Working climate is an important subject in management research. The purpose of this research is to study the characteristics of an LGBT-friendly working climate. This research is based on Queer theory and Taste-based Discrimination theory, and follows the qualitative analysis method of interpretivism. The results of the descriptive survey and interviews show that employees’ understanding of LGBTQ policies and identities is very important for building an inclusive working climate. Organizations can use these findings to better protect employees’ welfare and establish an equal workplace environment.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad kliniker upplever påverkar förskrivningsprocessen av mikroprocesstyrd knäkomponent (MPK) i de olika regionerna i Sverige. Metod: Kvalitativ analys med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna genomfördes och spelades in med Zoom eller Teams programvara och data analyserades sedan tematiskt.  Resultat: 9 legitimerade ortopedingenjörer samt en legitimerad fysioterapeut från åtta olika regioner deltog i studien. Under dataanalysen identifierades fyra huvudteman samt 10 underteman. Huvudteman var: utvärdering av patientens lämplighet för MPK, utmaningar med att beräkna patientutfall, förskrivningsbarriärer och externa påverkande faktorer. Deltagarna upplevde att beräkning av patientutfall, budgetrestriktioner och att vara beroende av subjektiva bedömningar av patienter som stora utmaningar med förskrivningsprocessen av en MPK.  Slutsats: Deltagarna upplevde att förskrivningsprocessen av MPK påverkas av flertal olika faktorer; från regionala budgetar och ansökningsprocesser, till deltagarnas erfarenhet och förmåga att bedöma lämpliga MPK-kandidater. Deltagarna uttryckte utmaningar med att förskrivningsprocessen var känslobaserad och till stor del beroende av subjektiva och generella utvärderingar av patienten. Detta gjorde att ett stort ansvar av bedömningen om vem som bör få ett MPK förskrivet, låg på deltagarna själva, vilket ansågs kan bidra till inkonsekventa patientbehandlingar. Deltagarna upplevde att ett nationellt förskrivningssystem möjligen hade kunnat bidra till att processen var mer rättvis för patienterna samt underlätta processen för de själva. / Purpose: The study investigates clinicians’ experience of what is affecting the prescription of microprocessor-controlled prosthetic knees (MPKs) in different regions in Sweden. Method: Qualitative analysis with semi-structured interviews were conducted. The interviews were conducted and recorded using Zoom or Teams software and data was thereafter thematically analysed. Results: 9 certified prosthetists and a certified physiotherapist from eight different regions participated. During data analysis four main themes were identified along with ten subthemes. The key themes were: assessing candidate for MPK, challenges in estimating outcomes, barriers to prescribing and external influencing factors. Estimating patient outcomes, budget limitations and being dependent on subjective patient evaluations were expressed as major factors affecting the prescription of MPKs. Conclusion: The prescription of MPKs was found to be affected by several factors; from regional budgets and application processes to clinicians’ experience in assessing suitable MPK-candidates. The clinicians expressed challenges in that the prescribing process was emotionally based and relied on subjective and generalised patient assessments. This made decision-making regarding who to prescribe an MPK to, highly dependent on the clinicians’ own experience and knowledge which according to them, could lead to inconsistent treatments. Clinicians felt that a national prescription system could possibly ensure fairer patient evaluations and make the process easier for themselves.

Medical and technological advancement in the last century has led to the unprecedented increase of the populace's quality of life and lifespan. As a result, an ever-increasing number of people live with chronic health conditions that require long-term treatment, resulting in increased healthcare costs and managerial burden to the healthcare provider. This increase in complexity can lead to ineffective decision-making and reduce care quality for the individual while increasing costs. One promising direction to tackle these issues is the active involvement of the patient in managing their care. Particularly for chronic diseases, where ongoing support is often required, patients must understand their illness and be empowered to manage their care. With the advent of smart devices such as smartphones, it is easier than ever to provide personalised digital interventions to patients, help them manage their treatment in their daily lives, and raise awareness about their illness. If such new approaches are to succeed, scalability is necessary, and solutions are needed that can act autonomously without costly human intervention. Furthermore, solutions should exhibit adaptability to the changing circumstances of an individual patient's health, needs and goals. Through the ongoing digitisation of healthcare, we are presented with the unique opportunity to develop cost-effective and scalable solutions through Artificial Intelligence (AI). This thesis presents work that we conducted as part of the project improving Medication Adherence through Person-Centered Care and Adaptive Interventions (iMedA) that aims to provide personalised adaptive interventions to hypertensive patients, supporting them in managing their medication regiment. The focus lies on inadequate medication adherence (MA), a pervasive issue where patients do not take their medication as instructed by their physician. The selection of individuals for intervention through secondary database analysis on Electronic Health Records (EHRs) was a key challenge and is addressed through in-depth analysis of common adherence measures, development of prediction models for MA and discussions on limitations of such approaches for analysing MA. Furthermore, providing personalised adaptive interventions is framed in the contextual bandit setting and addresses the challenge of delivering relevant interventions in environments where contextual information is significantly corrupted.        The contributions of the thesis can be summarised as follows: (1) Highlighting the issues encountered in measuring MA through secondary database analysis and providing recommendations to address these issues, (2) Investigating machine learning models developed using EHRs for MA prediction and extraction of common refilling patterns through EHRs and (3) formal problem definition for a novel contextual bandit setting with context uncertainty commonly encountered in Mobile Health and development of an algorithm designed for such environments.

