En kvalitativ studie har gjorts där personer med en högre känslighet än genomsnittetintervjuats. Fokus för studien har varit att undersöka hur dessa så kallat högkänsliga individer möter de krav och utmaningar som arbetslivet ställer, samt hur de kan använda sin högkänslighet som ett verktyg i sitt arbete. Syftet med studien var att få en djupare förståelse för, samt öka medvetenheten kring egenskapen högkänslighet och hur den kan påverka individen i arbetslivet.Vi var även intresserade av hur självbilden hos dessa individer ser - och har sett ut.Detta ville vi göra genom att gå ut och möta människor som har egenskapen och sedan skildra deras berättelser. Tematisk analys användes för att behandla data. Undersökningens resultat visade att högkänslighet många gånger är en tillgång i yrket, samtidigt som det kan vara svårtför högkänsliga att hitta rätt i arbetslivet. Genom rätt resurser och en ökad medvetenhet kring egenskapen, skulle högkänsliga ges större möjligheter att nå framgång och bidra med sin kompetens. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Syftet med den här studien är att undersöka vad som skiljer i personlighet mellan studenter som vaccinerade sig mot svininfluensan och studenter som inte vaccinerade sig. Studien genomfördes genom en kvantitativ enkätundersökning på 194 studenter från ett universitet i Svealand. Deltagarna fick besvara psykometriska personlighetstester som mätte känslighet, ångest, depression, sympati och pålitlighet. Därefter utfördes statistiska test i SPSS för att i huvudsak beräkna medelvärdesskillnader. Resultaten visar att vaccinerade studenter är signifikant känsligare än ovaccinerade studenter. Vaccinerade studenter är också mer ångestfyllda men skillnaderna är inte signifikanta. Det finns inga nämnvärda skillnader i depression, sympati eller pålitlighet. Typ av utbildning och kön predicerar heller inte vaccinering. Sammanfattningsvis ska känslighet därmed ses som den viktigaste prediktorn för vilka personer som vaccinerar sig vid pandemier. Resultatet kan generaliseras till den svenska befolkningen eftersom studiens andel vaccinerade motsvarar befolkningens andel vaccinerade. Studiens urval motsvarar däremot inte den svenska populationens genomsnittliga utbildningsnivå. Å andra sidan har utbildningsnivå inte visat sig vara en betydande faktor för hälsoskyddande beteenden i tidigare forskning, varför mitt resultat bör betraktas som betydelsefullt. / The purpose of this study is to examine which personality aspects that are differing from students who got vaccinated against the swine flu, to students who did not get vaccinated. This study carried out a quantitative survey on 194 students from a mid-region university in Sweden. The participants were to answer psychometric personality tests on sensitivity, anxiety, depression, sympathy and dependability. Thereafter, statistical tests were conducted through SPSS, mainly to calculate mean differences. The results conclude that vaccinated students are significantly more sensitive than un-vaccinated students. Vaccinated students are also more anxious but these differences are not significant. There are no notable differences in depression, sympathy or dependability. Type of education and sex do not either predict vaccination. Finally, sensitivity shall be viewed as the most important predictor in a person’s likeliness to get vaccinated at pandemics. The findings can be generalized to the Swedish population because the proportion of vaccinated students in this study corresponds to the proportion of vaccinated people of the Swedish population. However, the sample of this study does not correspond to the educational level of the Swedish population. On the other hand, educational level has not been shown as an important determinant in health protective behaviors in former research literature, why my result should be considered as meaningful.

Syftet var att undersöka högkänslighet och stress hos studenter. Metoden var en kvantitativ jämförande studie mellan grupper (kvinnor och män). Undersökningen genomfördes genom en elektronisk enkät. Urvalet var ett tillfällighetsurval av kvinnor och män i åldrarna 19 – 56 som studerade vid ett universitet, totalt 122 stycken deltagare, 31 män och 91 kvinnor. Deltagarna besvarade en enkät som bestod av bakgrundsfrågor och mätinstrument som mätte stress och högkänslighet. Resultatet visade på att högkänslighet och stress var skattad högst bland kvinnorna. Slutsatsen är att kvinnor och män skiljer sig i högkänslighet och stress samt att stress och högkänslighet korrelerar med varandra. / The aim was to investigate high sensitivity and stress among students. The method was a quantitative comparative study between groups (women and men). The survey was conducted through an electronic questionnaire. The selection was an opportunity sample of women and men who studied at a university and was between the ages of 19-56, a total of 122 participants 31 men and 91 women. The participants answered a questionnaire that consisted of background questions and instruments to measure stress and high sensitivity. The results showed that high sensitivity and stress was underestimated highest among women. The conclusion is that women and men differ in high sensitivity and stress, and that stress and high sensitivity correlate.

