Första linjens chefer arbetar idag med höga krav och en hög arbetsbelastning, vilket bidrar till en hög personalomsättning och ökad frekvens av sjukskrivningar hos chefer. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som första linjens chefer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen upplever påverkar deras hälsa. Studien är utformade efter en kvalitativ ansats, där datainsamlingen har skett genom totalt 9 semistrukturerade intervjuer med informanter som antingen hade en pågående anställning inom Västra Götalandsregionen som första linjens chef vid tidpunkten för intervjun, eller nyligen avslutat sin tjänst. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet, vilket resulterade i skapandet av 8 underkategorier som sammanställs i tre huvudkategorier; Arbetsmiljö, Relationer och Stöd. Resultatet påvisar att det finns ett stort engagemang hos informanterna gällande sitt uppdrag som första linjens chef, men att de saknar förutsättningarna för att genomföra ett gott jobb där de kan finnas tillgängliga i verksamheten och hinna se varje underställd medarbetare. En bristande arbetsmiljö sett till för hög arbetsbörda och bristande struktur gällande antalet underställda medarbetare, möten och mail ansågs öka risken för försämrad hälsa hos informanterna. Vidare i resultatet blir det tydligt att relationen till sin överordnade chef, sina kollegor och sina medarbetare har stor påverkan för första linjens chefer att känna delaktighet och gemenskap. Vidare belyses vikten av att ha ett ökat stöd, där handledning och mentorskap lyfts upp av informanterna som viktiga delar för att ha ett hållbart yrkesliv. Studiens resultat kan bidra till en ökad medvetenhet kring vikten av att förebygga ohälsa hos första linjens chefer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen, och därigenom arbeta för att främja och bevara deras hälsa.

Offentliga organisationer som har samhällsuppdraget inom vård- och omsorg behöver vara i ständig utveckling. Detta skapar ett förändrings- och implementeringsbehov inom offentliga verksamheter. I en snabbt föränderlig värld med en ständigt pågående kunskapsökning och utveckling krävs en hållbar plan för förändringsledning och implementering. Ett exempel på detta är när regeringen 2016 beslutade om den så kallade Tillitsdelegationen. Tillitsbaserad styrning och ledning (som en del av Tillitsdelegationen) har syftet att öka kvalitén i offentliga organisationer, genom att bland annat öka tilliten mellan chef och brukarnära arbetande personal. Syftet med studien var att utforska upplevelser och erfarenheter hos första linjens chefer i kommunala organisationer inom daglig verksamhet enligt LSS avseende implementering och praktisk tillämpning av tillitsbaserad styrning och ledning. Metoden som använts i studien hade en kvalitativ ansats. Författarna genomförde en pilotintervju innan de åtta intervjuerna med kvinnliga första linjens chefer inom daglig verksamhet. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats utifrån en implementeringsprocess vars centrala begrepp är att: vilja, kunna och förstå. Resultaten av studien visar att det finns skillnader i det praktiska arbetet kring tillitsbaserad styrning och ledning. Covid-19 pandemin har påverkat verksamheterna, där tillit beskrivs som en förutsättning för verksamheterna att göra den omställning som behövts. Det lyfts fram att kommunikation, mod, relation och delaktighet var viktiga komponenter i arbetet med en hållbar tillitsbaserad styrning och ledning. Studien har visat att det finns upplevda hinder främst i form av kontroll och mätningar kopplat till bland annat tidigare styrmodeller som bidrar till svårigheter att fullt ut kunna implementera ett tillitsbaserat ledarskap

In recent years healthcare industry has been rapidly changing towards digital solutions and migrating from paper-based systems to electronic health records (EHR) systems. Digitalisation within healthcare and EHR systems has brought many improvements in healthcare. However, digitalisation has also brought a lot of challenges and security risks. In 2017, the Region of Västra Götaland in Sweden decided to reorganise healthcare with an integrated healthcare record system, Millennium. As a result, patient information will be managed and communicated between various healthcare actors and organisations. Therefore, it is crucial to investigate the security challenges and opportunities with integrated patient record systems. To get insight into the security challenges and opportunities of an integrated patient record system, the following research question was formulated for the study: What information security challenges and opportunities are there with an integrated electronic health record system on a regional level? To answer the research question and achieve the purpose of the study, a qualitative method with semi-structured interviews as a collection technique was chosen. The interviews were conducted with people responsible for the implementation of Millennium, a program owner, and a Data Protection Officer. As a result, the empirical data identified new opportunities and challenges. The conclusion drawn from the result is several security challenges and opportunities within integrated EHR. For example, some identified opportunities are easy to access medical data, equal healthcare, and improved healthcare patient safety. Finally, some identified challenges are a compromise of confidentiality, integrity, availability, and security breaches like hacking and unauthorised access.

