Den militära underrättelsetjänsten i Sverige är i behov av att kunna hantera och analysera stora mängder information. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) arbetar med utveckling av verktyget Impactorium som är ett stöd för hantering och analys av lägesinformation och fungerar som hjälp för beslutsfattande. Det här arbetet behandlar en gränssnittsutvärdering av Impactorium med syftet är att finna användbarhetsproblem som FOI kan åtgärda, samt att undersöka om det går att skapa en användbar design utan att blanda in den tänkta målgruppen i designprocessen. I studien ingick en heuristisk utvärdering av en användbarhetsexpert och ett användbarhetstest med försökspersoner som inte tillhör gruppen slutanvändare. Användbarhetsproblem som upptäcktes validerades sedan i en fokusgrupp bestående av experter med domänkunskap inom området underrättelse, som bedömde om problemen kan anses vara samma som riktiga användare kommer drabbas av. Studien visade att flertalet av problemen som upptäcktes av personer utanför målgruppen var riktiga problem riktade mot användbarhet. 40 av 64 problem klassades som allvarliga problem som behöver åtgärdas. Endast två av de 64 klassades inte alls som problem. Det finns stor risk att användarnyttan inte är genomtänkt och att det behövs en djupare förståelse för slutanvändarna om Impactorium skall bli användbart. Hur slutanvändaren vill arbeta och vilken funktionalitet han har behov av bör inte basras på antaganden.

Ett verktyg för datorstödd interaktiv utbildning, Web-based Training, har utvecklats på Sigma Information Design. Två olika utvärderingsmetoder har använts för att öka dess användbarhet: heuristisk utvärdering och användartestning. Heuristisk utvärdering är en analytisk metod där expertutvärderare inspekterar gränssnittet för att predicera (förutse) användbarhetsproblem. Användartestning är en empirisk metod där tänkbara reella användare deltar och användbarhetsproblem observeras. Föreliggande studie fokuserar på användbarhets- problem som både prediceras med den analytiska metoden och observeras med den empiriska, så kallade ”träffar”. Analytiska metoder predicerar användbarhetsproblem genom att utpeka bristande ”intrinsic features” (gränssnittsegenskaper). Empiriska metoder observerar istället ”payoff features”, för att kunna identifiera användbarhetsproblem och sedan relatera dessa till bristande gränssnitts-egenskaper. Frågeställningen är om analytiska- respektive empiriska metoder utpekar samma bristande ”intrinsic feature” vid identifiering av en ”träff”. Utvärdering av verktyget med respektive utvärderingsmetod har genomförts. Under användartesterna påträffades endast ett fåtal användbarhetsproblem, vilket har medfört att ett litet antal ”träffar” identifierats för att kunna ge svar på frågeställningen. Det finns dock indikationer på en oklar korrespondens mellan metoderna.

Heuristisk utvärdering av användargränssnitt är känt för att vara billigare och snabbare än användarutvärdering. Ett problem är att den inte finner samma användbarhetsproblem som riktiga användare. Petrie och Powers heuristiker för heuristisk utvärdering utvärderades för att utreda ifall de löst detta problem. Syftet för studien var att bidra till forskningsområdet genom att styrka eller motsäga tidigare fynd. Genom en fallstudie utfördes användarutvärdering och heuristisk utvärdering och mått på Validity, Thoroughness och Effectiveness jämfördes mellan tre olika studier. Vid användarutvärdering användes riktiga användare som arbetar med programvaran. Utvärderarna vid heuristisk utvärdering läste kognitionsvetenskap och räknades som noviser inom användbarhetsutvärdering. Petrie och Powers heuristiker presterade likvärdigt med Nielsens heuristiker i de andra studierna som jämfördes mot. Hypotesen att Petrie och Powers heuristiker bättre skulle predicera användbarhetsproblem gick följaktligen inte att styrka.

