Studien som beskrivs i rapporten handlar om visualisering av data i prototyper och har genomförts med hjälp av en organisation i Skövde. Den ökande mängd information som skapas, lagras och hanteras har lett till att forskningsområdet informationsvisualisering växt avsevärt. De traditionella designprocesserna leder till problem med användbarheten vilket öppnar upp för frågan om det finns processer från andra områden som stödjer framtagningen av prototyper som visualiserar data på ett mer användbart sätt. För att undersöka problemet har två prototyper utformats, en med hjälp av en innehållsinriktad designprocess och en annan med en användarcentrerad designprocess från det tvärvetenskapliga området User Experience Design. Prototyperna har sedan jämförts med hjälp av en heuristisk utvärdering och en analys av hur arbetet med processerna varit för att urskilja vad det fanns för olika för-och-nackdelar. Jämförelsen av designprocesserna visade att större funktionella användbarhetsproblem kunde undvikas med den användarcentrerade designen. Den innehållsinriktade designprocessen innehöll fler antal problem samt problem som påverkade användbarheten mer negativt.

I takt med att smartphones blir allt vanligare växer marknaden för mobilapplikationer, av vilka en kategori är matbeställningsapplikationer. En ny rapport visar att så många som en av fyra konsumenter har minst en matbeställningsapplikation installerad på sin smartphone. Nielsens tio generella användbarhetsheuristiker som skapades på 1990-talet används fortfarande av utvecklare av olika typer av applikationer, men då de inte alltid täcker de specifika användbarhetsproblem som uppkommer inom olika domäner skapas det fortlöpande domänspecifika heuristiker. Det saknas dock domänspecifika heuristiker för matbeställningsapplikationer, trots att det finns behov av sådana i och med att beställning av mat via applikationer för smartphones växer i omfattning. Heuristiker för denna domän bör utvecklas för att möjliggöra heuristiska utvärderingar och förbättra användbarheten för matbeställningsapplikationer.Syftet med detta arbete var därför att undersöka användbarhetsheuristiker och skapa en uppsättning heuristiker som är lämpliga för heuristisk utvärdering av matbeställningsapplikationer för smartphones.Genom litteraturstudier undersöktes och sammanställdes befintliga användbarhetsheuristiker för den mobila domänen och en uppsättning heuristiker för mobilapplikationer skapades. Olika matbeställningsapplikationer analyserades för att identifiera element som var lämpliga ur ett användbarhetsperspektiv. Tillsammans med den skapade uppsättningen heuristiker för mobilapplikationer lade dessa sedan grunden för skapandet av en domänspecifik uppsättning heuristiker för matbeställningsapplikationer. Dessa validerades sedan genom inhämtande av expertutlåtanden och heuristisk utvärdering via enkätundersökningar.Den skapade uppsättningen heuristiker för matbeställningsapplikationer kan vidareutvecklas i framtida studier eller användas för att utföra heuristiska utvärderingar i samband med utveckling av matbeställningsapplikationer i syfte att förbättra deras användbarhet. / As smartphones become increasingly common, the market for smartphone applications is growing, and one subset of this is food-ordering applications. A new report shows that as many as four out of ten consumers have installed at least one food-ordering application on their smartphone. The ten heuristics for user-interface design created by Nielsen in the 1990s are still used by the developers of various applications; due to their general scope, however, they are sometimes insufficient for solving specific usability problems, which is the reason domain-specific heuristics are constantly being created for different types of application. Despite the increasing use of food-ordering applications and the ensuing need for domain-specific heuristics, no such exist. Heuristics should be developed for this domain in order to enable heuristic evaluation and improve the usability of food-ordering applications.The aim of this research work is to investigate existing usability heuristics and create a set of heuristics that are suitable for use during heuristic evaluation of food-ordering applications for smartphones.Existing usability heuristics for the mobile domain, as described in the literature, were studied and compiled to form a set of heuristics for smartphone applications. Several existing food-ordering applications were analysed in order to identify elements that were beneficial to from a usability perspective. The identified elements, together with the compiled set of heuristics for smartphone applications, were then used as the basis for the creation of a domain-specific set of heuristics for food-ordering applications, which was subsequently validated by experts and heuristic evaluation performed using a questionnaire.The set of heuristics for food-ordering applications can be developed in future research or used in heuristic evaluations during development of such applications in order to improve their usability.

The aim of this study was to compare a public health website with a commercial health website to identify differences in their interfaces. The goal was to explore whether there is a connection between information architecture and credibility. To address this, the research question posed was: Which factors affect the credibility of the interfaces in the public healthcare service “1177” and the private healthcare service “Kry”? Previous research in this field has highlighted that factors such as website structure, content, and usability play a crucial role in enhancing a website’s credibility. In this study, an interface analysis was conducted, and a heuristic evaluation was performed to identify differences. The public healthcare service “1177” achieved a higher score in the heuristic evaluation. However, this study shows that both public and commercial healthcare services achieved good usability results. The study’s theoretical framework is based on the Prominence-Interpretation Theory (PIT) and the Extended Prominence-Interpretation Theory (EPIT). According to these theories, an interface’s credibility increases when its usability is high. The identified differences between the two websites included variations in their structure and language.

