<p>Även om ordet transperson är relativt nytt har det funnits könsöverskidare i alla tider. Sverige blev först i världen med lagliga könskorrigeringar 1972 och i dag går det att få ett könsbyte bekostat av staten. Men okunskapen är fortfarande stor om transpersoner, speciellt inom vården. Det medför att många känner sig dåligt behandlade och undviker att söka vård, visar rapporter. Nu arbetar bland annat RFSL för att förbättra bemötandet av transpersoner.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet med undersökningen är att försöka förstå och problematisera hur en homosexuell elitidrottande kvinna upplever sin situation inom den svenska föreningsidrotten. Syftet är följaktligen att få en större inblick i en annan människas värld.</p><p>Metod</p><p>Det empiriska materialet består av en kvalitativ forskningsintervju. En kvinnlig tränare på elitnivå fick veta mitt behov av en intervjuperson med relevanta kunskaper och erfarenheter, hög grad av medvetenhet och vilja att berätta. Hon förmedlade min önskan vidare till sina kollegor och med ett s.k. ”snöbollsurval” fick jag tag på en lämplig intervjukandidat. Intervjun karaktäriserades av stor frihet för den intervjuade att styra samtalet. Detta genom låg standardisering av frågorna och medveten styrning av mig mot de olika områdena jag önskade få kunskap om. Bandspelare användes vid intervjutillfället. Intervjun skrevs ut i fulltext och har sedan bearbetats och analyserats med utgångspunkt i tre olika tolkningsperspektiv: det realistiska, det dekonstruktiva och det kritiska.</p><p>Resultat/Slutsats</p><p>Idrotten betyder och har betytt väldigt mycket för min intervjuperson. Idrotten har varit hennes sätt att överleva. Med den gemenskap och trygghet idrotten erbjuder, har den skänkt henne mycket glädje och oförglömliga minnen. Hon upplever sin situation i laget som ”så speciell”. Hon ifrågasätter dock orättvisa förhållanden mellan dam- och herrlag både ifråga om ekonomi, engagemang och acceptans. Hon upplever orättvisorna till stor del bero på styrelsens och sponsorgruppens manliga dominans och bristande intresse för damlaget. Min intervjupersons idrottssituation har givit henne styrka att stå emot den heterosexuella normen. Denna norm har med sitt krav på heterosexualitet som den naturliga och normala sexualiteten påverkat henne negativt, utsatt henne för låg acceptans, negativa attityder och tystnad från omgivningen. Idag befinner hon sig i en ”bubbla”. Denna ”bubbla” är full av gemenskap, acceptans och glädje och har givit henne styrka att våga vara öppen med sin sexuella läggning. Utanför ”bubblan” omgärdas hon alltjämt av heteronormens krav och homofobiska attityder som tydligt präglar idrotten. Hennes motsägelsefulla uttalanden visar bestämt att hon påverkas negativt av homofobin. Hon påverkas på det sätt att hon inte sällan intar en förnekande och homofobisk attityd både till sig själv och till den homosexuella läggningen.</p> / <p>Aim</p><p>The purpose of this study is trying to understand and problemize how a homosexual top-level sports women experiences her situation in Swedish sports movement. Consequently I want to acquire a greater insight in another person’s world.</p><p>Method</p><p>The empirical material consists of one qualitative research interview. A female coach in top-level sports got to know my need for a person with appropriate knowledge, experiences and with a great extent of awareness and with the will to open up and talk. She let colleagues of her know of my wish and with a so-called “snowball-selection” I got hold of a suitable interviewee. The interview was characterized, as far as possible, with a great deal of freedom for the interviewee to conduct the conversation. This was made through a low grade of standardized questions and with a deliberate attempt from my side to guide her towards the areas of which I had the ambition to gain knowledge. A recorder was used during the interview. The interview was printed out, the text was interpreted and analysed, taking three different interpretation-perspectives as a starting point: the realistic, the deconstructive and the critical.