Sjukvården är ett område som man ständigt försöker förbättra med ny teknik för att kunna ge bättre vård och rädda fler liv. En teknik som på senaste åren hamnat allt mer i fokus inom sjukvården är Augmented Reality. Det här arbetet har utförts med målet att utveckla en heuristisk utvärderingsmetod som ska kunna appliceras på Augmented Reality-teknik inom prehospital vård. För att nå målet så utvecklades en Augmented Reality-prototyp som till plattformen Google Glass. Med hjälp av resultat från användartester av prototypen som genomförts av sjukvårdare så utvecklades en lista bestående av 11 stycken heuristiker. Heuristikerna har använts för att utvärdera prototypen som utvecklades och heuristikerna var effektiva för att hitta designproblem hos prototypen.

Syftet med rapporten är att utvärdera en interaktiv brand- och räddningsinstruktion som framförallt används inom försvarsmakten. Utvärderingen gick ut på att ta reda på hur användarna använder instruktionen och hur de vill att den ska utvecklas i framtiden för att möta deras behov. Utvärderingen genomfördes genom intervjuer med sju användare från olika delar av landet samt en heuristisk utvärdering utifrån Nielsens tio användbarhetsprinciper och med hänsyn till Sweller och Chandlers ”cognitive load theory”. Resultatet visade att instruktionen framförallt används som uppslagsbok och att användarna vill se en utveckling av instruktionen där den blir större och omfattar mer information, till exempel om haverier och utländska luftfartyg och att text och illustrationer i instruktionen är uppdaterad och korrekt. Utifrån analysen togs flertalet utvecklingsförslag fram och presenteras i slutet av rapporten.

I detta arbete utvecklas ett spel för utlärning av programmeringskoncept till förskolebarn. Spelet utvecklas agilt som ett delspel i lärospelet “Magiska Trädgården”. Resultatet av det utvecklade spelet är ett spel där ett bi ska flyga i en loop för att plocka upp ett antal bär, detta ska medföra förståelse av loopar som programmeringskoncept. Spelets användbarhet utvärderades av experter i en heuristisk studie med hjälp av 8 erkända användbarhetsprinciper [4].  Utvärderingen av spelet visar att det enligt experternas åsikt uppfyller de utvalda användbarhetsprinciperna. Dessutom utvärderades det av experterna som meningsfullt i utbildningssyfte.

Syftet med studien är att identifiera huruvida det i tre utvalda läromedel, Prima Matematik 1B, Favoritmatematik 1B samt Mera Favoritmatematik 1B, kan identifieras rika matematiska uppgifter utifrån Sheffields tio kriterier. Studien ämnar även undersöka hur uppgifterna i urvalet eventuellt kan bidra till att utveckla alla elevers kunskapsutveckling inom ämnet.   För att nå ett resultat gällande hur dessa rika uppgifter skulle kunna bidra till alla elevers kunskapsutveckling har Sheffields (2003) heuristiska metod samt valda begrepp ur Vygotskij (1978) sociokulturella perspektiv använts som ramverk. Resultatet från läromedelsanalyserna visar att det finns rika matematiska uppgifter i alla läromedel men att dessa skiljer sig i antal och karaktär. Resultatet visar även att alla elever kan utveckla sina matematikkunskaper med uppgifterna i urvalet som utgångspunkt. Detta då uppgifterna fokuserar på nyskapande matematik med fokus på möjlighet till olika tillvägagångssätt för att lösa uppgiften. Studiens slutsats visar att de rika matematiska uppgifterna i läromedlen låter eleverna ta utgångspunkt i sitt eget kunnande samt att de får skriva fram uppgifterna från början till slut utifrån sin egen kunskapsnivå. I analysen framgår det även att kommunikation är en bidragande orsak till elevernas kunskapsutveckling. Kommunikation är ett bärande begrepp inom det sociokulturella perspektivet vilket även skolans styrdokument belyser gällande den undervisning som bedrivs i skolan.

