Hedersrelaterat våld och förtryck är ett internationellt problem som på senare år har upp-märksammats i Sverige, framförallt på grund av morden på Pela och Fadime. I de samhällen som präglas av hedersrelaterat våld och förtryck finns ett starkt samband mellan kvinnors och flickors sexualitet och mäns heder. Hedersrelaterat våld och förtryck är dessutom kollektivt till sin karaktär. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket kan ta sig olika uttryck, men vanligtvis kommer det till uttryck genom mäns kontroll över sina kvinnliga familje-medlemmar. Flickor som inte får välja kläder själva, välja vilka de ska umgås med, välja vem de ska gifta sig med eller välja vilken utbildning de vill, är några exempel. Det är inte ovanligt att pojkar i familjer med starkt patriarkala värderingar är tvingade att utöva kontroll över sina egna systrar. Därigenom blir inte bara flickor, utan även pojkar, offer i en hederskontext. Det primära syftet med denna uppsats var att bringa klarhet i om hedersrelaterat våld och förtryck kan utgöra grund för omhändertagande enligt 2 § LVU när fysiskt våld inte före-kommer. Det sekundära syftet var att utreda om det finns behov av förändrad lagstiftning för att skydda barn som lever i en hederskontext. Vi använde rättsdogmatisk metod för att tolka och systematisera gällande rätt. Metoden tillåter bara att en viss sorts material används, och föreskriver att en del av detta material ska beaktas medan en annan del av materialet får eller bör beaktas. Inom ramen för denna metod hade vi även möjlighet att ge förslag på hur den framtida utformningen av LVU bör se ut. Vi kunde dra slutsatsen att 2 § LVU ger visst utrymme för omhändertagande av barn som lever i en hederskontext. Vi fann dock att fysiskt våld ofta är den avgörande faktorn i dessa mål. Vi kunde konstatera att hedersrelaterat våld och förtryck i form av hot och kränkningar kan utgöra grund för omhändertagande enligt 2 § LVU. Vad gäller hedersrelaterat våld och förtryck som enbart består av kontroll, begränsningar i friheten och exkludering från sociala aktiviteter fann vi att domstolarna i dagsläget inte har möjlighet att besluta om vård enligt 2 § LVU. Enligt oss är den huvudsakliga anledningen till detta att det måste föreligga en ”påtaglig risk” för att barnets hälsa eller utveckling skadas för att omhändertagande enligt 2 § LVU ska kunna ske. För att risken ska betraktas som påtaglig måste det föreligga konkreta omständigheter som visar att en risk föreligger. Sådana konkreta omständigheter är ofta svårt att påvisa i de fall barnet far illa av den kontroll han eller hon lever under. LVU skrevs under en tid då kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck inte var lika bred som den är idag. För att kunna skydda barn som far illa av den kontroll och de begräns-ningar de lever under i en hederskontext menar vi att LVU måste förändras, framförallt genom slopande av kravet på konkreta omständigheter. / Violence and oppression in the name of honour is an international phenomenon that, mainly due to the killings of Pela and Fadime, the Swedish society has been made increasingly aware of in recent years. Honour based violence is in its nature collectivistic, and has its foundation in the percepted connection between women's sexuality and men’s honour. It can manifest itself in many ways, but usually in the way that men feel the need to control the behaviour of their female family members. Girls not being allowed to choose what to wear, who to socialize with, who to marry, or what education to pursue are some examples. It is not unusual that the boys in strong patriarchal families are forced to exercise control over their own sisters against their will. Consequently, both girls and boys can be regarded as victims of honour based violence and oppression. The primary aim of this essay was to determine whether or not honor based violence and oppression can constitute grounds for compulsory care under the 2 § of the child protection legislation, or LVU, in Sweden. The secondary aim was to examine an eventual need for new legislation. In order to determine lex lata we used a legal method, which implies studying and interpreting judicial rules and legislation in specific cases. This method only allows certain material to be used, while dictating which material that must be considered and which material that should or may be considered. This method also allows us to give suggestions on how future legalization should be formed. Our conclusion was that honour based violence and oppression can constitute grounds for compulsory care under the 2 § LVU. We found, however, that the deciding factor in these cases often is physical abuse. Threats and harassment aimed from a parent towards a child may, from what we have gathered, constitute grounds for compulsory care. Regarding honour based violence and oppression that consist of excessive control, restriction of freedom and exclusion from social activities, our conclusion is that it is not possible for the court to decide that the child should be under compulsory care. The main reason for this, according to us, is that the legislation clearly states that there has to be a palpable risk that the child's health or development will be damaged. Furthermore, for a risk to be considered palpable it must be based on concrete circumstances, something that the control based part of honour based violence and oppression rarely consists of. The LVU was written in a time when our knowledge of honour based violence and oppression was scarce. It is our opinion that, in order to counteract the problem with honour based violence and oppression, we need to adjust the current legislation and make it possible for the courts to make an overall assessment in LVU-cases, removing the requirement of concrete circumstances.

