslutet från resursfördelningsprocessen visar därför exakt vad som har valts bort i förmån för annat. Våra resultat visar att ett mer kostnadseffektivt tillvägagångssätt skulle kunna generera stora hälsovinster till Region Östergötlands hälso- och sjukvårdssystem. Det faktiska utfallet från resursfördelningsprocessen 2020 visade att 131,3 QALYs hade producerats och det optimala utfallet med ett mer kostnadseffektivt tillvägagångssätt hade kunnat generera 303,38 QALYs. Det resulterar i en alternativkostnad på 172,08 QALYs. För år 2018 blev det faktiska utfallet från resursfördelningsprocessen att 324,55 QALYs hade producerats medan de optimala utfallet uppgick till 963,42 QALYs. Det betyder att alternativkostnaden uppgick till 638,87 QALYs.

Infusion pumps are used in all departments of a hospital, in the emergency care unit as well as in pediatrics. The pumps administer intravenous medications for the purpose of helping patients to manage pain and are unfortunately not spared from emerging errors. Due to the complexity of the process involved in infusion pumps, errors regarding delay in administration are encountered. Especially vulnerable to errors are pediatric patients, due to the high risk of over- or under-dosing. This study aims to investigate the effects on administration delay by analysing the medical supply and system utilized for the infusion pumps. This is accomplished through implementation of Compartmental Modeling in Pharmacokinetics in combination with a self developed mathematical model for estimating the administration delay. Simulations were performed for analysing how various sizes of medical supply effected delay time. The result from the computed mathematical model indicates that increased volumes on utilized equipment will increase delay time. The combined use of a decreased flow rate and smaller equipment sizes will have the greatest affects on the delay in administration. The result obtained from the computed compartmental model can be useful for medical staff to be able to estimate the delay in administration. However, further validation is required before the utilization of the model can be applied in hospitals. / Infusionspumpar används på alla avdelningar på ett sjukhus, inom akutvården samt inom pediatrik. Pumparna administrerar olika mediciner i syfte att hjälpa patienten att hantera smärta och är tyvärr inte förskonade från att fel kan förekomma. På grund av komplexiteten i processen, involverad i infusionspumpar, uppstår fel gällande förseningar i administrering av medicin. Speciellt sårbara för dessa typer av förseninigar är pediatriska patienter, på grund av den förhöjda risker gällande över- eller underdosering. Denna studie syftar till att undersöka effekterna gällande administreringsfördröjning genom att analysera det medicinska utrustningen och systemet som används för infusionspumparna. Detta uppnås genom implementering av kompartmentmodellering i farmakokinetik i kombination med en egenutvecklad matematisk modell för att uppskatta administreringsfördröjningen. Simuleringar utfördes för att analysera effekterna av olika storlekar på medicinsk utrustning i förhållande till fördröjningen av administreringe. Resultatet från den beräknade matematiska modellen indikerar att ökade volymer gällande den medicinska utrustningen kommer att öka fördröjningstiden. Den kombinerade användningen av en minskad flödeshastighet och mindre utrustningsstorlekar kommer att ha störst inverkan på förseningen i administreringen. Resultatet som erhålls från den beräknade kompartmentmodellen kan vara användbar för sjukvårdspersonal för att kunna uppskatta förseningen i administrationen. Ytterligare validering krävs dock innan användningen av modellen kan tillämpas på sjukhus.

Att vara chef idag inom vård och omsorg kan innebära höga krav på prestation i verksamhetens olika delar så som ekonomi i balans och goda arbetsförhållanden för att ha nöjda medarbetare. Chefer har därför många gånger en arbetssituation där krav och resurser är i obalans, stress och svårigheter att prestera enligt behov är ett problem. Det visar sig också i studier att chefer saknar socialt stöd och handledning i sin chefsroll och beskriver även ett bristfälligt administrativt stöd. Ett sätt för chefer att få en mer hållbar arbetssituation kan därför vara att dela på uppgifterna med en annan chefskollega, på så sätt blir arbetsbördan mindre tung och upplevelsen av ensamhet minskar. Det är dock viktigt att samarbetet mellan cheferna fungerar och att det finns en bra balans mellan egenskaper och kemi. Studiens syfte är att jämföra skillnader avseende upplevelser av stress och ensamhet hos chefer i enskilt och i delat ledarskap inom äldreomsorg. För att besvara studiens frågeställningar användes en webbaserad enkät. Avseende upplevelsen av ensamhet fanns en signifikant skillnad mellan de chefer som är verksamma inom delat respektive enskilt ledarskap. Upplevelsen av ensamhet var mindre hos chefer i delat ledarskap. Däremot fanns det inte någon signifikant skillnad i upplevelse av stress mellan chefer i enskilt och i delat ledarskap. Det fanns dock en hög grad av stress i båda grupperna vilket skulle kunna indikera att det är chefsrollen och stress som hänger ihop och därmed att det inte minskar stressnivån att dela chefsrollen med en annan chefskollega.