Phoniro, ett företag som fokuserar på välfärdsteknologi har ett internt utvecklat program för att konfigurera olika larmenheter via Bluetooth. Phoniro behöver en mobilapplikation av detta program för att underlätta fältteknikernas arbete. Syftet med detta examensarbete är att beskriva teorin bakom apputveckling, trådlös kommunikation samt utvecklingen av en mobilapplikation som är körbar på operativsystem som IOS och Android med samma funktionalitet som Phoniros interna program. För att utveckla applikationen valdes arbetsmiljön Xamarin.Forms vilket är ett verktyg för att utveckla mobila applikationer till IOS och Android. Resultatet av detta arbete är en applikation där användaren kan söka efter Bluetooth-enheter samt ansluta och kommunicera med anslutna enheter. För att mäta användarvänligheten av applikationen används en heuristisk utvärdering. Den heuristiska utvärderingen påvisar att 40% fel är oupptäckta i systemet efter en undersökning med tre utvärderare utförts.

Gränssnitt finns inte bara i själva spelet utan också som inställningsmeny i First Person Shooter spel och massa andra spelgenrer. Det är viktigt att inställningsmenyn fungerar bra då inställningsmeny styr många element för hur ett spel kan spelas. Det är väldigt vanligt att heuristiker används för att skapa ett gränssnitt, heuristikregler har då applicerat på en inställningsmeny i ett FPS-spel för att se hur spelare påverkas av det. Detta arbete jämför två olika gränssnitt med varandra där ena gränssnittet är konstruerad med hjälp av heuristikregler och den andra gränssnittet är konstruerad med försök att inte använda sig av heuristikregler. Genom att jämföra dem två gränssnitten med varandra i en undersökning konstateras det att gränssnittet konstruerad med heuristikregler upplevdes som bättre än gränssnittet utan heuristikregler. Framtida arbeten behövs för att se om detta stämmer för spelare i alla åldrar och kön då arbetet bara har behandlat manliga spelare i åldern 21-26. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

The IT-development of services and employment mean increased interaction with digital products and tools for the users. The users’ experiences regarding the interaction with digital systems is therefore a fundamental aspect of product development. Accordingly, as companies expand their business, they develop more systems which need to be integrated to send information to one another. To ensure that the flow of information between systems works soundly, responsible developers must be able to visualize the flow.This study, in collaboration with a company that wishes to remain anonymous, has explored how their visualization system for integrations can be improved to increase the user experience. Through a user-centered design process this study will fathom how users experience the current system, how attention and working memory relates to those experiences and how a new user interface could be designed to ease the users cognitive load.The study results in a proposition, presented as a mock-up, of how the most central aspects of the interface could be redesigned in order to improve the users’ experiences of the interaction with the system. The proposition is designed to support an open way of navigating, easy access of relevant information, users’ freedom to adjust the interface in accordance to individual needs, the communication between system-human and human-human as well as reducing the visual space of less important components. / IT-utvecklingen av tjänster och arbeten betyder ökad interaktion med digitala produkter och verktyg för användarna. Människans upplevelse av interaktionen med digitala system är därmed en central del i av produktutvecklingen. Allt eftersom företag utökar sin verksamhet utvecklas flera olika datorsystem som behöver integreras så att information kan flöda systemen emellan. För att säkerställa att flödet fungerar behöver ansvariga utvecklare visualisera hur informationsflödet går till.Denna studie har i samarbete med ett företag som önskar vara anonymt, utforskat hur användarupplevelsen för deras integrationsvisualiseringssystem ska kunna förbättras. Genom en användarcentrerad designprocess kommer studien utforska hur användarna upplever systemet idag, hur uppmärksamhet och arbetsminne relaterar till upplevelserna samt hur ett nytt gränssnitt skulle kunna utformas kan underlätta användarnas kognitiva belastning.Resultatet av undersökningen mynnar ut i ett visualiserat designförslag av gränssnittets mest centrala delar i form av en mock-up. Förslaget är utformat för att stödja öppnare navigationsmöjligheter, lättillgängligheten för relevanta data, friheten att anpassa gränssnittet efter eget behov, kommunikationen mellan system-användare och användare-användare samt för att minska visuell plats åt mindre nödvändiga komponenter.