Vi lever i ett samhälle där det råder brist på jämställdhet mellan män och kvinnor. Hur människor förhåller sig till detta – huruvida de återskapar eller omförhandlar genus – får konsekvenser för om dessa förhållanden förstärks eller förändras. En plattform där återskapande och omförhandlande sker är på unga människors bloggar. Syftet med denna uppsats är att se hur bloggarna via språket återskapar och omförhandlar genus och hur bloggarnas läsare förhåller sig till detta. För att uppnå syftet har studien undersökt hur bloggarna förhåller sig till hegemonisk maskulinitet och normativ femininitet samt hur genusdiskursen förhåller sig till andra diskurser. Tidigare forskning och teoribildning har visat att genus är något som görs, inte något som är, och att detta görande i stor utsträckning sker via språket. Internetforskningen har visat att Internet är en social arena där genus i huvudsak återskapas. Bloggforskningen har fokuserat på bloggen som ett utrymme för självbekräftelse eller gemenskap. Språkets betydelse för görandet av genus på bloggen har dock inte utforskats, något denna studie ämnat göra utifrån en socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Med hjälp av kritisk diskursanalys har språkbruket på ett antal bloggar analyserats och tolkats. Studiens empiriska material utgörs av ett urval av blogginlägg från två manliga och två kvinnliga unga bloggare och läsarnas kommentarer på inläggen. Resultatet visar på en komplex väv av aktivt återskapande och omförhandlande av genus via språket hos samtliga bloggare i materialet. Läsarna såväl bekräftar, som avvisar, omförhandling av genus, medan de med få undantag bekräftar återskapande. Det visar också att genusdiskursen ingår i en ömsesidig relation med andra diskurser. En av dem är konsumtionsdiskursen, som visat sig vara mest framträdande och dominerande.

Genom denna studie har vi för avsikt att få en större förståelse kring gestaltningen av maskulinitet. Detta kommer vi att uppnå genom att analysera samtida medierepresentationer av män, i form av tv-serien Boys. Syftet med studien blir således att undersöka hur maskulinitet gestaltas i Boys. De teoretiska begrepp som kommer användas i studien är hegemonisk maskulinitet och homme-com, där vi med hjälp av en tematisk analys kommer studera fyra avsnitt från serien. Den tematiska analysens fria karaktär i det att den tillåter forskaren att använda olika teoretiska ramverk var en bidragande orsak till valet av metod. Analysen har varit driven av en induktiv karaktär då vi förvisso har med teman som kommer från våra frågeställningar men vi har även med andra teman som fått vår uppmärksamhet under analysens gång. I serien Boys uttrycks en intimitet och känslomässig relation mellan karaktärerna, där vi kan se en mansroll under förändring. Det är inte så enkelt som att säga att det finns en hegemonisk maskulinitet i tv-serien Boys. Det finns snarare flera olika nyanser av maskulinitet representerade i serien. Vissa av dem uppmuntrar utåt sett jämställdhet, men reproducerar emellertid ändå patriarkala ideologier, om än omedvetet. Detta trots deras intention att motarbeta dessa krafter. Därför landar en av de viktigaste slutsatserna kring serien i att hegemonisk maskulinitet är ett mer komplext begrepp än vad som tidigare diskuterats. Det finns därför ett behov av att forska vidare kring ämnet för att kunna slå fast exempelvis vad som egentligen utgör en hegemonisk maskulinitet.

Syftet med studien är att undersöka och belysa maskulinitetskulturen inom kockyrket. Ett mansdominerat yrke som har nära kopplingar till det obetalda hushållsarbetet traditionellt sett utfört av kvinnan. Materialet till studien utgörs utav semistrukturerade intervjuer med tre manliga och två kvinnliga kockar. Det insamlade datamaterialet har analyserats via tematisk metod med hjälp av genussystemet, hegemonisk maskulinitet, homosocialitet samt feminisering och könsmärkning. Resultatet visar att det existerar en maskulinitetskultur som främjar ilska och aggressivitet där våld är accepterat samtidigt som svaghet föraktas. Det framkommer även att det existerar en manlig gemenskap som systematiskt försvårar kvinnliga kockars intåg samt inflytande inom yrket. Slutligen tyder studiens resultat på att manliga kockar kan använda sig av dessa strategier för att motverka en feminisering av yrket och bevara dess maskulina karaktär.

