The aim with this research is to investigate how Primary school textbooks present and describe the Holocaust. The purpose of looking at how the Holocaust is portrayed in Swedish school textbooks gives us a perspective and knowledge that can be useful in our own profession as teachers. The method we have used is a text analysis created by Niklas Ammerts, called the four representations models. These are ascertaining, explainable, analytic/reflective, and normative. We analyzed six textbooks from three different publishers, spanning from the year 2003 to 2021, to see if any changes had happened in the portrayal of the Holocaust in Swedish schoolbooks.   The textbooks we analyzed were mainly based on just explaining basic facts with little to no explanation to why things happened. The newer books have more explanation in them than the older ones, however just barely.

No description available.

De romaner som ligger till grund för analys i denna uppsats är Katarina Widholms Räkna hjärtslag (2021) och Katarina Wennstams Döda kvinnor förlåter inte (2023). Syftet med undersökningen är att se hur Widholm och Wennstam gestaltar genus i sina romaner, samt hur gestaltningen svarar mot en samtida problematik. Undersökningen genomförs alltså med antagandet om att de båda romanerna syftar till att skapa analogier med nutiden. Det teoretiska ramverk som undersökningen tar avstamp i är dels Peter Aronssons resonemang om historiebruk, dels Yvonne Hirdmans genuskontrakt, men också nutidsanalogin som Torsten Pettersson belyser som en av den historiska romanens sex funktioner. Analysen visar att både Widholm och Wennstam gestaltar genus i sina romaner på olika sätt, genom karaktärernas livssituation och handlingsutrymme. Undersökningen visar också på hur de båda författarna söker skapa analogier med nutiden genom inte minst karaktärernas moderna drivkrafter, men också genom att belysa frågor som är aktuella för oss idag.

This degree project is a study investigating how the historiography of king Henry VIII of England has changed between 1887-1995. The aim of the study was to gain insight into how the historiography of Henry VIII and the most important aspects of his reign were viewed at different periods of the 19th and 20th centuries and how it has changed over that period. To achieve this aim, Karlsson’s and Zander’s theory about the uses of history was used along with a qualitative method of analysis. The results show that a change did occur in the historiography around Henry VIII at the beginning of the 20th century when the traditional Whig-school of writing history was surpassed by the modernist school of writing. Henry VIII went from being represented as a great ruler with his peoples’ best at heart to a flawed individual whose decisions were often motivated by selfish reasons. Overall, the historiography of Henry VIII has changed from glorifying the king’s personality to showing a more factual picture of the king and the advisors at his court.

Studien har syftat till att undersöka hur den fornnordiska mytologin framtsälls i vissa utvaldafilmer och tv-spel samt hur dessa kan användas i den svenska religionsundervisningen pågymnasiet. För att undersöka detta har sju olika filmer samt två tv-spel analyserats utifrån ettdidaktiskt perspektiv och utifrån teorierna cultural memory och det kommersiellahistoriebruket. Tre intervjuer har även utförts med gymnasielärare i Sverige för att få reda påhur praktiserande lärare ser på populärkultur som ett redskap i undervisningen. Studien visadeatt det finns en del olika filmer och tv-spel som i olika grad går att använda i undervisningen.Det visades även att den traditionella framställningen av de norröna historierna inte alltid börutgås från när medierna analyseras utan att de, på olika sätt, framställer olika varianter av denfornnordiska mytologin.Nyckelord:

”Min farfar pratade inte om det han var med om i Stalins Gulagläger om man inte pressade honom.” Detta skriver historikern Anton Weiss-Wendt om sin farfar, Helmut Weiss, som förlorade 20 år av sitt liv i Gulag.  Den här historien och fler därtill, kände världen inte till. Sovjetunionens sönderfall inträffade år 1991 och censuren upphävdes. Tidigare hemligstämplade dokument av politiska makthavare offentliggjordes och allmänheten i väst fick kunskap om Gulaglägren i första hand tack vare nobelpristagaren Aleksandr Solzjenitsyns böcker.  Genom en komparativ och kvalitativ textanalys av sex skolböcker från olika decennier och en granskning av styrdokument kommer jag i den här uppsatsen att undersöka hur historiedidaktik och officiella riktlinjer har påverkat läroböckernas innehåll. Detta med Gulag framställning i skolböcker i Sverige som det centrala forskningsområdet.