En genusteoretisk stickprovskontroll. Uppsatsen genomlyser Camilla Grebes Älskaren från huvudkontoret ur ett genusteoretiskt perspektiv med focus på Luce Irigaray teorier. Inledningsvis presenteras Luce Irigaray övergripande och hennes arbete ställs i relation till Simone de Beauvoirs. Irigarays teorier om maskulint och feminint subjekt gås igenom och teoridelen avslutas med ett destillat av teorierna här kallat; typiska drag. Utifrån dessa typiska drag analyseras delar, utvalda med heuristisk metod, av Camilla Grebes roman Älskaren från huvudkontoret från 2015. I analysen diskuteras utöver undersökningen och de presenterade teorierna även paralleller till Janice Radways Kvinnor läser romantik: om samspelet mellan text och kontext. Resultaten av undersökningen och slutsatsen diskuteras och ifrågasätts. / <p>--</p>

Detta arbete undersöker hur User Experience Design-utvärderingsmetoden heuristisk utvärdering kunde anpassas till utvärderingen av TV-spel inom kontexten av immersive Virtual Reality. Rapporten börjar med att redogöra för TV-spel, Virtual Reality och User Experience som fält, med särskild fokus på utvärderingsmetoder. En genomgång av tidigare, relevant litteratur och utförandet av heuristiska utvärderingar ledde till skapandet av en lista med heuristiker utformade för immersive Virtual Reality-spel. En manual med riktlinjer för utförandet av utvärderingar inom en Virtual Reality-kontext skapades också. Både heuristikerna och manualen validerades och reviderades utefter resultaten av de heuristiska utvärderingar som utfördes under arbetets gång. Resultaten visade på att heuristisk utvärdering går att använda inom en VR-spelskontext, men att det kräver vissa modifikationer. Detta har implikationer för användandet av andra utvärderingsmetoder i samma kontext.

<p>Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svårare att hitta. För att råda bot på detta har det gjorts försök att hjälpa användaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen är att personlig anpassning ska göra det enkelt för användaren, och att systemet därmed har hög användbarhet. Att se om det verkligen är så är syftet med denna studie. </p><p>Inom ett projekt som avser ge familjer med tonåriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvärdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur användbarhetsperspektiv. </p><p>På det hela taget går det inte att säga att personlig anpassning vare sig är bra eller dåligt användbarhetsmässigt utan det avgörs av funktionernas utformning och kontexten. Det viktiga är att ge användaren stöd i sitt användande utan att för den skull styra eller störa hennes användning.</p>

Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svårare att hitta. För att råda bot på detta har det gjorts försök att hjälpa användaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen är att personlig anpassning ska göra det enkelt för användaren, och att systemet därmed har hög användbarhet. Att se om det verkligen är så är syftet med denna studie. Inom ett projekt som avser ge familjer med tonåriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvärdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur användbarhetsperspektiv. På det hela taget går det inte att säga att personlig anpassning vare sig är bra eller dåligt användbarhetsmässigt utan det avgörs av funktionernas utformning och kontexten. Det viktiga är att ge användaren stöd i sitt användande utan att för den skull styra eller störa hennes användning.

Regeringens mål med digitaliseringen är att Sverige ska vara ledande i utvecklingen för den. Det finns en hög efterfrågan på digital kompetens och beställarkompetensen för digitala lärresurser. Detta inkluderar hur pedagoger använder, utvärderar och väljer ut lärresurser för sina elever. I särskolan ställs högre krav på att lärresurser ska passa elevens behov och förmågor. Studien syftar till att bidra med en ökad digital kompetens för pedagoger inom särskolan med metodik för utvärdering inom UX. En litteratursökning med uppföljande fallstudie har inneburit att deltagare, i intervjuer efter att ha genomfört en utvärdering, har delat med sig av reaktioner och åsikter kring hur en utvärdering av digitala lärresursen kangenomföras. Resultatet gav en bild av hur en gränssnittsinspektion i form av en heuristisk utvärdering kan genomföras av pedagoger utan erfarenhet inom UX- området. Det inkluderar även de åtgärder som rekommenderas göra för att användas mer effektivt. / The Swedish government set a goal for Sweden to become world leading in digitalizing. There is a high demand of digital competence and client competence for digital learning resources. This includes how educators use, evaluate and select learning resources for their pupils. Special schools demands a higher level of adaptability for their digital learning resources to suit their pupils’ needs and abilities. This study aims to contribute with a higher level of digital competence for educators in special school through the use of methods for evaluation used in the UX research area. A qualitative enquiry has been conducted with participants being interviewed after having completed two sets of evaluations of a digital learning resource. They offered their reactions and thoughts on how a heuristic evaluation of the digital resource can be used in their setting as a complement to existing tools for evaluation. The result gives an image on how an interface inspection in the form of a heuristic evaluation can be conducted by educators with little to no previous experience in the UX research field. It also includes the recommended actions to iterate on the heuristic evaluation approach to make it more effective for an educator in special school.