Högkänslighet är än så länge ett relativt okänt karaktärsdrag i personligheten. Trots att 15-20 procent av befolkningen tros ha en högkänslighet, enligt tidigare studier, så är forskningen begränsad om fenomenet och dess konsekvenser på individnivå. Syftet med denna undersökning var att ta reda på upplevelsen av att leva med högkänslighet med hjälp av en kvalitativ metod. Intervjuer med nio stycken intervjupersoner med en högkänslig personlighet utfördes, spelades in, transkriberades och analyserades. Resultatet visade att överväldigande, strategier, uppvaknande och visioner var gemensamma teman för samtliga respondenter. Konsekvenserna var både negativa och positiva, såsom uttröttning, depression, lyckorus och en god empatisk förmåga. Det som kunde hjälpa en högkänslig individ var strategier för återhämtning och en förståelse från omgivningen. Undersökningen visade både gemensamma faktorer och skillnader i upplevelsen av högkänslighet. Om högkänslighet kan ses som en resurs istället för en nackdel, skulle kombinationen av högkänsliga och icke högkänsliga vara bra och till nytta för samhället.

Högkänslighet (HSP) är ett för vår tid relativt nytt begrepp som flera människor kommit att identifiera sig med. Intresseområdet för den här studien har varit högkänsliga mödrar och med hjälp av grundad teori som metodansats ämnade vi upptäcka högkänsliga mödrars huvudangelägenhet. Ämnet är aktuellt och knyter an till samhällets ökade behov av självkännedom och självförverkligande. Vår grundade teori belyser ett tidigare outforskat område inom vetenskapen vilket bidrar till en ökad förståelse och kunskap kring det högkänsliga moderskapet och vad det innebär för mödrarna själva. Tio intervjuer genomfördes med mödrar som identifierade sig själva som högkänsliga. Under studien formades en forskningsfråga som löd: hur gör högkänsliga mödrar för att orka vara närvarande i sina barns liv? Forskningsfrågan belyser mödrarnas huvudangelägenhet Att inte alltid orka. Studien resulterade i en grundad teori som beskriver hur mödrarna hanterar Att inte alltid orka genom kärnkategorin Anpassning och underkategorierna Avläsningsförmåga, Samhällelig kunskapslucka, Ökad självkännedom, Egentid och Ett annorlunda moderskap. Den grundade teori som genererats i den här studien har placerats inom ett teoretiskt ramverk bestående av narrativ teori för att ge en djupare förståelse inför de berättelser som mödrarna har delgett oss.

In their bioenergetic metabolism mammalian cells are primarily dependent on ATP production through the oxidative phosphorylation system (OXPHOS). Defects of OXPHOS function can lead to occurrence of mitochondrial disorders with different severity and diverse symptoms. Most severely affected are usually tissues with high energy demand which are also difficult to access for biochemical and other examinations. The aim of this thesis was mainly to characterize the effects of mutations in seven different genes (OPA1, DARS2, NDUFS8, NR2F1, HTRA2, MGME1, POLG) on bioenergetic metabolism and mitochondrial network structure of skin fibroblasts from eight different patients diagnosed with mitochondrial disorders. The main method used was measurement of oxygen uptake by permeabilized cells using highly sensitive polarography. Significant changes in fibroblast respiration of four patients were found. Changes in mitochondrial network morphology were found in two of those and two other patient cell lines compared to controls using fluorescent microscopy and different cultivating conditions. Skin fibroblasts are relatively easy to obtain and offer a number of benefits for both diagnostic and study purposes. The results of this work illustrate the possibilities of their use for validation of potential causal...

Studien har undersökt vad pedagoger vet om högkänsliga barn. Högkänslighet är ett personlighetsdrag som finns hos ungefär 20 % av världens befolkning. Att vara högkänslig innebär att man föds med ett nervsystem som är mer känsligt än hos genomsnittet. Högkänsliga människor uppfattar information och känslor som möjligtvis inte andra lägger märke till, som högkänslig reflekterar man alltså över allting på en djupare nivå. Syftet var att ta reda på hur mycket pedagoger på förskolan vet om högkänslighet och hur de jobbar eller stödjer högkänsliga barn. De här två frågeställningarna användes; hur mycket vet pedagoger på förskolor om högkänslighet och hur bemöter pedagoger högkänsliga barn? Dessa frågeställningar användes för att besvara vårt syfte. För att kunna besvara våra frågeställningar användes fyra perspektiv som Elaine Aron (2014) skriver om i sin bok om högkänsliga barn, hon kallar dem de fyra nycklarna. Studien består av en enkät som är formad kring högkänsliga barn som lades ut i ett forum på internet för förskolans pedagoger. Resultatet visar att högkänslighet är ganska känt bland personalen i förskolan. Många av pedagogernas tankar stämde överens med forskningsresultatet om högkänslighet.