Syftet med detta examensarbete har varit att redogöra för tänkbara orsaker bakom antipluggkultur och pojkars underprestation i skolan. Studien har en teoretisk förankring då teorier kring genus och biologi applicerats på resultatet. Studien har en hermeneutisk ansats då vi genom observationer av elever i tre klasser på en högstadieskola samlat in material, för att sedan knyta detta till teorierna. Vår slutsats utifrån det bearbetade resultatet är att de sociala och biologiska faktorerna är tätt sammanknutna. Av det vi observerat spelar det stor roll om kontrollanten av den sociala makten i klassrummet är en studiemotiverad elev eller inte. Beroende på vilken attityd eleven har till skolarbete påverkar det resterande elever i klassen. Utifrån den tidigare forskningen och det vi observerat har vi sett tendenser att pojkar kan ha sämre koncentrationsförmåga än flickor. En förklaring till detta kan vara den biologiska utvecklingen där flickor mognar tidigare än pojkar. Enligt tidigare forskning utvecklas pojkars hjärnor långsammare än flickors vilket kan bidra till koncentrationssvårigheter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur maskulinitet iscensätts på hemsidan Flashback. Med teoretiska begrepp kopplat till hegemonisk maskulinitet, genus och performativitet har jag undersökt vilka kategorier medlemmar beskriver som viktiga för att framställas som en man. Vidare har språket studerats för att se vilka underliggande ideal som framkommer kopplat till maskulinitet och att vara en man.  Uppsatsen är en netnografisk studie och flera trådar på Flashback har undersökts för att få en övergripande bild av de olika kategorierna som går att tyda i inläggen.  Studiens resultat visar att medlemmar på forumet iscensätter maskulinitet genom att distansera sig ifrån avvikande kroppar, så som homosexuella män och invandrare. Medlemmarna visar på att maskulinitet inte kan uppnås när femininitet går att finna i beteenden. När användarna tolkar individer som feminina etablerar de distans via skällsord samt kopplar de avvikande individerna till oönskade beteenden, så som att klassificera dem som kriminella invandrare eller feminatzies. Flashback framstår som en maskulin miljö baserat på språket och de tendenser som visar sig vara återkommande samt den ideala maskuliniteten som medlemmarna på hemsidan beskriver. Ett ideal som hänvisar till en stark kropp och mentalitet, någonting som står i direkt kontrast till femininet.

Syftet med denna uppsatsen är att undersöka hur maskulinitet visualiseras i två av Suitsupplys reklamkampanjer, Shameless från 2010 och The New Normal från 2021. Genom att utföra en semiotisk analys på en av bilderna från respektive kampanj skulle frågeställningen “På vilka sätt visualiseras maskulinitet i Suitsupplys reklambilder från 2010 respektive 2021?” besvaras. Resultatet av undersökningen visade att flera olika maskuliniteter visualiserades i materialet, samtliga besatt egenskaper av ett vårdat utseende men varierade exempelvis i sexuell läggning. Det framgick även olika maktrelationer mellan maskuliniteter, där den hegemoniska maskuliniteten var heterosexuell i båda bilderna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska medier rapporterar om privatlivet hos manliga och kvinnliga fotbollsspelare i landslaget samt hur rådande maskulinitets- och femininitetsnormer påverkar denna rapportering. Denna studie behandlar skillnaderna i mediernas skildring av privatlivet hos manliga och kvinnliga fotbollsspelare. De frågor som ställs är vilka tendenser som finns i mediers rapportering om privatlivet hos landslagsspelare och hur dessa kan förstås utifrån ett genusperspektiv. Materialet som använts är nyhetsartiklar från Aftonbladet, Expressen och Fotbollskanalen. Det teoretiska ramverket består av genusteori, stereotypifiering och hegemonisk maskulinitet och innefattar även övrig tidigare forskning inom området. Metoden som använts är en kombination av kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys med inslag av kritisk diskursanalys.  De resultat som funnits av denna studie är att Aftonbladet, Expressen och Fotbollskanalen tenderade att skriva mer om damernas privatliv än herrarnas. När privatlivet rapporterades om var familjen och barn i större fokus hos damerna än vad det var för herrarna. De maskulinitetsformer som konstrueras i fotbollsmiljön har kunnat konstateras är influerade av det hegemoniska mönstret. Dock var denna bild av maskulinitet inte ensidig, utan andra former av “mjukare” maskulinitet lyftes också fram. Denna studie kan således inte avgöra om herrarna i medierna konstrueras i enlighet med det hegemoniska mansidealet, men det som framkommer tydligt är att männen i högre grad gestaltas med manliga egenskaper som kan anses vara influerade av idealet om den hegemoniska mannen. I medierna gestaltades damerna i högre grad som omhändertagande och omsorgsfulla mödrar, än vad herrarna gestaltades som omhändertagande och omsorgsfulla fäder. Denna studie kom också till resultatet att fotboll tenderade att gestaltas som något som är för män, snarare än något för kvinnor.