</p><p>Result / Conclusion</p><p>Sports are, and have been, of great importance for my interviewee. Sports have been her way of surviving. The high spirit within her sport, besides the secure environment it represents, my interviewee has been given a great deal of joy and unforgettable memories. She finds her situation in her team: “very special”. Nevertheless she questions the unfair conditions between the female- and the male teammates, concerning economics, commitment and acceptance. My interviewee sees this situation, significantly, due to the male dominance in the committee and sponsor group and their lack of interest in the female team. The sports context, in which we find her at present, has given her the strength to withstand the heterosexual norm. This norm has with its demand for heterosexuality as the natural and normal sexuality affected her negatively, exposed her to low acceptance, negative attitudes and silence from the environment. Today we find my interviewee in a “bubble”. This “bubble” is full of high spirit, acceptance and joy and has given her the power to be open with her sexuality. Outside of the “bubble” she is constantly surrounded by demands for heterosexuality and homophobic attitudes that clearly marks the sports ground. Her contradictions in her statements certainly show how affected she is by the homophobia. Affected in that way that she in many cases adapts a negative and homophobic attitude to herself and homosexuality.</p>

Syfte Syftet med undersökningen är att försöka förstå och problematisera hur en homosexuell elitidrottande kvinna upplever sin situation inom den svenska föreningsidrotten. Syftet är följaktligen att få en större inblick i en annan människas värld. Metod Det empiriska materialet består av en kvalitativ forskningsintervju. En kvinnlig tränare på elitnivå fick veta mitt behov av en intervjuperson med relevanta kunskaper och erfarenheter, hög grad av medvetenhet och vilja att berätta. Hon förmedlade min önskan vidare till sina kollegor och med ett s.k. ”snöbollsurval” fick jag tag på en lämplig intervjukandidat. Intervjun karaktäriserades av stor frihet för den intervjuade att styra samtalet. Detta genom låg standardisering av frågorna och medveten styrning av mig mot de olika områdena jag önskade få kunskap om. Bandspelare användes vid intervjutillfället. Intervjun skrevs ut i fulltext och har sedan bearbetats och analyserats med utgångspunkt i tre olika tolkningsperspektiv: det realistiska, det dekonstruktiva och det kritiska. Resultat/Slutsats Idrotten betyder och har betytt väldigt mycket för min intervjuperson. Idrotten har varit hennes sätt att överleva. Med den gemenskap och trygghet idrotten erbjuder, har den skänkt henne mycket glädje och oförglömliga minnen. Hon upplever sin situation i laget som ”så speciell”. Hon ifrågasätter dock orättvisa förhållanden mellan dam- och herrlag både ifråga om ekonomi, engagemang och acceptans. Hon upplever orättvisorna till stor del bero på styrelsens och sponsorgruppens manliga dominans och bristande intresse för damlaget. Min intervjupersons idrottssituation har givit henne styrka att stå emot den heterosexuella normen. Denna norm har med sitt krav på heterosexualitet som den naturliga och normala sexualiteten påverkat henne negativt, utsatt henne för låg acceptans, negativa attityder och tystnad från omgivningen. Idag befinner hon sig i en ”bubbla”. Denna ”bubbla” är full av gemenskap, acceptans och glädje och har givit henne styrka att våga vara öppen med sin sexuella läggning. Utanför ”bubblan” omgärdas hon alltjämt av heteronormens krav och homofobiska attityder som tydligt präglar idrotten. Hennes motsägelsefulla uttalanden visar bestämt att hon påverkas negativt av homofobin. Hon påverkas på det sätt att hon inte sällan intar en förnekande och homofobisk attityd både till sig själv och till den homosexuella läggningen. / Aim The purpose of this study is trying to understand and problemize how a homosexual top-level sports women experiences her situation in Swedish sports movement. Consequently I want to acquire a greater insight in another person’s