Detta M.Sc. examensarbete innehåller resultatet från ett projekt som utförs i samarbete med Scania CV AB i Södertälje. Projektet är inriktat på arkitekturanalyser där olika modulariseringsmetoder tillämpas på ett komplext system. Scania har en känd och framgångsrik historia inom modularisering, som anses spelat en viktig roll för att bli ett av världens ledande företag idag. Därför ville produktbeskrivningsmetodavdelningen på Scania undersöka ett motordelsystem för att få en bättre förståelse för sin nuvarande arkitektur. För detta ändamål har lämpliga modulariseringsmetoder använts.Systemet Extreme High-Pressure Injection (XPI) valdes av författaren för undersökning och modulariserades med två olika metoder: Heuristisk metoden och DSM (Design Structure Matrix) –metoden, med hjälp av IGTA ++ klustringsalgoritmen. De resulterande klustren från bådametoderna analyserades och jämfördes med de från den nuvarande arkitekturen. Baserat på dessaanalyser föreslogs en modulär arkitektur slutligen av författaren.Avhandlingen identifierar de arkitektoniska skillnaderna efter tillämpning av modulariseringsmetoderna och belyser de möjliga faktorer som kan påverka analysresultaten. Den avslöjar också att DSM-analyserna visar de mest liknande klusterförslagen med den nuvarande arkitekturen. Utvecklingen av systemkonfigurationen undersöks också genom att använda den tidigare versionen som referens. Ett annat syfte med uppsatsen är att svara på frågan om systemets flexibilitet när det gäller teknikskifte. / This Master Thesis encloses the results of a project conducted in collaboration with Scania CV AB in Södertälje. The project is focused on architecture analysis when modularization methods are applied to a complex system. Scania has a known and successful history in modularization, which it is claimed to play an essential role in becoming one of the world’s leading companies today. Therefore, the Product description methodology department within Scania wanted to investigate an engine subsystem in order to have a better understanding of its current architecture. For this purpose, there have been implemented suitable modularization methods.The Extreme High-Pressure Injection (XPI) system was chosen by the author for investigation and modularized using two different methods: Heuristic method and DSM (Design Structure Matrix) method using IGTA++ clustering algorithm. The resulted clusters from both methods were analyzed and compared with the ones from the current architecture. Based on these analyses a modular architecture was finally suggested by the author.The thesis identifies the architectural differences after applying the modularization methods and highlights the possible factors which may influence the analyses results. It also reveals the DSM analyses show most similar cluster proposals with the current architecture. The evolution of the system configuration is also investigated by having its previous version as reference. Another purpose of the thesis is to answer the research question regarding the system’s flexibility when it comes to technology shift.

Detta arbete är en jämförande studie mellan mätningar inom användbarhet. Studien jämför en heuristisk utvärdering med ett användartest, med inriktning på ekonomi och resultat. Syftet är att belysa den ekonomiska aspekten mellan de två metoderna. Samtidigt undersöker studien om heuristisk utvärdering är en metod som lämpar sig som beslutsunderlag. Studien är genomförd på ett tryckeri där tryckeriets IT-system har testats och utvärderats utifrån de två metoderna. Studien baseras på kvalitativa och kvantitativa metoder så som strukturerade och ostrukturerade intervjuer, observationer och enkäter.Arbetet behandlar användbarhet som begrepp och metoder för hur användbarhet mäts. Relevant teori presenteras i teoridelen och behandlas i diskussionen. De båda metoderna var relativt lika varandra. Den stora skillnaden ligger i att användartestet gav mätbara resultat medan den heuristiska utvärderingen resulterade i en givande diskussion. Ur ett ekonomiskt perspektiv var den heuristiska utvärderingen betydligt billigare att genomföra. Undersökningen visar att den heuristiska utvärderingen fungerar bra. Dock bör metoden undersökas ytterligare för att styrka påståendet. / Resource-saving methods in usability This essay is a comparative study of measuring usability. The study compares a heuristic evaluation with a usability test, with focus on economy and performance. The aim is to highlight the economic aspect between the two methods, also if the study of heuristic evaluation is a method suitable for decision-making. The study is conducted on a printing company where the company’s IT systems have been tested and evaluated on the basis of the two methods. The study is based on qualitative and quantitative methods such as structured and unstructured interviews, observation and questionnaires.The study deals with usability as a concept and different methods for measuring usability. Relevant theory is presented in the theoretical part and is discussed and addressed in the discussion.Both methods were relatively similar. The major difference is that the user test yielded measurable results, while the heuristic evaluation resulted in a fruitful discussion. From a financial perspective, the heuristic evaluation is significantly cheaper to implement. The study shows that the heuristic evaluation works well. However, the method should be further investigated to prove the claim.