Bakgrund: Enligt WHO har en tredjedel av alla unga kvinnor rapporterat att deras första sexuella möte skett genom tvång. Under 2018 var det 22 500 sexualbrott som anmäldes i Sverige. Sexuellt våld mot unga kvinnor kan få långvariga konsekvenser i form av försämrad fysisk- och mental hälsa. MeToo-rörelsen startade 2017 och beskrivs som ett globalt upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp mot kvinnor. Syfte: Var att beskriva unga kvinnors uppfattningar om sexuellt våld efter MeToo. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamling gjordes via enkäter som delades ut på en ungdomsmottagning. Enkäten bestod av frågor/påståenden om sexuellt våld och MeToo. Data beskrevs med deskriptiv statistik och analyserades med Chi2 test. Resultat: Totalt svarade 103 unga kvinnor. En majoritet av deltagarna ansåg att sexuellt våld var allt ifrån sexuell förnedring till att någon tar på ditt könsorgan mot din vilja. Det sågs ingen signifikant skillnad mellan bakgrundsfaktorer och uppfattning av sexuellt våld. Majoriteten av deltagarna hade hört talas om MeToo, 97.1% (n=99). Endas ett fåtal av deltagarna (2.1%) ansåg att MeToo förändrat deras sätt att se på sexuellt våld. Av deltagarna var det 35.1% (n=34) som ansåg att det blivit lättare att prata om sexuellt våld efter MeToo. Endast 14.6% (n=14) skulle berätta för ungdomsmottagningen om de blivit utsatta för sexuellt våld. Konklusion: Studien ger en ökad förståelse för unga kvinnors sätt att prata om sexuellt våld samt deras uppfattning om sexuellt våld efter MeToo. Genom att uppmärksamma och prata om sexuellt våld kan det bidra till att tabustämpeln på lång sikt försvinner och att den som blivit utsatt inte ska känna skam eller skuld. / Background: According to WHO a third of all young women has reported that their first sexual encounter happened under duress. In 2018 more than 22 500 sexual offences were registered in Sweden. Sexual violence towards young women may have long-lasting effects such as impaired physical- and mental health. The MeToo movement saw the light of day in 2017 and has been described as a global uprising against sexual harassment and assault on women. Aim: The purpose of this paper was to describe young women’s views on sexual violence after the emergence of the MeToo movement. Method: In this paper a cross-sectional study with a quantitative approach. Data collection was made through questionnaires which was handed out at a youth guidance centre. The questionnaire consisted of questions/assumptions regarding sexual violence and the MeToo movement. The data was then described with descriptive statistics and analysed through a Chi2 test. Result: 103 women in total answered the questionnaire. Everything, from sexual humiliation to someone touching your genitals against you will, was considered an act of sexual violence by a majority of the participants. There were no significant differences when regarding factors, such as, age, lifestyle factors and conception of sexual violence. A majority of the participants had heard about the MeToo movement, 97.1% (n=99). However, only a few of the participants (2.1%) answered that the MeToo movement had changed their views on sexual violence. 35.1% (n=34) of the participating women answered that it has become easier to talk about sexual violence after the emergence of the MeToo movement. Only 14.6% (n=14) of the participants would report an act of sexual violence to the youth guidance centre. Conclusion: This study provides us with a greater understanding on how young women talk about and view sexual violence in the wake of the MeToo movement. In order to break the taboo regarding sexual violence through speaking about it and bringing it to light we might also be able to eliminate the feelings of shame that many victims feel.

Det finns få studier gjorda utifrån handledarens upplevelse av introduktion av nya medarbetare. Syftet med studien är att lyfta fram undersköterskan och vårdbiträdets upplevelser av handledaruppdraget vid introduktion av ny medarbetare på arbetsplatsen. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom intervjuer i två olika verksamheter inom äldreomsorgen med sammanlagt sju semistrukturerade intervjuer. Dessa transkriberades och sammanställdes i kategorier. Av resultatet framkom det att handledarna visade ett stort känslomässigt engagemang och ansvar för verksamheten i samband med introduktion av ny medarbetare. Resultatet visade även att stöd från chef och kollegor påverkade handledarens upplevelse av hela introduktionen av ny medarbetare. Att axla handledarrollen enligt resultatet i studien behöver det finnas en god planering, ett väl genomtänkt och konstruktivt utbildningsmaterial vilket också bör följas av samtliga medarbetare på arbetsplatsen. / There are few studies done based on the supervisor's experience of introducing new employees. The purpose of the study is to highlight the experiences of the nurse and the care assistant on the supervisor assignment when introducing new employees in the elderly workplace. The study was conducted using a qualitative method through interviews at two different businesses with a total of seven semi-structured interviews. These were transcribed and compiled into categories. The result showed that the supervisors showed a great emotional commitment and responsibility for the business in connection with the introduction of new employees. The result showed that support from the manager and colleagues affected the supervisor's experience of the entire introduction of new employees. According to the results of the study, shouldering the supervisor role requires good planning, well-thought-out and constructive training material, which should also be followed by all employees in the workplace.