Klimatförändringarna är en av vår tids största frågor. Hur länder, företag och individer ställer sig inför de pågående klimatförändringarna, är en viktig fråga för samhällsvetenskapen att analysera. De klimatpolicys som den svenska regeringen behöver ta ställning till kan ge förödande konsekvenser om dessa inte genomförs. Mycket tyder även på att kvinnor kommer att påverkas hårdare av klimatförändringarna samtidigt som att kvinnor i en svensk kontext är mer positivt inställda till klimatpolicys än män. Studiens syfte är att undersöka vilka egenskaper som skapar en mer eller mindre positiv inställning till klimatpolicys och huruvida dessa egenskaper skiljer sig mellan män och kvinnor. De teorier som studien använt sig av är könssocialisationsteorin, teorin om hegemonisk maskulinitet och Giddens teori om risksamhället. Studiens frågeställningar och hypoteser analyseras med enkätdata från SOM-undersökningen från 2021. Urvalet består av 1180 individer i 16 till 85 års ålder som år 2021 bodde i Sverige. För att pröva studiens hypoteser utfördes sex linjära regressioner. Två av dessa gjordes på hela urvalet och fyra av dessa gjordes separat för män och kvinnor. Resultaten visade ett signifikant samband mellan inställning till klimatpolicys och kön. När oro inkluderades för hela urvalet påvisades ett signifikant samband mellan inställning till klimatpolicys, kön och oro för klimatförändringarna. Resultatet för den uppdelade analysen visade att variablerna hade små men olika effekter på män och kvinnors inställning till klimatpolicys. För män uppvisades signifikanta samband för alla oberoende variabler (förutom för politisk inställning något till vänster). För kvinnor uppvisades signifikanta samband för alla variabler förutom ålder och socioekonomisk status. Regressionsmodellen med alla variabler inkluderade hade en sämre förklaringskraft för kvinnors inställning till klimatpolicys än för män. Att förklara vad som kan forma kvinnors inställning till klimatpolicys är en därför en viktig fråga för framtida forskning att ta vid.

Ishockey är en idrott som är överrepresenterad av män både hos utövare och ledare. Idrotten, likt andra delar av samhället, genomsyras idag av könssteroetypa föreställningar om hur män och kvinnor ska vara, vanemässiga idéer om vad som är kvinnligt och manlig. Den rådande kulturen ses som exkluderande för de som inte lever upp till idealet om hur en man ska vara i ishockeyns rum. Tidigare forskning visar på att den hegemoniska maskuliniteten skapar maktförhållanden inom ishockeyn som bidrar till en underordnad av kvinnor där män tar anspråk på makten. Att förstå en orts betydelse och hur platsen, det vill säga ishallarna (ishockeyns rum) i denna studie, är av stor vikt för att förklara hur människors handlingar länkande till hierarkiska nätverk förstås utifrån ett kulturgeografiskt perspektiv. Under observationerna framgick det att orterna som brukssamhällen spelade en betydande roll under ishockeymatcherna som manifesterades i både musik och film. Syftet med studien är att undersöka hur maskulinitet som norm inom svensk ishockey manifesteras på läktare under sex stycken ishockeymatcher och hur Svenska Ishockeyförbundet arbetar med att bryta denna norm. Sex stycken matchobservationer genomfördes i Västmanland län med fokus på läktarsituationen och undersökningen av Svenska Ishockeyförbundets strategidokument ligger till grund för resultatet. Resultatet visar att det finns delar i strategidokumentet och observationerna som är progressiva för ishockeyn, när passion och delad glöd för ishockeyn uttrycks på det sätt som det gjordes i ishallarna. Samtidigt är det också problematiskt hur den hegemoniska maskuliniteten återskapas när åskådare uttrycker sig i negativ bemärkelse när de befinner sig i ishockeyns rum vilket kan skapa raka motsatsen till vad SvIF vill, att svensk ishockey ska vara en idrott med gemenskap och glädje.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur manlighet konstrueras och representeras i modemagasinet King utifrån ett genusperspektiv. Dels ges en översikt över empirin och dels genomförs en djupare analys med semiotik som metod, av sex stycken reportagebilder. Mer specifikt undersöks hur kroppsspråk, klädkoder, frisyrer, attribut och kameravinklar bidrar till att konstruera manligt och kvinnligt samt vilka manlighetsideal som förekommer med teorin om bland annat hegemonisk maskulinitet som verktyg. I min gestaltning använder jag montageteknik som metod för att synliggöra, problematisera och bidra till ökad förståelse för detta. Resultatet visar att King har ett nytt sätt att porträttera manlighet på. Dels representeras männen som feminiserade och dels som maskuliniserade beroende på vilken kontext de skildras i. Gränsöverskridande har dock upprättat nya gränser för vad som kan förstås som heterosexuell normativitet som tillåter ett manlighetsideal med kombinerade tecken för konventionellt feminint och maskulint utan att vara marginaliserad ellerunderordnad. I gestaltningen har jag stereotypt dragit konventioner om manligt och kvinnligt till sin extrema spets där kontrasterna, som kan uppstå mellan olikamaskuliniteter men också i samma typ av maskulinitet, synliggörs.