Ett gott ledarskap är en nyckelfaktor för att bedriva en fungerande vård. Chefer inom vård- och omsorg är en av de yrkeskategorier som har flest antal underställda per chef, det vill säga bredast kontrollspann. Det hälsofrämjande ledarskapet bygger på att ledaren kan skapa förutsättningar för sina medarbetare att bevara det som fungerar väl i verksamheten och kunna stärka och främja en hälsosam arbetsplats med välmående medarbetare. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur ett brett kontrollspann kan påverka förutsättningarna för ett hälsofrämjande ledarskap inom vård och omsorg. Valt tillvägagångssätt är systematisk integrativ litteraturöversikt. Ur den inkluderade studierna framkommer att breda kontrollspann överlag påverkar ledare och dess medarbetare negativt. Ett stort antal anställda skapar minskade möjligheter för ledaren att kommunicera med och finnas till för medarbetare och därmed försvåras det hälsofrämjande ledarskapet. Ett brett kontrollspann minskar också effekten av ledarskapsstilar som annars generellt visar positiv inverkan på mindre arbetsgrupper, såsom ett transformativt och transaktionellt ledarskap. Resultaten öppnar upp för en diskussion kring huruvida breda kontrollspann bidrar till sämre förutsättningar för ledare inom vård och omsorg att skapa en hälsofrämjande arbetsplats. Det finns studier som visar att stödfunktioner kan hjälpa en ledare med ett brett kontrollspann genom att avlasta ledaren med administrativa uppgifter. Alternativet är att minska kontrollspannet, men svaret på vad som är det optimala kontrollspannet råder det delade meningar om. Snarare bör fokus istället läggas på att skapa en hälsofrämjande arbetsplats för personalen och dess ledare. / A good leadership is a key factor to provide for a functional health care. Leaders of health and social care hold among the widest spans of control, with other words number of employees per leader, than most other professions generally. Health promoting leadership is built around the leader’s ability to help create conditions for the employees to preserve the aspects that are well-functioning, whilst strengthening and promoting a healthy workplace with healthy employees. The purpose of this literature review is to investigate how a wide span of control can affect the conditions for a health-promoting leadership in health and social care. Method of choice is a systematic integrative literature review. The included literature reveals that a wide span of control negatively affects leaders and employees. A wide span of control reduces the leader’s opportunities to interact with the employees, which in return complicates a health promoting leadership. A wide span of control also diminishes the effects of leadership styles that has proven having positive effect in smaller work groups, for example a transformational and transactional leadership. The results make way for a discussion whether a wide span of control contributes to worsening the conditions for leaders in health and social care in the making of a healthy workplace. Studies show that support functions can help a leader with a wide span of control , by relieving the leader from administrative tasks. The alternative is to reduce the span of control, but there are different opinions to the answer to what is an optimal span of control. Focus should rather be put in creating a health promoting workplace for the employees and their leader.