Äldreomsorgen står inför en rad nya utmaningar, en ökande andel äldre befolkning som har stora vård- och omsorgsbehov samtidigt som resurserna till verksamheterna minskar. Detta innebär att verksamheterna behöver organiseras och ledas för en hållbar och hälsofrämjande arbetsmiljö för medarbetarna med chefer som leder med delaktighet och tillit som grund. Hur visar sig denna förmåga hos chefer att bjuda in till delaktighet och ge stöd i vardagen? Syftet med studien är att beskriva chefers förhållningssätt som blir synligt i mötet med medarbetare i äldreomsorg. En kvalitativ observationsstudie med induktiv ansats har använts och enhetschefer inom äldreomsorgen har observerats med ett passivt deltagande av författarna. Resultatet redovisas utifrån de underkategorier och kategorier som innehållsanalysen gav. De tre kategorierna är Kommunicerande förmåga, Relationsskapande och Uppdragsinriktad. Resultatet visar att enhetschefer uppvisar relationsskapande och kommunicerande förmåga till medarbetarna. Enhetscheferna förstärkte sina ord och tankar med sitt kroppsspråk i kommunikationen med sina medarbetare. Enhetscheferna arbetade aktivt med att få medarbetarna engagerade i verksamheten och när olika problem uppstod var enhetschefen tydlig med att låta medarbetarna själva komma med olika förslag på lösningar och bjöd in dem till delaktighet. Resultatet kan sammanfattas i temat Ett förhållningssätt som synliggörs genom att ha fokus på uppdraget grundat i kommunikation och skapandet av relationer. / Elderly care is facing several new challenges, an increasing part of the old population with significant health and care needs, as the same time as limiting resources for the function. This means that the operations need to be organized ang managed for sustainable and health-promoting work environment for the employees with managers who lead with participations and support? The purpose of the study is to describe managers attitudes that become visible in the meeting with elderly care workers. A qualitative observational study with inductive approach has been used and unit managers in the elderly care have been observed with the passive participations of the authors. The result is reported based on the sub-categories and categories that the context analysis provided. The three categories are Communicative Ability, Relationship Creation and Mission-oriented. The result show that unit managers show relationship-building and communicative ability to employees. The unit managers complemented their verbal language/ communication by using bode language in communication with their employees. The unit managers worked actively to get the employees involved in the business and when various problems occurred, the unit manager was direct in allowing the employees themselves to come up with different proposals for solutions and invited them to participate. The result can be summarized in the theme an approach that is made visible by focusing on the assignment based on communication and the creating of relationships.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en sjukdom som innebär en förvrängd kroppsuppfattning och ett sjukligt förhållningssätt till mat. Att vara förälder till ett barn med psykiska sjukdomar innebär ofta ett svårt lidande. Först när man besitter kunskap om föräldrarnas unika erfarenheter kan sjuksköterskan möta och hjälpa dem. Den teoretiska referensramen som användes var familjefokuserad omvårdnad.   Syfte: Syftet var att undersöka erfarenheter av att vara förälder till en ungdom med anorexia nervosa.    Metod: Allmän litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar, från databaserna Cinahl och PsycINFO, analyserades enligt Kristenssons (2014) modell.    Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och sex subkategorier. En huvudkategori var känslomässiga erfarenheter med subkategorierna förnekelse, missnöje med primärvården, skuld och skam samt maktlöshet och oro. Gemensamt för dessa subkategorier var att de grundade sig i okunskap om sjukdomen och/eller behandlingen samt bristande kommunikation med vårdpersonal. Den andra huvudkategorin var erfarenheter av sociala konsekvenser med subkategorierna ensamhet och isolering samt förändringar i familjesystemet. Gemensamt för dessa var att sjukdomen hade en negativ inverkan på familjens normala rutiner.    Slutsats: De flesta föräldrar vittnade om att anorexin hade en inverkan på hela familjesystemet men att multi-family therapy kunde minska ensamhetskänslan och lidandet.