The last few decades' development of technology has greatly affected healthcare. The implementation of technology in healthcare has advanced and improved it immensely, but it has also brought a new level of complexity. One of the modern issues introduced to healthcare is the traceability of medical devices. The main reason why traceability is becoming a more important matter in regards to healthcare is because of patient safety. Patient safety is one of the greatest priorities in healthcare but is constantly challenged by new innovations. Enabling traceability of medical devices is a part of the process of ensuring patient safety. The aim of this master thesis project was to research how medical devices used in surgeries are traced and how the routine can be improved. The idea of this thesis was based on the application of two new regulations, Regulation (EU) 745/2017 and Regulation (EU) 746/2017, both with the purpose of improving traceability. Qualitative methods such as observations, surveys, and interviews were used for this project. To gain multiple perspectives on the issue, different target groups were defined for the collection of data. The qualitative data was then analysed and conclusions based on the data could be drawn. The results of this project showed that the current traceability routine is lacking and that there is a lot of potential for improvements. The computer systems that manages information regarding medical devices can enable proper traceability if combined with other systems. Improvements of features in the systems are suggested, as well as an idea of an integrated system that combines functionalities of other software. Some of the project's challenges are discussed and suggestions for how to further develop the research are presented.

Forskning visar att 20 procent av första linjens chefer inom äldreomsorgen slutar på sin arbetsplats inom två år. Arbetet som chef är komplext och en stor del av arbetstiden innefattar möten och administrativa arbetsuppgifter. Verksamhetsutveckling är en ständigt pågående process i äldreomsorgen där första linjens chef arbetar för resultat av en god vård- och omsorg. Forskning kring hållbart ledarskap visar att tillgången till stöd i arbetet har påverkan på det egenupplevda arbetsförhållandet. Syftet med studien är att undersöka om första linjens chefers arbete med verksamhetsutveckling påverkas av chefsbyten. I studien valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att lyfta fram första linjens chefers upplevelser och erfarenheter. Totalt deltog åtta chefer i studien som alla är verksamma inom äldreomsorg. Intervjuerna analyserades i en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisar ett huvudtema: hur verksamhetsutveckling påverkas av chefsbyten. Huvudtemat redovisas vidare i tre underteman: förutsättningar i arbetet som chef, kvalitetsarbete och ökad arbetsbelastning. I diskussionen framkommer likheter och skillnader i relation till tidigare forskning och chefers upplevelser. Chefsbyten och tillgång till stöd påverkar arbetet med verksamhetsutveckling och visar sig vara betydelsefullt för såväl arbetsmiljö, organisationens hållbarhet och utveckling. Arbetsbelastning ökar för chefer och arbetsgrupper blir otrygga och saknar stabilitet. Tillgången till stöd ser olika ut och är ytterligare en faktor som påverkar arbetet med verksamhetsutveckling.

Rasism inom vård och omsorg är något många inte vågar prata om, men det tycks förekomma och är ett stort problem. Syftet med studien är att belysa om sjuksköterskor med utländsk bakgrund har drabbats av rasism och vad de har för syn kring rasism inom deras arbete. Med hjälp av sju informanter har vi kunnat inhämta empirisk data. Resultatet pekar på att det förekommer rasism och diskriminering inom vård och omsorg, bland annat från kollegor, chefer, patienter och närstående. Informanterna beskriver att det känns svårt att bekämpa rasism på grund av tystnadskultur och rädslor kring att lyfta upp problemet. Det framkommer att det behövs mer samtalsforum i små grupper där informanterna upplever att man vågar ta för sig mer och på så sätt blir arbetsgruppen mer hållbar och utvecklas framåt. Informanterna berättar att det brister i ledarskapet inom organisationen samt att det inte finns mycket engagemang hos ledningen. Informanterna har bidragit med förslag på hur ledningen kan agera och vilka åtgärder som kan vidtas för att få en hållbar utveckling i verksamheten. Genom att granska tidigare forskning kunde vi se likheter som vi för en diskussion kring ur ett hållbarhetsperspektiv. / Racism in health and care is something many do not dare to talk about, but it seems to occur and is a big problem. The purpose of the study is to illustrate on whether nurses with a foreign background have been affected by racism and what their views and opinions are on racism in their work. With the help of seven informants, we have been able to obtain empirical data. The results indicate that there is racism and discrimination in health and care, from colleagues, managers, patients and relatives. The informants describe that it feels difficult to fight racism due to a culture of silence and fears about raising the issue. It emerges that more discussion forums are needed in small groups where the informants feel that they dare to take on more and in this way the working group becomes more sustainable and develops forward. The informants say that there is a lack of leadership in the organizations and that there has been a lack of commitment from the management. The informants have contributed with suggestions on how the management can act and what measures can be taken to achieve sustainable development in the business. By examining previous research, we were able to see similarities that we are discussing from a sustainability perspective.