world. Method The empirical material consists of one qualitative research interview. A female coach in top-level sports got to know my need for a person with appropriate knowledge, experiences and with a great extent of awareness and with the will to open up and talk. She let colleagues of her know of my wish and with a so-called “snowball-selection” I got hold of a suitable interviewee. The interview was characterized, as far as possible, with a great deal of freedom for the interviewee to conduct the conversation. This was made through a low grade of standardized questions and with a deliberate attempt from my side to guide her towards the areas of which I had the ambition to gain knowledge. A recorder was used during the interview. The interview was printed out, the text was interpreted and analysed, taking three different interpretation-perspectives as a starting point: the realistic, the deconstructive and the critical. Result / Conclusion Sports are, and have been, of great importance for my interviewee. Sports have been her way of surviving. The high spirit within her sport, besides the secure environment it represents, my interviewee has been given a great deal of joy and unforgettable memories. She finds her situation in her team: “very special”. Nevertheless she questions the unfair conditions between the female- and the male teammates, concerning economics, commitment and acceptance. My interviewee sees this situation, significantly, due to the male dominance in the committee and sponsor group and their lack of interest in the female team. The sports context, in which we find her at present, has given her the strength to withstand the heterosexual norm. This norm has with its demand for heterosexuality as the natural and normal sexuality affected her negatively, exposed her to low acceptance, negative attitudes and silence from the environment. Today we find my interviewee in a “bubble”. This “bubble” is full of high spirit, acceptance and joy and has given her the power to be open with her sexuality. Outside of the “bubble” she is constantly surrounded by demands for heterosexuality and homophobic attitudes that clearly marks the sports ground. Her contradictions in her statements certainly show how affected she is by the homophobia. Affected in that way that she in many cases adapts a negative and homophobic attitude to herself and homosexuality.

Fenomenet som studerades var heterosexualitet som norm utifrån en vårdvetenskaplig teoretisk referensram där vårdrelationen utgjorde den studerade kontexten. Syftet med studien var att skapa ökad förståelse för hur heterosexualitet som norm påverkar vårdrelationen. Metoden som tillämpades var litteraturstudie och en kvalitativ innehållsanalys utfördes utifrån sju utvalda vetenskapliga artiklar. Resultatet pekade på sjuksköterskans oförmåga att upprätta en god vårdrelation. Problem uppkom på grund av sjuksköterskans osäkerhet och oförmåga att agera professionellt. Patienterna antogs felaktigt vara heterosexuella och många kände sig uteslutna från vården på grund av dess utformning och vårdpersonalens agerande. Resultatet visade också personalens motvilja inför att vårda, dåligt bemötande och patienters upplevelse av direkt homofobi. Patienterna kände att det var svårt att vara öppen med sin sexualitet och att de inte bekräftades av personalen då de var det. Heterosexualitet som norm får stora konsekvenser för vårdrelationen och därmed också för patientens vård. Resultatet lyfter fram behovet av utbildning och forum för reflektion och diskussion för sjuksköterskor, för att på så sätt medvetandegöra de egna föreställningarna och eventuellt förändra dem.

Även om ordet transperson är relativt nytt har det funnits könsöverskidare i alla tider. Sverige blev först i världen med lagliga könskorrigeringar 1972 och i dag går det att få ett könsbyte bekostat av staten. Men okunskapen är fortfarande stor om transpersoner, speciellt inom vården. Det medför att många känner sig dåligt behandlade och undviker att söka vård, visar rapporter. Nu arbetar bland annat RFSL för att förbättra bemötandet av transpersoner.