Inledning Denna studie handlar om hedersrelaterat våld och förtryck i relation till förskolan och dessarbete som vilar på en demokratisk värdegrund. Anledningen till att denna fråga är viktig att uppmärksamma är att det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och det är väsentligt förförskolan att arbeta för att förebygga normsystem och handlingar som ställer sig i konfliktmed dessa. Tidigare har det forskats kring problemet i relation till skolan men det har påsenare år även uppmärksammats som ett aktuellt problem i förskolan. Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskolans pedagoger arbetar för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck i så tidig ålder som möjligt. Metod Metoden som använts i denna studie är kvalitativ analys. Intervju med ljudinspelning som redskap har visat sig vara en framgångsrik metod för att få en djupare förståelse förpedagogers arbete i förskolans verksamhet i relation till hedersrelaterade dilemman. Resultat Resultatet visar att hedersrelaterad problematik trots sin komplexa omfattning ges uttryck åt iförskolan. Pedagoger som deltagit i studien har uttryckt att de till viss del fått kunskap omproblemet men att det uppstått utmaningar i det förebyggande arbetet. En omfattande del avresultatet visar att pedagogerna arbetar med integrationsfrågor och lägger stor vikt på samverkan med föräldrar för att motverka och förebygga att hedersrelaterat våld sker hos barnen i tidig ålder.

Hedersrelaterat våld och förtryck (HDV) kan uppstå när en familj eller släkt känner behov av att bevara eller återupprätta familjens heder. HDV syftar till att familjemedlemmar lever enligt en viss norm som riktas mot att bevara släktens heder. Rädslan och barnens pliktkänsla att skydda familjen kan göra det svårt att erbjuda hjälp. Skolsköterskor är en av flera professioner som har möjlighet att prata med barn som misstänks bli utsatta för HDV. Det behövs mer kunskap kring skolsköterskors arbete och upplevelse kring barn som utsätts för HDV. Syftet med uppsatsen är att beskriva skolsköterskors upplevelser och arbete med HDV bland barn i grundskolan. Studien har en deskriptiv design. Datamaterial samlades in med enkäter som analyserats både kvantitativt och kvalitativt. Resultatet redovisar skolsköterskornas arbete med HDV och presenteras i fyra rubriker: demografisk beskrivning, förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck, skolsköterskors erfarenhet av att identifiera barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och skolsköterskors förebyggande arbete kring hedersrelaterat våld och förtryck. Resultatet visar att hedersrelaterat våld är vanligt förekommande i grundskolan. Drygt 2/3 av skolsköterskorna har misstänkt att barn på deras skola blivit utsatt för HDV de senaste 4 åren. Skola och elevhälsa kan och måste uppmärksamma och förebygga HDV genom anmälningsplikt, hälsofrämjande- och förebyggande arbete. Studien visar på behovet av ett strukturerat och systematiskt arbetssätt för skolsköterskor kring det förebyggande arbetet mot HDV.

No description available.

Diskussionen kring hedersproblematiken kom inte igång förrän den fanns mitt bland oss, och tre hedersmord har kommit att utmärka starten för det sociala arbetet i Sverige med hederskulturer. Det är ett internationellt fenomen, men även nationellt definieras det så pass olika att det finns svårigheter i utformandet av konkreta handlingsstrategier. Det innebär också svårigheter med att mäta dess omfattning. Alla dessa faktorer skapar en osäkerhet i det sociala arbetet vilket enligt undersökningar medför en rädsla för felhantering. Hederskulturen är ett komplext fenomen och media är en stark informationsplattform. Det är utifrån dessa parametrar som studiens syfte utformats, nämligen att studera och problematisera fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck utifrån två utvalda filmer: den verklighetsbaserade långfilmen ”Vad ska folk säga” och den fiktiva kortfilmen ”10 min av frihet”. Vi anses idag leva i en medierad verklighet, vilket innebär att vi får vår kunskap framförallt från media. Forskning visar att film kan användas som en maktteknologi som kan spegla verkligheten samtidigt som dess syfte kan vara att skapa opinion. Därför är det ett intressant material att använda i forskningssyfte. Med hjälp av filmanalys och Bacchis ”What’s the problem represented to be-approach” (WPR) har utvalda scener problematiserats och analyserats. I resultatet besvaras den första frågeställningen om hur hedersproblematiken framställs. Den andra frågeställningen besvaras i den avslutande diskussionen kring vilka bakomliggande förutsättningar som ligger till grund för problemframställningen. Studiens slutsatser pekar på en utsatthet men också hur olika fenomenet uppfattas utifrån olika ståndpunkter. Det finns många omständigheter kring hederskulturen men genomgående syns en inskränkning av de mänskliga rättigheterna. Samhällets normer och språkets konstruktion är bidragande faktorer till att hederskulturen upprätthålls men också att det konstrueras som ett problem. Denna studie visar enbart en tolkning av filmerna och problematiken, men kan på så sätt ge upphov till nya frågor och ytterligare forskning.