En av förutsättningarna för en vård av god kvalitét, med hög patientsäkerhet är en fungerande samverkan mellan de inblandade vårdinstanserna. Det går idag att se brister gällande samverkan och hur det inom vården arbetas med ett stuprörstänk, resultatet blir att det finns en risk för att vårdtagaren ”faller mellan stolarna” och insatserna blir fördröjda eller helt uteblir. Författarna ser identifierande av hinder och möjligheter som viktigt för samverkan och i studien görs en begränsning till att studera upplevelsen av samverkan mellan enhetschefer och patientansvariga sjuksköterskor på vård och omsorgsboenden närmare. Genom semistrukturerade frågor intervjuades tre enhetschefer och tre patientansvariga sjuksköterskor på vård och omsorgsboenden, materialet analyserades och resultatet av analysen presenteras i tre huvudkategorier och nio subkategorier. Organisatoriska förutsättningar som upplevdes främja god samverkan var närheten till varandra och att befinna sig i samma hus, det i sig underlättar även för de samverkansfrämjande och spontana dialogsituationer som ofta sker. Strukturer och mötesrutiner upplevdes även de vara samverkansfrämjande förutsättningar. Försvårande eller hindrande förutsättningar för samverkan var att trots att enhetschefer och sjuksköterskor har samma arbetsgivare så lyder professionerna under olika organisationer. Sjuksköterskorna upplevde även dokumentationssystemen som ett hinder gällande samverkan då de olika systemen gör att de inte kan ta del av varandras dokumentation. Vad som ytterligare upplevdes som hinder i- och till samverkan, av både enhetschefer och sjuksköterskor var den höga personalomsättningen, sjukfrånvaron och samtidigt höga arbetsbelastningen.

Inom vård och omsorg är arbetskraven höga, vilket har lett till att förekomsten av psykisk ohälsa ökar. Risken att drabbas av ohälsa i arbetslivet är större för medarbetare som har ADHD än för övriga, trots att de har rätt till att få samma möjligheter i arbetet, under samma villkor, som alla andra. Svenskt arbetsliv är välreglerat vad gäller arbetsmiljö och tillgänglighetsaspekter. Forskningen visar att det är lönsamt att inkludera medarbetare med funktionsnedsättning för att optimera verksamheter. Den är däremot begränsad vad gäller hur enhetschefer inom vård och omsorg arbetar för att underlätta för sina medarbetare med ADHD och säkerställa att de, liksom övriga medarbetare, kan få nyttja sin kompetens och hålla sig friska. Denna studie syftar till att undersöka enhetschefers arbetserfarenheter och strategier för att skapa goda arbetsförhållanden för medarbetare med ADHD. Studien utgörs av en kvalitativ intervjustudie, i vilken sex transkriberade intervjuer analyserades med hjälp av induktiv innehållsanalys. Resultatet visade att enhetscheferna upplevde en begränsning i sitt arbete med att skapa goda arbetsförhållanden. Det framkom att enhetscheferna hade varierade erfarenheter och använde sig av olika strategier i arbetet men att de inte delgivits någon kompetensutveckling från arbetsgivarens sida. Förhoppningen är att denna uppsats kan bidra till att belysa vikten av kognitiv arbetsmiljö och tillgänglighet för medarbetare med ADHD samt synliggöra behovet av en ökad kunskap om ADHD i arbetslivet, som ett led i arbetet för ökad hållbarhet inom vård och omsorg, där hållbarhet innebär att vårda de resurser som finns i verksamheterna.

