Denna kvalitativa studie handlar om en socialsekreterares och två förskollärares, kunskaper om och erfarenheter av, hedersrelaterad problematik i förskolans verksamhet. Bakgrunden visar att det finns en kunskapslucka om ämnet i relation till förskolan. Däremot finns det desto mer forskning i relation till skolan. Studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism och en förklaringsmodell av det svenska majoritetssamhället och ett samhälle med hedersnormer. Resultatet visar att det, utifrån socialsekreterarens profession, finns varningssignaler som förskollärare kan lägga märke till för att upptäcka om ett barn lever i en hederskontext. Resultatet visar även att förskollärarna har erfarenheter av dessa varningssignaler, men att de saknar tillräckligt med kunskap för att koppla dem till hedersproblematiken.

Många unga idag utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige. Syftet med studien är att se hur alla parter i ett mål kom till tals i förvaltningsrättens domslut och vems utsaga som väger tyngst i avgörandet om de unga ska omhändertas enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52). 31 domslut har analyserat från två förvaltningsrätter i Sverige. Analysen har skett genom en riktad innehållsanalys. Genom analysen av domsluten hittades teman på vad hedersrelaterat våld och förtryck är för något och hur det definieras i förvaltningsrättens domslut. Det studien kom fram till var att förvaltningsrätten oftast går efter de ungas utsagor och att det sällan finns någon konkret bevisning som styrker att de unga utsatts för våld. Genom analysen av domsluten hittades ett tema som visade på att för att omhändertas enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52) krävs det att de unga utsatts för antingen fysiskt- eller psykiskt våld och att förtrycket kommer i skymundan.

Hedersrelaterade frågor har fått alltmer uppmärksamhet i samhället, dock har debatten kring hederskultur endast fokuserat på kvinnors utsatthet. Studiens syfte är därför att undersöka samt öka kunskapen om mäns utsatthet inom hedersrelaterat våld och förtryck. Denna studie bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra unga män som har personliga erfarenheter av att leva inom ramarna av hederskultur. Resultatet av studien visar på att ungdomarna känner press på att fylla kraven som familjen och släkten ställer på en för att bli accepterade samt ansedda som hederliga. Ett motstånd resulterar i bestraffning. Följer man inte de normer och regler som existerar i familjen förekommer det konsekvenser. Ungdomarna känner ett tvång över att underkasta sig familjens värderingar för att behålla tryggheten i familjen. De slutsatser vi drar är att män också utsätts för hedersförtryck och våld. De unga männen får dubbla roller som förövare och offer då de med tvång utför kontrollerande handlingar mot kvinnliga familjemedlemmar samtidigt som de själva blir kontrollerade av familj och släkt, vilket försvårar anpassningen av samhällsinsatser för detta dilemma.

Denna kvalitativa studie är baserad på skolkuratorers upplevelse av deras handlingsutrymme kring elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare innehåller studien skolkuratorers upplevelser av hur skolledningen ger stöd och vägledning, i form av riktlinjer, kring dessa ärenden. Studiens val av metod var intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer och en mindre fokusgruppsintervju. Sammanlagt intervjuades sju skolkuratorer som arbetade på gymnasieskolor från tre olika län i Sverige. Resultatet visade att skolkuratorerna upplevde att deras handlingsutrymme var begränsat med anledning av den bristande kunskapen kring hedersproblematik samt organisationens ramverk. Studiens resultat analyserades med hjälp av teorin om gräsrotsbyråkrati och det teoretiska begreppet “byråkratisk autonomi” för att resonera kring den insamlade empirin i koppling till det teoretiska ramverket.

No description available.

Enligt Socialstyrelsen (2020) anses hedersrelaterat våld vara ett allvarligt samhällsproblem i Sverige och enligt bland annat Grzyb (2016) ett socialt problem globalt. En av de särskilt sårbara grupperna som kan utsättas för det hedersrelaterade våldet är hbtqi+-personer (Regeringskansliet, 2021) där denna grupp bland annat kan utsättas för tvångsäktenskap, korrigeringsresor och omvändelseförsök (RFSL, 2018). Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur SARS-CoV-2 pandemin kan ha påverkat en grupp socionomer i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck riktat till hbtqi+-personer samt om det kan finnas kunskaps- och rutinbrister i den aktuella verksamheten. Ytterligare ett syfte är att försöka sammanfoga dessa två komplexa områden och se på vilket sätt man försöker arbeta med detta inom ramen för det sociala arbetet. Informanterna som intervjuades i denna studie representerar sig själva i den verksamhet där de jobbade. Den information som vår studie fick ta del av från informanterna var endast aktuell vid tidpunkten för studien. Tjugotre kommuner i Sverige tillfrågades om att delta i studien varav tre kommuner ville delta och de resterande tjugo kommunerna ville av olika anledningar inte delta eller återkopplade inte angående medverkan. En kvalitativ metod har använts för genomförande av studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre informanter som jobbade med våld där bland annat hedersrelaterat våld riktat till hbtqi+-personer innefattades. Vidare har en tematisk analysmetod tillämpas för analys av insamlat data. I resultatet framkommer det bland annat att pandemins isolering kan ha begränsat hbtqi+-personers rörelsefrihet vilket även kan ha påverkat yrkesverksammas arbete och att verksamheter i Sverige till viss del präglas av kunskap men även till stor del av behov av kunskapsutveckling i hur verksamheterna ska stötta och skydda hbtqi+-personer som kan befinna sig i en hederskontext. En av studiens viktigaste slutsatser är att beakta hur maktordningar samverkar där individer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ytterligare kan vara utsatta om de även tillhör en särskilt sårbar grupp. Samtliga aspekter behöver därmed tas i beaktning vid implementeringar eller åtgärder för att kunna möta den problematik som maktordningarnas samspel kan medföra för yrkesverksammas arbete med denna typ av problematik.