För fortsatt positiv utveckling av vård- och omsorgssektorn krävs goda ledare med gedigen utbildning. Hållbarheten inom sektorn påverkas av flera faktorer och kräver holistiskt nytänkande. Trots tidigare förändringar och hälsofrämjande ledarskapsstilar väntar flera utmaningar framtidens chefer. För balans mellan krav och resurser och för att öka anställningsbarheten krävs en röd tråd av teori-praktik-vetenskap från utbildningar till arbetsliv. För att kompetens ska upplevas användbar är det nödvändigt att kunna använda den i vardagen inom organisationen. Organisationer behöver skapa gemensam struktur på väg mot samma mål. Magisterutbildningar ska vara utvecklande och hjälp i framtida arbetssituationer och syftet med studien var att undersöka och analysera alumnistudenters upplevda användbarhet av de, under distansutbildningen, förvärvade kunskaperna kring hållbarhet, organisation och hälsofrämjande ledarskap. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av kvalitativ karaktär och 13 informanter inkluderades och intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades systematiskt med tematisk innehållsanalys. Utbildningens upplägg var krävande men avgörande för informanterna. De flesta informanterna gick utbildningen för att höja kompetensen och öka meritvärdet och flera ansåg att kursutbudet behövde vidgas och engagemanget höjas. Utbildningen, vilken resulterade i högskoleexamen, medverkade inte till byte av arbete men däremot till förbättrad livskvalitet. Slutligen ansåg informanterna det viktigt att vara en närvarande, kommunikativ och utvecklingsbar chef, som tar tillvara medarbetarnas kompetens. Dock lyftes omodern organisation och bristande resurser som hämmande. Informanterna belyste sin upplevda svårighet att använda de teoretiska kunskaperna i praktiken, en kunskap som bäst fås då arbete och studier utförs parallellt. I takt med utbildningens stigande ålder uppfattades alumnistudenterna mer kritiska och behov av utveckling av magisterprogrammet uppgavs av desamma.

Första linjens chefer arbetar idag med höga krav och en hög arbetsbelastning, vilket bidrar till en hög personalomsättning och ökad frekvens av sjukskrivningar hos chefer. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som första linjens chefer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen upplever påverkar deras hälsa. Studien är utformade efter en kvalitativ ansats, där datainsamlingen har skett genom totalt 9 semistrukturerade intervjuer med informanter som antingen hade en pågående anställning inom Västra Götalandsregionen som första linjens chef vid tidpunkten för intervjun, eller nyligen avslutat sin tjänst. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet, vilket resulterade i skapandet av 8 underkategorier som sammanställs i tre huvudkategorier; Arbetsmiljö, Relationer och Stöd. Resultatet påvisar att det finns ett stort engagemang hos informanterna gällande sitt uppdrag som första linjens chef, men att de saknar förutsättningarna för att genomföra ett gott jobb där de kan finnas tillgängliga i verksamheten och hinna se varje underställd medarbetare. En bristande arbetsmiljö sett till för hög arbetsbörda och bristande struktur gällande antalet underställda medarbetare, möten och mail ansågs öka risken för försämrad hälsa hos informanterna. Vidare i resultatet blir det tydligt att relationen till sin överordnade chef, sina kollegor och sina medarbetare har stor påverkan för första linjens chefer att känna delaktighet och gemenskap. Vidare belyses vikten av att ha ett ökat stöd, där handledning och mentorskap lyfts upp av informanterna som viktiga delar för att ha ett hållbart yrkesliv. Studiens resultat kan bidra till en ökad medvetenhet kring vikten av att förebygga ohälsa hos första linjens chefer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen, och därigenom arbeta för att främja och bevara deras hälsa.

Offentliga organisationer som har samhällsuppdraget inom vård- och omsorg behöver vara i ständig utveckling. Detta skapar ett förändrings- och implementeringsbehov inom offentliga verksamheter. I en snabbt föränderlig värld med en ständigt pågående kunskapsökning och utveckling krävs en hållbar plan för förändringsledning och implementering. Ett exempel på detta är när regeringen 2016 beslutade om den så kallade Tillitsdelegationen. Tillitsbaserad styrning och ledning (som en del av Tillitsdelegationen) har syftet att öka kvalitén i offentliga organisationer, genom att bland annat öka tilliten mellan chef och brukarnära arbetande personal. Syftet med studien var att utforska upplevelser och erfarenheter hos första linjens chefer i kommunala organisationer inom daglig verksamhet enligt LSS avseende implementering och praktisk tillämpning av tillitsbaserad styrning och ledning. Metoden som använts i studien hade en kvalitativ ansats. Författarna genomförde en pilotintervju innan de åtta intervjuerna med kvinnliga första linjens chefer inom daglig verksamhet. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats utifrån en implementeringsprocess vars centrala begrepp är att: vilja, kunna och förstå. Resultaten av studien visar att det finns skillnader i det praktiska arbetet kring tillitsbaserad styrning och ledning. Covid-19 pandemin har påverkat verksamheterna, där tillit beskrivs som en förutsättning för verksamheterna att göra den omställning som behövts. Det lyfts fram att kommunikation, mod, relation och delaktighet var viktiga komponenter i arbetet med en hållbar tillitsbaserad styrning och ledning. Studien har visat att det finns upplevda hinder främst i form av kontroll och mätningar kopplat till bland annat tidigare styrmodeller som bidrar till svårigheter att fullt ut kunna implementera ett tillitsbaserat ledarskap