This bachelor thesis in history consists of a case study of Per Olov Enquist’s documentary novel Legionärerna, which examines the Swedish extradition of Baltic soldiers after the Second World War. The intent of the study is to survey the novel’s use of history from a literary dimension. It does so by applying the typology of Hayden White, his poetics of history. This conceptual framework historicizes the historical writing by clarifying how the historical dictum is constructed in similar manner as fiction, and therefore dependent of its’ author. The result shows that Enquist uses the history – is constructing it – to object how one earlier has talked about the extradition by satire previous accounts and by reasoning contextual how one, instead, should understand the same historical phenomenon. These two aspects are linked to a third, viz, Enquist’s Maoist political stance.

Inom det akademiska forskningsfältet har den historiska spelfilmen länge betraktats som ren fantasi utan historiskt värde. Samtidigt verkar den historiska spelfilmen bli alltmer populär inom historieundervisningen. Tidigare didaktiskforskning har fokuserat på varför lärare använder historiska spelfilmer i sin undervisning, vilka sådana filmer är, och elevers erfarande av dem. Därför syftar studien att utifrån analys av historiska spelfilmer utveckla ett didaktiskt verktyg för historielärare, ämnat att främja elevers förståelse av historiebruk. Ett sådant syfte anses svara mot ett försummat område inom det svenska forskningsfältet och bidra med kunskap om hur historiska spelfilmer kan användas i praktisk undervisning. Förslag på historiska spelfilmer lämpade för undervisning samlades in genom en enkät riktad till historielärare. Filmerna Gladiator, Suffragette och Schindler’s List valdes sedan ut för en analys. De tre filmerna ansågs utgöra en variation av historiska spelfilmer, vilket i sin tur skulle utmynna i ett generaliserbart resultat. Filmanalysen genomfördes med stöd av ett teoretiskt analysredskap med en övre och undre tolkningsnivå. Genom att med den övre tolkningsnivån belysa relationen mellan filmskaparens intention och filmberättelsens funktion, inom vilken ett historiebruk tog form, granskade sedan den undre tolkningsnivån vilka narrativa och estetiska uttryck historiebruket gav upphov till. Sammanställningen av analysen resulterade i två skalor för tolkning av historiebruk i historiska spelfilmer. Den ena skalan består av en pendling mellan fiktiv historia och historisk fiktion, medan den andra skalan illustrerar förhållandet mellan historiskt spektakel och historisk rekonstruktion. Genom att kombinera skalorna genererades en teoretisk modell som formulerar fyra olika kategorier av historiebruk i historiska spelfilmer. I diskussionen beskrivs sedan hur lärare kan använda denna modell som ett verktyg vid planering av undervisning ämnad att främja elevers förståelse av historiebruk. Genom verktyget kan lärare få en djupare insikt i hur den historiska spelfilmen förhåller sig till autenticitet jämfört med underhållning. De olika kategorierna av historiebruk resulterar också i olika porträtt av historiska personer. Slutligen beskrivs även hur en historisk spelfilm kan fungera antingen som en primär- eller sekundärkälla beroende på historiebrukets sammanhang.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka interkulturella perspektiv inom historiebruket i sex svenska läroböcker i historia. Bakgrunden till det är att Sverige idag ses som ett mångkulturellt land och intresset av att undersöka om det framkommer i historieböckernas historiebruk. Metoden som användes var en kombination av textanalys och närläsning och via den teoretiska utgångspunkten om att granska berättelsen som öppen eller stängd. En öppen berättelse utifrån en interkulturell synvinkel ger perspektiv åt båda sidor, medans en stängd gör det inte. Historiebruket i läroböckerna undersöktes med fokus på representation, perspektiv och röst. Även historiebrukets geografiska spridning undersöktes mot bakgrund i tidigare forskning.  Syftet i undersökningen visade att alla undersökta läroböcker har någon form av utomeuropeisk kontakt i historiebruket i sina böcker. Undersökningens geografiska spridning visade till att det är en tydlig västeuropeisk dominans i historiebruket i svenska läroböcker. Historiebruket som placerades i de utomeuropeiska kontinenterna visade en stor variation på representation vilket kan spegla det svenska samhället till en viss grad. Perspektiven i de undersökta historiebruksuppgifterna visade även dem upp en stor variation, vissa med total avsaknad av perspektiv, några visade enbart upp en sida och andra gav perspektiv åt båda sidor. I förhållande till rösten i historiebruket var det en påtaglig nationell röst även när historiebruket även när uppgiften var förlagd i ett utomeuropeiskt land. Även här visade undersökningen på kontraster där ett flertal uppgifter gav en röst åt befolkningen i form av plakat och bildanalyser och i några få tillfällen släpptes den unika rösten in i historiebruket. / The purpose of this degree project was to investigate the intercultural perspective in the use of history in six Swedish history textbooks. The background to this is that Sweden today identifies as a multicultural country and the interest in investigating if that comes to show in history textbooks use of history. The method combines close reading and text analysis with the theoretical framework to investigate whether the textbooks’ storytelling can be defined as open or closed. An open story from an intercultural point of view gives perspectives from both sides, while a closed story does not. The use of history in history textbooks was investigated with a focus on representation, perspectives, and voice. Also, the geographical spread of the use of history was investigated towards earlier research.  The purpose of this study showed that all of the investigated textbooks had some tasks that focused on non-western use of history. The research geographical spread showed that there is a clear Western-European dominance in the use of history in Swedish textbooks. The use of history tasks placed on the non-European continents showed a great variation in the groups represented, which can mirror Swedish society to a certain extent. The perspectives in the investigated tasks also showed a great variation, some had a total lack of perspectives while some only showed perspectives from one side and some gave clear perspectives from both sides. The voice in the use of history tasks in Swedish history textbooks also showed variation. In some cases, the voice was given to the population through poster or picture analysis, and in a few cases there was a unique voice from people in the use of history tasks.