Att arbeta som första linjens chef, innebär många gånger att kunna hantera sina känslor och att ha kontroll på situationer med både empati och känsla. Idag är det svårt att hantera sin chefsposition av känslan att känna sig otillräcklig. Situationen kan bli så svårhanterlig så att en sjukskrivning eller en uppsägning, kan bli ett alternativ till att lösa sin känsla. Genom att organisationen ger rätt verktyg ges förutsättningar och möjligheter för chefer att hantera sina känslor till sitt ledarskap som därigenom skapar ett hälsosamt och hållbart ledarskap. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka faktorer som bidrar till ett hållbart ledarskap. Studien grundar sig på fem vetenskapliga kvalitativa artiklar och en sammansatt artikel av både kvalitativ och kvantitativ empirisk metod. Granskningen av artiklarnas resultat påvisar tre huvudteman, vilka är; Relationer, Stöd och Arbetsmiljö. Under varje huvudtema framkommer det subtema, vilket är Konflikter, Kommunikation, Riktlinjer, Kompetensutveckling, Egenansvar, Krav och förväntningar. Resultatet visar att ledningen har en stor påverkan och betydelse, i arbetet med att strukturera upp och organisera verksamheten till första linjens chefer. Det framkommer även i resultatet att första linjens chefer behöver få förutsättningar genom stöd och verktyg, för att kunna bedriva ledarskap utifrån hållbarhet, hälsofrämjande och möjlighet till utveckling av verksamheten.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och trots framsteg inom diagnostik och behandling drabbas lika många kvinnor varje dag av ett besked om bröstcancer. Den diagnostiska perioden innefattar många olika steg av ovetande. Sjukdomen drabbar inte bara kvinnan utan även alla i hennes omgivning. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av den diagnostiska perioden hos kvinnor med bröstcancer. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats baserad på sex självbiografier med innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visar ett stort lidande för kvinnan under den diagnostiska perioden men också hur hon kan finna välbefinnande. En stor oro för framtiden med familj och närstående belyses och vikten av att se till kvinnans livsvärld vid omvårdad. Slutsats: Den diagnostiska perioden hos bröstcancerdrabbade kvinnor speglas av stort lidande och oro för familj, närstående och framtiden. Stöd från familj, närstående och vården är av stor betydelse och präglar kvinnans upplevelse av perioden. Men vid positivt stöd och bemötande kan kvinnan uppleva välbefinnande.

Bakgrund: Barnmorskan ska assistera den gravida kvinnan under graviditet och förlossning genom undervisning, vägledning och uppmuntrande stöttning. Denna studie behandlar förhållande och attityder, delande av livsvärld, mellan barnmorskor och tonårsgraviditeter. Syfte med studien var att belysa barnmorskors erfarenhet av att vårda tonåringar. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie har genomförts. Åtta artiklar som belyser barnmorskors erfarenhet av att vårda och förlösa tonåringar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Studien resulterade i två huvudkategorier med vardera efterföljande tre subkategorier: Barnmorskans önskan att vårda den gravida tonåringen: Att ta den gravida tonåringen på allvar, att vara en viktig person för den gravida tonåringen och att ta hand om den gravida tonåringen. Barnmorskans uppfattning av den gravida tonåringen: ett nytt sammanhang, den oförberedda gravida tonåringen, den gravida tonåringen och hennes kultur. Slutsats Barnmorskors erfarenheter av att vårda tonåringar visade på en stor variation. Barnmorskor tog ”vårdandet” på allvar samtidigt som det uppstod komplexa situationer i samband med ”varandet´” tillsammans med den gravida tonåringen. Ökade kunskaper om den delade livsvärlden kan leda till att tonåringar får ett hälsofrämjande bemötande samt att barnmorskan får redskap till att vårda och förlösa den unga kvinnan på ett betydelsefullt sätt. / Background: The midwife shall assist the pregnant woman during her pregnancy and delivery, educating, guiding and encouraging her. This study treats relations and attitudes, a sharing of life-world, between midwives and pregnant teenagers.The aim of the study was to illustrate midwives’ experiences from caring for teenage mothers.Metode:Through a qualitative systematic study of eight selected scientific articles, two categories, each with three sub-categories, were established: The midwife’s desire to care for the pregnant teenager: take the pregnant teenager seriously, to be an important person to the teenager, take care of the pregnant teenager;  The midvife’s impressions of the pregnant teenager: a new context, the unprepared pregnant teenager, the pregnant teenager and her culture.Conclusions: The midwives’ experiences of caring for teenage mothers showed forth a great variation. Midwives were serious in their “caring for” while, at the same time, complex situations appeared in the “being with” the pregnant teenagers.Increased knowledge about the shared life-world can result in respectful caring for the teenage mother, as it can provide the tools for the midwife required to deliver the teenage mother’s baby in a respectful and meaningful way.