Sensory processing sensitivity is an innate temperament trait characterized by deeper cognitive processing of stimuli, increased empathy and emotionality, ease of overstimulation, and heightened awareness of subtileties in the environment. This systematic review aims to review the literature that has investigated the neural correlates of sensory processing sensitivity. A systematic search was conducted in Web of Science and Scopus resulting in seven studies included in systematic review. Five studies are functional magnetic resonance imaging studies, one magnetic resonance imaging study and one near-infrared spectroscopy study. Results show that sensory processing sensitivity is associated with enhanced activation of neural regions involved in higher order visual processing, attention, awareness, memory, emotion processing, action planning and information integration (e.g., insula, precuneus, IFG, PFC, claustrum, amygdala, and hippocampus). An increased understanding of this temperament trait is essential as it is an important factor for mental health and well-being.

Yes / In this paper, we present the design of a compact and highly sensitive microwave sensor based on a metamaterial complementary split-ring resonator (CSRR), for liquid characterization at microwave frequencies. The design consists of a two-port microstrip-fed rectangular patch resonating structure printed on a 20 × 28 mm2 Roger RO3035 substrate with a thickness of 0.75 mm, a relative permittivity of 3.5, and a loss tangent of 0.0015. A CSRR is etched on the ground plane for the purpose of sensor miniaturization. The investigated liquid sample is put in a capillary glass tube lying parallel to the surface of the sensor. The parallel placement of the liquid test tube makes the design twice as efficient as a normal one in terms of sensitivity and Q factor. By bending the proposed structure, further enhancements of the sensor design can be obtained. These changes result in a shift in the resonant frequency and Q factor of the sensor. Hence, we could improve the sensitivity 10-fold compared to the flat structure. Subsequently, two configurations of sensors were designed and tested using CST simulation software, validated using HFSS simulation software, and compared to structures available in the literature, obtaining good agreement. A prototype of the flat configuration was fabricated and experimentally tested. Simulation results were found to be in good agreement with the experiments. The proposed devices exhibit the advantage of exploring multiple rapid and easy measurements using different test tubes, making the measurement faster, easier, and more cost-effective; therefore, the proposed high-sensitivity sensors are ideal candidates for various sensing applications. / This work was supported by the Moore4Medical project, funded within ECSEL JU in collaboration with the EU H2020 Framework Programme (H2020/2014–2020) under grant agreement H2020-ECSEL-2019-IA-876190, and the Fundação para a Ciência e Tecnologia (ECSEL/0006/2019). This project received funding in part from the DGRSDT (Direction Générale de la Recherche Scientifique et du Développement Technologique), MESRS (Ministry of Higher Education and Scientific Research), Algeria. This work was also supported by the General Directorate of Scientific Research and Technological Development (DGRSDT)–Ministry of Higher Education and Scientific Research (MESRS), Algeria, and funded by the FCT/MEC through national funds and, when applicable, co-financed by the ERDF, under the PT2020 Partnership Agreement under the UID/EEA/50008/2020 project.

Högkänslighet, eller så kallad sensory-processing sensitivity (SPS), har beskrivits som ett personlighetsdrag där individen bearbetar sensorisk information på ett djupare och starkare sätt än personer som inte är högkänsliga. Syftet med den aktuella studien var att, med hjälp av självskattningsformuläret ”the Highly Sensitive Person Scale” (HSP), undersöka högkänslighet mot skattningar av naturen (NR, NR-Self, NR-Perspective, NR-Experience), grubbleri (RRQ-Rumination) och självreflektion (RRQ-Reflection), subjektivt välbefinnande (WHO) och upplevelser av mindfulness (MAAS). Undersökningen skedde via en webb-baserad enkät och omfattade 213 deltagare. Resultatet visade att individer som är mer högkänsliga värderar naturen högre, samt grubblar och reflekterar mer kring sig själva, än mindre högkänsliga personer. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan grupperna vad gäller mindfulness eller välbefinnande. Resultatet tyder på att både en interaktion med naturen och mindfulness kan vara gynnsamt för högkänsliga individer. Denna studie kan utgöra en startpunkt för framtida forskning, där experimentella studier med upprepad mätning kan genomföras för att undersöka naturens roll för högkänsliga personer. / Sensory-processing sensitivity (SPS) has been described as a personality trait where the individual process sensory information in a deeper and stronger way than people who are not highly sensitive. The aim of the present study was to, with the self-assessment form ”the Highly Sensitive Person Scale” (HSP), examine sensory-processing sensitivity against evaluations of nature (NR, NR-Self, NR-Perspective, NR-Experience), rumination (RRQ-Rumination) and self-reflection (RRQ-Reflection), subjective well-being (WHO) and experiences of mindfulness (MAAS). The survey was done through a web-based questionnaire and included 213 participants. The results showed that individuals who are more highly sensitive value nature higher, and also ruminate and reflect more on themselves, than people who are less highly sensitive. No significant differences existed between the groups concerning mindfulness or subjective well-being. The results suggest that both an interaction with nature and mindfulness can be favourable for highly sensitive persons. This study can serve as a starting point for future research, where experimental studies with repeated measures can be conducted to investigate the role of nature for highly sensitive persons.