This study aims to investigate and discuss the role of the German anti-Nazi activist Sophie Scholl within different uses of history in various contexts. Particularly, it intends to investigate how the memory of Sophie Scholl has been brought forward and relayed in different types of sources in the contexts of three different so-called cultures of historical use. The three different cultures: education culture, popular culture and memory culture, have been determined based on research by Klas-Göran Karlsson on the separation and categorisation of the intents and needs behind the usage of historical figures and events.The research questions that have been posed and used as guides for the writing of this study are the following: How has Sophie Scholl been portrayed by the creators in the study's sources, and how can the intention behind the usage be interpreted? And, what tendencies, similarities, and differences can be discerned between the three different historical cultures' portrayal of the image of Sophie Scholl? The artefacts used for the study range from biographies and films to statues as well as a social media account. The study found that, among other things, the using of Sophie Scholl’s memory fills the need for remembering the good within an era of German history often viewed as very dark. Furthermore, the memory of Scholl has been used, to a substantial extent, in order to preserve and highlight an example of an individual of extraordinary courage. Finally, the study also found that although similar characteristics are used and presented, there is also a clear difference in the intentions of the usage of Scholl’s memory as well as the effect said usage gives. / Denna studie syftar till att undersöka och diskutera den tyska antinazistiska aktivisten Sophie Scholls roll inom olika användningar av historia i olika sammanhang. Närmare bestämt avser den att undersöka hur minnet av Sophie Scholl har lyfts fram och brukats i olika typer av källor inom tre olika så kallade historiekulturer. De tre olika kulturerna: utbildningskultur, populärkultur och minneskultur, har bestämts baserat på forskning av Klas-Göran Karlsson om kategoriseringen av avsikter och behoven bakom brukandetav historiska figurer och händelser. Studiens tre frågeställningar, utifrån vilka arbetet har förts, är följande: Hur har Sophie Scholl framställts av framställarna i studens källor, och hur kan intentionen bakom brukandet tolkas? Och, vilka tendenser, likheter och olikheter kan urskiljas mellan de tre olika historiekulturernas framställning av bilden av Sophie Scholl? Artefakterna som användes för studien sträcker sig från biografier och filmer till statyer samt ett instagramkonto. Studien kom, bland annat, fram till att användningen av Sophie Scholls minne uppfyller behovet av att minnas det goda inom en era av tysk historia som ofta ses som mycket mörk. Vidare har minnet av Scholl i stor utsträckning använts för att bevara och lyfta fram ett exempel på en individ med extraordinärt mod. Slutligen fann studien också att även om liknande egenskaper används och presenteras, finns det också en viss skillnad i avsikterna bakom brukandet av Scholls minne samt effekten av framställandet.