What are the competencies and qualifications required by employers concerning the first line executives in medical care? In this paper we aim to scrutinise this question by analysing the significance of terms reproduced by employers in advertisements between 1971 and 2007. Our survey concerns 93 advertisements and two interviews with knowledgeable authorities on personnel administration in the county council of Jönköping municipality, Sweden. Using a theoretical framework developed by Ellström our results point out how the demands of the employer have changed starting in the 1970’s. We set fore, as a way of conclusion, the setting of competency and qualifications required by the employer have not only increased but appears much more comprehensive and far more complex than ever before. / Arbetsgivaren söker en första linjens chef, vilket yrkeskunnande är det man menar, vilken kompetens och kvalifikationer är det man efterfrågar? Vår uppsats syftar till att kartlägga, analysera och diskutera rekryteringsannonser som används för första linjens chefer inom Landstinget i Jönköpings län, från år 1971 fram till 2007. Vi har undersökt hur värdeord i annonser speglar arbetsgivarens krav och efterfrågan, samt hur de har förändrats över tid. För detta har använts Per-Erik Ellströms teoretiska ram och begreppsförklaring från år 2004 som modell till att granska dessa annonser. Vi har som empiri kartlagt 93 stycken rekryteringsannonser samt djupintervjuat två expertpersoner från Landstinget i Jönköpings län. Vår kartläggning och analys visar på hur arbetsgivarens krav och efterfrågan på första linjens chefer ökat från 1970-talet fram till idag. Den ram av kompetens och kvalifikationer som arbetsgivaren efterfrågar är idag större och mer komplex i sitt innehåll än tidigare.

Bakgrund m fysisk aktivitet, skulle kunna bidra med ytterligare kunskap och en djupare förståelse. Fysisk aktivitet är en levnadsvana som kan förbättra hälsan och förebygga sjukdomar. När kvinnor når medelåldern försämras deras hälsa, både psykiskt och fysiskt, och risken för att drabbas av psykisk ohälsa eller långtidssjukdom ökar. Endast 66 % av kvinnorna i medelåldern når upp i de av Folkhälsomyndigheten rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet. Regeringen har tillsatt en kommission med uppdraget att öka den fysiska aktiviteten i landet, vilket ska uppnås genom att bland annat sprida kunskap och motivation om fysisk aktivitet och dess positiva effekter. Syfte För att få en ökad förståelse och kunskap som kan användas i arbetet med att öka den fysiska aktiviteten för medelålders kvinnor, var syftet med studien att undersöka och beskriva varför medelålders kvinnor i Sverige är fysiskt aktiva. Metod Studien var en kvalitativ fokusgruppsdiskussion där totalt 14 informanter, kvinnor 40 - 60 år som utövar fysisk aktivitet minst tre dagar/vecka, intervjuades i tre grupper. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats utfördes på det insamlade materialet. Innehållsanalysen fokuserade på manifest innehåll, vilket gav ett resultat nära texten. Resultat De huvudkategorier som framkom från innehållsanalysen var Leva med fysisk aktivitet som livsstil, Ta hand om sin psykiska hälsa, Ta hand om sin kropp samt Ta hand om sitt sociala välbefinnande. Kvinnorna berättade att den fysiska aktiviteten var en livsstil som ingick i vardagen och bidrog till att bevara, stärka och reparera kroppen från skador. Den fysiska aktiviteten bidrog till mer energi och ett gladare humör samt en högre stresstolerans. Den fysiska aktiviteten var också ett tillfälle till att vara social och att umgås med familj eller vänner. Slutsats Resultatet visar att medelålders kvinnor utövar fysisk aktivitet som en del av vardagen och framhåller främst de positiva effekterna på den psykiska hälsan. Fortsatta studier där icke fysiskt aktiva medelålders kvinnor får delge sina uppfattningar o / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