Magnetic Resonance Imaging (MRI) can be used in many clinical situations, but they are limited by high costs and time-consuming properties. Most focus has been on improving the technical side of MRI, and not as much on process improvements. Long access times to MRI examinations can be the cause of inefficient workflows of the departments, which can cause adverse effects for the patients. A market research of the Swedish radiology departments that perform MRI examinations resulted in a wide range of median access times, ranging from approximately 21 days to 130 days. This indicates potential for improvement in their workflows. To improve workflows, they need to be analysed and measured. A model for process time efficiency analysis in MRI departments was created in this project which can assess 5 different metrics. These metrics are number of examinations, examination time, turnover time, scanner utility, and scheduling consistency. Potential improvement strategies to reduce the access times associated with the metrics in the model is discussed. Examination time is mostly affected by the technique and the examination protocol but making the change to an abbreviated version of the protocol has the potential to significantly reduce examination time. This is especially useful for screening purposes. Reduction in turnover time can be achieved by analysing the process in between examinations and making suitable changes in preparation of patients and examinations, and in architecture for a more streamlined throughput. The scheduling process has a large impact on efficiency and reduction in access times and increasing utility rate. It is important for the scheduling process to be flexible to increase efficiency. As a result of this report, the conclusion is that a benchmarking project could be conducted on Swedish radiology departments to determine best practices in workflows. / Magnetresonanstomografi (MRT) kan användas i många kliniska situationer, men de är begränsade av höga kostnader och tidskrävande egenskaper. Störst fokus har tidigare varit på de tekniska aspekterna av MRT och inte lika mycket på processförbättring. Långa väntetider till MRT-undersökningar kan vara orsaken av ineffektiva arbetssätt på avdelningarna, vilket skapar negativa effekter för patienter. En marknadsundersökning av de svenska radiologiavdelningarna som utför MRT-undersökningar resulterade i ett stort spann av väntetider, från ungefär 21 dagar till 130 dagar. Detta indikerar förbättringspotential i deras arbetssätt. För att förbättra arbetssätt måste de analyseras och mätas. En modell för att mäta effektivitet för processtder på MRT-avdelningar skapades i detta projekt med fem olika mätvärden. Dessa mätvärden är antal undersökningar, undersökningstid, tid mellan undersökningar, användningsgrad av maskiner och efterföljande av bokningstid. Potentiella förbättringsstrategier för att minska väntetider länkade till mätvärderna i modellen diskuteras. Undersökningstiden påverkas mest av tekniken och protokollet för undersökningen, men genom att byta till ett förkortat protokoll kan undersökningstiden minskas avsevärt. Detta kan vara särskilt användningsbart vid screeningundersökningar. Tiden mellan undersökningar kan minskas genom att analysera processen mellan undersökningarna och göra ändringar i förberedelser av patient och undersökning samt arkitektuella ändringar för en mer effektivserad genomströmning. Bokningsprocessen har en stor betydelse för effektiviteten, minskning av väntetider och ökad användningsgrad. Det är viktigt att bokningsprocessen är flexibel för att öka effektiviteten. Som resultat av denna rapport är slutsatsen att ett benchmarkning-projekt kan utföras på svenska radiologiavdelningar för att hitta bra arbetssätt.

Bakgrund: Diabetes ökar i förekomst i hela världen, både typ 1 diabetes och  typ 2 diabetes. Många personer med diabetes får komplikationer av sin sjukdom och vanligast är fotkomplikationer främst i form av sår. Då många personer med diabetes är i beroendeställning när det gäller att sköta sin sjukdom samt hantera komplikationerna av sin sjukdom behöver vården öka sin samverkan.  Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskor inom hemsjukvården och primärvårdens upplevelse av samverkan när det gäller sår hos patienter med  diabetes.  Metod: För att besvara studiens syfte valdes kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och intervjudata analyserades enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys.  Resultat: Utifrån analysen identifierades tre kategorier Att arbeta tillsammans med andra där samverkan beskrivs som något som fanns men i liten utsträckning och som deltagarna önskade att det skulle finnas mer av. Kontaktväg mellan enheter där det framkom att kontaktvägar fanns, men det fanns osäkerheter kring på vilket sätt de skulle användas. God och säker vård där det framkom upplevelser av att inte alltid arbeta på det mest patientsäkra sättet, då information om patienten missades när mellanhand användes.  Slutsats: Då samtliga deltagare i studien önskar ökad samverkan och bättre sätt  att samverka och kommunicera på, så bör det bli en prioriteringsfråga för verksamhetscheferna att skapa rätt förutsättningar. / Background: Diabetes is increasing in incidence worldwide, both diabetes type 1 and diabetes type 2. Many of the people with diabetes get complications from their disease and the most common foot complications are mainly in the form of ulcers. Since many people with diabetes are in a dependent position when it comes to managing their disease and dealing with the complications of their disease, healthcare needs to increase its cooperation.  Aim: The aim is to examine nurses in home health care and primary care’s experience of collaboration regarding wounds in patients with diabetes.  Methods: To answer the purpose of the study, a qualitative interview study with an inductive approach was chosen. Semi-structured interviews were conducted, and interview data were analyzed using Graneheim & Lundman qualitative content analysis.  Results: Based on the analysis, three categories were identified Working together with others where collaboration is described as something that existed but  to a small extent and that the participants wished there would be more of. Contact paths between units where it appeared that contact paths existed but there were uncertainties about how they should be used. Good and safe care, where there were experiences of not always working in the most patient-safe manner, when information about the patient was missed when an intermediary was used.  Conclusion: As all participants in the study wish for increased collaboration and better ways to collaborate and communicate, it should become a matter of priority for the operations managers to create the right conditions.