In recent years healthcare industry has been rapidly changing towards digital solutions and migrating from paper-based systems to electronic health records (EHR) systems. Digitalisation within healthcare and EHR systems has brought many improvements in healthcare. However, digitalisation has also brought a lot of challenges and security risks. In 2017, the Region of Västra Götaland in Sweden decided to reorganise healthcare with an integrated healthcare record system, Millennium. As a result, patient information will be managed and communicated between various healthcare actors and organisations. Therefore, it is crucial to investigate the security challenges and opportunities with integrated patient record systems. To get insight into the security challenges and opportunities of an integrated patient record system, the following research question was formulated for the study: What information security challenges and opportunities are there with an integrated electronic health record system on a regional level? To answer the research question and achieve the purpose of the study, a qualitative method with semi-structured interviews as a collection technique was chosen. The interviews were conducted with people responsible for the implementation of Millennium, a program owner, and a Data Protection Officer. As a result, the empirical data identified new opportunities and challenges. The conclusion drawn from the result is several security challenges and opportunities within integrated EHR. For example, some identified opportunities are easy to access medical data, equal healthcare, and improved healthcare patient safety. Finally, some identified challenges are a compromise of confidentiality, integrity, availability, and security breaches like hacking and unauthorised access.

The last few decades' development of technology has greatly affected healthcare. The implementation of technology in healthcare has advanced and improved it immensely, but it has also brought a new level of complexity. One of the modern issues introduced to healthcare is the traceability of medical devices. The main reason why traceability is becoming a more important matter in regards to healthcare is because of patient safety. Patient safety is one of the greatest priorities in healthcare but is constantly challenged by new innovations. Enabling traceability of medical devices is a part of the process of ensuring patient safety. The aim of this master thesis project was to research how medical devices used in surgeries are traced and how the routine can be improved. The idea of this thesis was based on the application of two new regulations, Regulation (EU) 745/2017 and Regulation (EU) 746/2017, both with the purpose of improving traceability. Qualitative methods such as observations, surveys, and interviews were used for this project. To gain multiple perspectives on the issue, different target groups were defined for the collection of data. The qualitative data was then analysed and conclusions based on the data could be drawn. The results of this project showed that the current traceability routine is lacking and that there is a lot of potential for improvements. The computer systems that manages information regarding medical devices can enable proper traceability if combined with other systems. Improvements of features in the systems are suggested, as well as an idea of an integrated system that combines functionalities of other software. Some of the project's challenges are discussed and suggestions for how to further develop the research are presented.

Forskning visar att 20 procent av första linjens chefer inom äldreomsorgen slutar på sin arbetsplats inom två år. Arbetet som chef är komplext och en stor del av arbetstiden innefattar möten och administrativa arbetsuppgifter. Verksamhetsutveckling är en ständigt pågående process i äldreomsorgen där första linjens chef arbetar för resultat av en god vård- och omsorg. Forskning kring hållbart ledarskap visar att tillgången till stöd i arbetet har påverkan på det egenupplevda arbetsförhållandet. Syftet med studien är att undersöka om första linjens chefers arbete med verksamhetsutveckling påverkas av chefsbyten. I studien valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att lyfta fram första linjens chefers upplevelser och erfarenheter. Totalt deltog åtta chefer i studien som alla är verksamma inom äldreomsorg. Intervjuerna analyserades i en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisar ett huvudtema: hur verksamhetsutveckling påverkas av chefsbyten. Huvudtemat redovisas vidare i tre underteman: förutsättningar i arbetet som chef, kvalitetsarbete och ökad arbetsbelastning. I diskussionen framkommer likheter och skillnader i relation till tidigare forskning och chefers upplevelser. Chefsbyten och tillgång till stöd påverkar arbetet med verksamhetsutveckling och visar sig vara betydelsefullt för såväl arbetsmiljö, organisationens hållbarhet och utveckling. Arbetsbelastning ökar för chefer och arbetsgrupper blir otrygga och saknar stabilitet. Tillgången till stöd ser olika ut och är ytterligare en faktor som påverkar arbetet med verksamhetsutveckling.