Hållbar utveckling är idag en vägledande och övergripande princip världen över. Den sociala dimensionen i hållbar utveckling är starkt förknippad med rättvisa, trygghet och delaktighet och arbetsgivare har det yttersta ansvaret att säkerställa en god arbetsmiljö för alla medarbetare. Svensk hälso-sjukvård står idag för flera utmaningar, bland annat kompetensförsörjning, rekrytering och en ökning av psykisk ohälsa bland vårdpersonal. Forskning visar på ett starkt samband mellan ledarskapets betydelse och hälsofrämjande arbetsplatser, dock finns få studier kring vilket stöd chefer behöver för att leda hälsofrämjande. Det är därför viktigt att belysa första linjens chefers förutsättningar ur ett hållbarhetsperspektiv. Syftet med studien var att undersöka första linjens chefers upplevelse av sin arbetssituation utifrån perspektivet social hållbarhet samt studera hur förutsättningarna ser ut för ett hälsofrämjande ledarskap. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats, där datainsamling skedde genom halvstrukturerade intervjuer. Sex informanter intervjuades och materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. De teoretiska ramverk som användes var krav-kontroll-stöd modellen samt känsla av sammanhang (KASAM). Analysprocessen resulterade i sexton subkategorier och sex kategorier vilka senare delades in i tre teman utifrån krav-kontroll-stöd modellen. Resultatet visar att arbetsglädje, påverkansmöjligheter och stödfunktioner är viktiga faktorer att bibehålla och det är av stor vikt att se över balansen mellan arbetsliv och privatliv samt HR stödet för att minska riskfaktorer att utveckla ohälsa hos första linjens chefer.

Effektiv kommunikation mellan vårdens medarbetare är väsentlig för patientsäker vård. Bristfällig kommunikation är kopplad till vårdskador. På den slutenvårdsavdelning i södra Sverige, där både aktuellt förbättringsarbete och studie genomfördes, saknades ett strukturerat arbetssätt för utbyte av viktig information kring barn och ungdomars vård inom ett team av nattarbetare. Därför startades ett förbättringsarbete vilket sedan undersöktes genom en intervjustudie. Genom att införa samling av berörda medarbetare vid varje ny patientinläggning, och tidsbestämda avstämningar som gjordes med ett kommunikationsverktyg, TEAMUP-modellen (T-trust, E-explore, A-ambition, M-model, U-undertake, P-praise) syftade förbättringsarbetet till at etablera en arbetsstruktur som möjliggör effektiv kommunikation i teamet för att minska förekomst av vårdskador samt förbättra arbetsklimatet. Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av Nolans modell tillsammans med PDSA- cyklar (P-Plan, D-Do, S-Study, A-Act), fiskbendiagram, förbättringsramen samt värdekompass. I förbättringsarbetet deltog cirka arton nattpersonal och tio vårdnadshavare/barn &gt;15 år. Data samlades in genom enkäter och visualiserades med figurer. Enkätsvaren visade att de nya arbetssätten har möjliggjort strukturerad kommunikation för inforamtionsbyte i teamet kring barn och ungdomars vård och behandlingar. Bland vårdnadshavare/ barn &gt;15 år visade enkätsvaren 100% nöjdhet beträffande kommunikation i teamet kring patienters vård och behandlingar. Av personalen angav 87% att arbetsklimatet förbättrades till föjld av de nya arbetssätten.  En kvalitativ intervjustudie gjordes när förbättringsarbetet avslutades med syfte till att undersöka hur personalen uppfattar att TEAMUP -modellen och samling vid patientinläggning har påverkat deras interna samarbete med avseende på kommunikation i teamet. En semistrukturerad intervjuguide anvvändes. Åtta medarbetare i nattpersonalgruppen medverkade i intervjuer. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. De intervjude medarbetarna beskrev att kommunikation och samarbete i teamet förbättrades. Med hjälp av de nya arbetssätten kunde personalen skapa en kultur som innebar att hjälpa varandra mer då de informerade varandra om viktiga förhållanden gällande patienter, avdelningsresurser, diagnoser och missnöje.