Hedersrelaterat våld och förtryck anses vara ett globalt problem som dagligen drabbar många människor världen över. Regeringen har försökt neutralisera bilden av att hedersvåld beror på en specifik kultur eller religion. Detta kan emellerid förstärkas av diskurser som används vid resonemang om fenomenet. En viktig yrkesgrupp som kommer i kontakt med hedersrelaterat våld och förtryck är socialsekreterare. Syftet med föreliggande studie var att utöka kunskapsläget om de diskurser som omgärdar känntecken på respektive förklaringsmotiven till hedersrelaterat våld och förtryck, såväl som belysa föreställningar om vem som är offer respektive förövare. Semi-strukturerade intervjuer, som sedan analyserades med diskursanalys, utfördes med fyra yrkesverksamma kvinnor inom den sociala sektorn. Urvalet av respondenter byggde på ett ändamålsurval. Flertal diskurser framkom och dessa används parallellt och i kontrast till varandra; som i sin tur kan sättas i relation till det kulturella perspektivet såväl som genusperspektiv, samt förstås i ljuset av postkoloniala teorier

I uppsatsen undersöks hur hedersvåld har förklarats och vilka fördomar om ras som återspeglas i statliga åtgärder mot hedersvåld. Utgångspunkten är statliga åtgärder från millennieskiftet fram tills idag, våren 2021. En central del i uppsatsen är att, med en rättshistorisk utgångspunkt, undersöka statliga åtgärder mot hedersvåld för att analysera vilka diskurser om våldet, de våldsutsatta och våldsutövarna som förekommer. I analysen tillämpas Critical Race Theory för att synliggöra föreställningar om ras i de orsaksförklaringar och beskrivningar av hedersvåld som förekommer i analyserade statliga åtgärder. Vidare behandlas även den rättshistoriska utvecklingen av mäns våld mot kvinnor och rättshistoriska företeelser som kan liknas vid den nutida förståelsen av hedersvåld. I uppsatsen kommer jag fram till att utvecklingen av förståelsen av hedersvåld i svensk rätt skiljer sig från hur mäns våld mot kvinnor har förklarats. Hedersvåld diskuteras i en diskurs om invandrare och utländsk kultur. Den kulturella förklaringsmodellen av hedersvåld reproducerar rasstereotypa föreställningar om invandrare i statliga åtgärder.

No description available.

This study investigates how language teachers in Swedish in compulsory school, in accordance with the new curriculum where sexuality, consent and relationships is a new field, plan to teach about honour-related violence and oppression. This area fits well within the Swedish language subject since it focuses on developing communicative competences (Skolverket 2022). This is investigated with the following research questions: (1) how do language teachers in Swedish plan to teach about honour-related violence and oppression? and (2) what support do language teachers in Swedish feel they have received and have to be able to teach students about honour-related violence and oppression?  This was investigated using an online survey with 18 questions. The questions were answered by fourteen teachers, all of whom are authorized to teach Swedish. The result showed that the majority of teachers had not yet planned this area. Several teachers also stated that they do not feel that they have enough knowledge in the field to confidently teach about it. None of the teachers who responded to the survey stated that they received support from their principal to increase their knowledge and competence regarding honour-related violence and oppression, although it is the principal’s responsibility. The results also show that several teachers want to use literature teaching to deal with honour-related questions. The study shows that it is important to further investigate and develop didactic, as well as cross-curricular topics on school-wide issues.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur diskursen hedersförtryck, relaterat till skolan, konstrueras. I synnerhet kommer en kritisk diskursanalys av språket i podcasten Hederspodden av Varken Hora eller Kuvad (VHEK) att genomföras. De frågeställningar jag utgick ifrån var: Hur talar intervjupersonerna i Hederspodden om hedersrelaterat våld och förtryck relaterat till skolväsendet?; Vad säger intervjupersonerna i Hederspodden om skolans åtgärder gentemot hedersrelaterat våld och förtryck? Och slutligen; Vilka åtgärder rekommenderar intervjupersonerna i Hederspodden för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck inom skolväsendet? Genom tillämpandet av en kvalitativ diskursanalys och Fairclough ́s kritiska diskursteori så har ord och meningar analyserats i podcasten ”Hederspodden”, producerad av organisationen”Varken Hora eller Kuvad”. Fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck diskuteras och förstås på olika sätt av skolpersonal och personer som varit eller är utsatta för detta. Hur vi uppfattar och talar om ämnet har ett stort inflytande på den sociala praktiken som omger det. Utifrån utbildning och observationspunkter för att igenkänna hedersförtrycket får skolpersonal en viss bild av vad hedersrelaterat våld och förtryck innebär och vilka som kan tänkas vara utsatta för detta. Detta gör att diskussionen om detta också förs på ett visst sätt. En central del av studien belyser hur intervjupersonerna i podcasten diskuterar skolpersonalens passiva bemötande till eleverna. Detta är elever som på olika sätt tidigare drabbats, men också fortsätter att drabbas, av hedersrelaterat våld och förtryck och som vädjar om en utökad kunskap kring detta komplexa ämne. Detta i hopp om att skolväsendet och samhället ska kunna agera och inte låta barnen axla detta förtryck och ansvar på egen hand. Slutligen påtalar resultatet brister inom skolväsendet och Skolinspektionen där dessa brister bidrar till elevens utsatthet i hederskulturen.