Syftet med studien var att beskriva och analysera socialsekreterares rådande självupplevda kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet var även att beskriva och analysera socialsekreterares definition och uppfattning av problemet, samt vilket behov av vidareutbildning de anser sig ha om hedersrelaterat våld och förtryck. Studien utgår från en induktiv forskningsansats med en kvalitativ metod och datainsamling har skett genom fem semistrukturerade videointervjuer med socialsekreterare på mottagningsenheter, inom socialtjänstens stöd till barn och familj. Analysmetod som användes för studien var tematisk analys. Teoretiska utgångspunkter för studien var kulturellt perspektiv, könsperspektiv och intersektionellt perspektiv. Studiens resultat visade att intervjupersonernas definitioner av hedersrelaterat våld och förtryck till viss del kunde likna det kulturella perspektivet och när det kom till intervjupersonernas uppfattning av hedersrelaterat våld och förtryck stärktes relationen till det perspektivet ytterligare. Intervjupersonerna tenderade att över lag svara utifrån en icke-komplex uppfattning om problemet, däremot framkom det även till viss del mer komplexa nyanser. Den självupplevda kompetensen på området visade sig vara låg och det framkom ett stort behov av vidareutbildning som dock präglades av tidsmässiga och ekonomiska hinder. Slutsatserna är att det finns både skillnader och likheter mellan socialsekreterares definitioner och uppfattningar där vi kan se att uppfattningar om hedersrelaterat våld och förtryck kan innefatta mer och har en tydligare överensstämmelse med det kulturella perspektivet, samt innefattar mer stereotypiska föreställningar kopplat till sådant som religion och härkomst. Den självupplevda kompetensen om hedersrelaterat våld och förtryck var låg, och stämde in på det vi kunnat återfinna i litteratur, vilket kan få allvarliga konsekvenser. Behovet av vidareutbildning ansågs vara stort, men kunde hindras av tid och pengar, trots att vi ser att nyttan med utbildning kan överträffa hindren.

The aim of this study is to evaluate schools’ work against honour-related violence and abuse in Sweden, as dictated by the newly introduced curriculum Lgr22. The study focuses on what level of support the school management offers teachers and what additional support teachers request. It also examines what challenges teachers encounter when teaching about this matter and how they overcome these challenges. Interviews with five high school teachers were conducted, and the data was analysed using a qualitative method.The teachers describe a lack of support from their school management. As an example, teachers have not been informed of the changes in the new curriculum regarding this issue, and they are rarely offered any education on the matter. The teachers request further education. When teaching about honour-related violence, respondents worry about inciting racism among students and stigmatising certain students. However, teachers also point out that education on this topic is a good way to counteract racism and the notion that honour-related oppression is an expression of a certain culture or religion. To manage these challenges, when teaching about this subject, teachers commonly refer to Swedish law, human rights, facts, and guidelines from the Swedish national agency for education.

In this thesis our aim is to critically uncover how honor crime as a phenomenon is constructed in Swedish newspapers and if the discourse has changed over time. This thesis is a replication of Reimers´s (2007) discourse analysis of honor crime after the murder of Fadime Sahindal in the year 2002. In the year 2020 a man named Reza Hoseini was murdered in Sweden by a man and his two teenage sons. The court ruled the murder as an honor killing and we used this murder to examine the discourse of honor crimes in Sweden. We found that Swedish newspapers describe the perpetrator as an immigrant man, or a muslim immigrant man and the victims are the immigrant women and the young sons that are raised into becoming perpetrators. We can see that there is a “we” and a “them”. “We” are the Swedish people, and the swedes are described as good, equal and modern while “them” are the immigrants and they are described as bad, unequal and conservative. However, we can also see that the Swedish newspapers criticize the government for not protecting the immigrant woman and for not saving the young sons from becoming perpetrators. In relation to Reimers (2007) we can establish that there has been a change in the discourse regarding the government and agencies, like the police, and their supposed responsibility for the honor killing committed. They are blamed for failing more so now than before.

Hedersrelaterat våld och förtryck är idag ett allvarligt problem i det svenska samhället. Detdrabbar både flickor och pojkar och påverkar deras frihet och levnadsförhållanden på ett destruktivt sätt. Våldet och förtrycket kan ta sig uttryck genom t.ex. fysisk och psykisk misshandel, omfattande kontroll, hot, könsstympning och tvångsäktenskap. Barn som lever underdessa förhållanden är i behov av stöd och hjälp och det är socialtjänstens uppgift att bistå meddet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om möjligheten finns att tvångsomhändertabarn enligt 2 § LVU när de växer upp med hedersrelaterat våld och förtryck. Lagstiftning,förarbeten, domstolsbeslut och doktrin, samt myndigheters handböcker och rapporter har studerats. Studien har visat att hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig uttryck på sådant sättsom kan likställas med flera av rekvisiten i 2 § LVU och lagen är således tillämplig när dethedersrelaterade våldet och förtrycket utgör en påtaglig risk att skada barnets hälsa eller utveckling.