Bristen på specialistsjuksköterskor leder till växande vårdköer, uppskjutna operationer och stängda vårdplatser. Det är även ett bekymmer ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som bidrar till att specialistsjuksköterskor inom anestesi- operation- och intensivvård stannar kvar på sin arbetsplats. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Totalt intervjuades tio specialistsjuksköterskor i två större städer på två olika sjukhus. Data bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra övergripande kategorier och åtta subkategorier. Resultatet i denna studie visar att det var viktigt för informanterna att arbetet var meningsfullt, hade betydelse och att arbetsinsatsen gjorde skillnad. Uppskattning och bekräftelse från kollegor, möjlighet till utveckling och att arbeta med förbättringar var av betydelse. Balans mellan arbete och privatliv samt möjlighet att kunna påverka sitt schema var också bidragande faktorer till att de stannade kvar på sin arbetsplats.

No description available.

Health Technology Assessment is an important factor for decision making in the healthcare sector in Sweden. It helps to curtail the rising costs associated with the healthcare sector and aids in the efficient allocation of scarce public health resources. This thesis investigates the cost-effectiveness and the effectiveness in general of two health technologies, addressing the following research objectives: i) assessing the cost-effectiveness of mobile health (mHealth) interventions designed for older adults diagnosed with mild cognitive impairment, and ii) assessing the effectiveness of peritoneal dialysis (PD) treatment on labor market outcomes in comparison with institutional hemodialysis (IHD) treatment in Swedish settings. Study I and Study II are related to the first research objective. In Study I, we summarized and critically assessed the current evidence on the cost-effectiveness of mHealth interventions focusing on older adults; we found some evidence supporting the cost-effectiveness of these interventions. In Study II, we conducted a within-trial cost-effectiveness analysis of the software application Support, Monitoring and Reminder Technology for Mild Dementia (SMART4MD) from a healthcare perspective for a period of six months. A total of 345 Swedish dyads (MCI patient and informal caregiver) participated in this study. For a short time period of six months, we found that SMART4MD is not cost-effective for MCI patients (statistically insignificant); however, a trend was observed that indicated that it might be cost-effective for informal caregivers, although results remained statistically insignificant (p > 0.05). Study III is related to the second research objective. In Study III, we investigated the effect of PD on labor market outcomes (employment rate, work income, and disability pension) in comparison to IHD. We found that PD is associated with a treatment advantage over IHD in terms of increased employment, work income, and reduced disability pension in the Swedish population after controlling for non-random selection for the treatment.

No description available.

En upplevd ensamhet hos äldre personer i vårt samhälle kan bidra till ohälsa eller en känsla av utanförskap. Brister på sociala kontakter eller ofrivillig isolering kan vara faktorer som bidrar till att äldre personer, upplever en känsla av ensamhet. Välfärdstekniska lösningar har bland annat som syfte, att bidra till att användaren kan bibehålla sin självständighet för att kunna vara delaktig i samhället, vilket i sin tur kan leda till en minskad upplevelse av ensamhet, hos användaren. Syftet med studien är att undersöka om välfärdsteknik med trygghetslarm kan ha betydelse för upplevelsen av ensamhet hos brukaren. En empirisk studie genomfördes via semistrukturerade intervjuer, med äldre personer som har haft ett trygghetslarm, som beviljad insats i minst ett år. En kvalitativ innehållsanalys resulterade i fyra huvudteman: val av välfärdsteknik, användning av trygghetslarmet, varför valdes trygghetslarmet och upplevd ensamhet, som är det bärande temat i denna studie. I resultatdelen framkom det att trygghetslarmet inte minskar en upplevd känsla av ensamhet hos brukaren, men i det fall trygghetslarmet användes för att få mänsklig kontakt, minskades en upplevd ensamhet hos brukaren, det är dock inte trygghetslarmets primära syfte. I diskussionsdelen diskuteras resultatet, utifrån aktuell forskning och utifrån egna reflektioner av resultatet, som framkom i denna studie.

Det blir allt mer vanligt med delat ledarskap inom vården. Det finns en del forskning om chefers upplevelser av delat ledarskap, men inte så mycket från medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ha två chefer med delat ledarskap. Metoden som användes var kvalitativ metod med induktiv ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sex informanter från två olika sjukhus i Sverige. Det insamlade materialet transkriberades, analyserades och kategoriserades genom innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2007). Resultatet visade att medarbetare hade en positiv syn på att ha två chefer med delat ledarskap. De upplevde att dem fick stöttning i det dagliga arbetet, att cheferna arbetade som ett team, att chefernas erfarenheter och bakgrunder gynnade medarbetarna samt att det fanns en hög tillgänglighet på avdelningen. Några svårigheter som identifierades var ansvarsfördelningen mellan cheferna samt att kommunikationen mellan cheferna gjorde att saker ibland föll mellan stolarna. Utifrån resultatet anser författarna att det behövs vidare forskning för att belysa chefernas upplevelse av kommunikation och ansvarsfördelning inom delat ledarskap samt mer forskning kring hur medarbetarna gynnas av ett delat ledarskap.