<p>Fenomenet som studerades var heterosexualitet som norm utifrån en vårdvetenskaplig teoretisk referensram där vårdrelationen utgjorde den studerade kontexten. Syftet med studien var att skapa ökad förståelse för hur heterosexualitet som norm påverkar vårdrelationen. Metoden som tillämpades var litteraturstudie och en kvalitativ innehållsanalys utfördes utifrån sju utvalda vetenskapliga artiklar. Resultatet pekade på sjuksköterskans oförmåga att upprätta en god vårdrelation. Problem uppkom på grund av sjuksköterskans osäkerhet och oförmåga att agera professionellt. Patienterna antogs felaktigt vara heterosexuella och många kände sig uteslutna från vården på grund av dess utformning och vårdpersonalens agerande. Resultatet visade också personalens motvilja inför att vårda, dåligt bemötande och patienters upplevelse av direkt homofobi. Patienterna kände att det var svårt att vara öppen med sin sexualitet och att de inte bekräftades av personalen då de var det. Heterosexualitet som norm får stora konsekvenser för vårdrelationen och därmed också för patientens vård. Resultatet lyfter fram behovet av utbildning och forum för reflektion och diskussion för sjuksköterskor, för att på så sätt medvetandegöra de egna föreställningarna och eventuellt förändra dem.</p>

Sammanfattning Syftet i föreliggande studie är att belysa HBTQ-individers upplevelser och bemötande inom motionsanläggningar och på vilket sätt detta får betydelse för upprätthållandet av fysisk hälsa och välmående. Hur upplever HBTQ-individer motionsanläggningars normer och hur påverkar heteronormativiteten om hur de uppfattas inom fysisk aktivitet och idrott? Vad influerar HBTQ-individers egna fysiska hälsa? Finns det specifika parametrar som påverkar HBTQ-individers användning av motionsanläggningar? Metod För att kunna granska hur heteronormativiteten präglat motionsidrotten i samhället har queerteorin samt genusteorin dels använts som utgångspunkt för studien som helhet och dels som studiens teoretiska förståelseverktyg i databearbetningarna. För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes en kvalitativ intervjustudie där tio individer som klassificerade sig själva som HBTQ ingick. Varje enskild intervju spelades in och transkriberades. Det är individernas egna upplevelser som varit i fokus för undersökningens analyser och tolkningar och dessa bearbetningar utgör därmed studiens resultat. Resultat Resultatet i studien visar att HBTQ-individer påverkas av de oskrivna heteronormativa ideal och normer som finns vid motionsanläggningar runt om i Stockholmsområdet. Ett tydligt problemområde, omklädningsrummet, lyftes fram av ett flertal respondenter. Här var det främst de individer som klassificerade sig som transsexuella som kände så pass stora obehag av omklädningsrummen att träningen helt kunde utebli. Alla respondenter var för HBT-certifiering, även om det fanns åsikter om att något sådant inte borde behövas. En motionsanläggning för endast HBTQ-individer var något respondenterna tyckte vore bra. Slutsats Resultaten från denna studie visar på en allmän upplevd svårighet att vara HBTQ vid en motionsanläggning. Detta visar sig främst i upplevda normer och ideal som i sin tur grundar sig i heteronormativiteten som oskriven regel.

I och med debatten om huruvida äktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhälle har frågan om sexuell läggning kommit att bli central. Ofta handlar det om människor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rätt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta används nytestamentliga citat hämtade speciellt från aposteln Paulus, men frågan är om hans syn på sexualiteten är densamma som vår? När vi närmar oss dessa texter måste vi vara medvetna om den tidens syn på sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vår förförståelse av sexualitet på en text som skrivits i en annan tid. I den här uppsatsen vill jag försöka ge en glimt av hur man i den dåtida grekisk-romerska kulturen kan ha sett på sexualiteten i dess kroppsliga och sociala uttrycksformer och funktioner. Detta för att lyfta fram vikten av att placera antika texter som till exempel de skrivna av Paulus i sin rätta kontext, innan vi tolkar in dem i vår tids kontext. Det är så lätt att vi i vår iver att hävda vad som är rätt och fel glömmer texternas ursprungsmiljö och på så sätt enligt min mening tolkar dem på ett ofullkomligt sätt. Jag menar att det är viktigt att se texten i sin ursprungsmiljö för att kunna förstå till vilka den riktar sig och med vilket syfte och på så sätt nå en bredare tolkning. Jag vill med denna uppsats göra ett försök att placera in Paulus kritik mot homoerotiska relationer i Romarbrevet 1:26-27 samt 1 Korintierbrevet 6:9-10 i sin tids kontext. Frågan blir då vilka traditioner som var rådande i den hellenistisk-romerska miljön? Hur beskrev man kroppens funktion med fokus på den sexuella funktionen? Hur uppfattade man sexuella relationer mellan två personer av samma kön? Betraktades sexuella relationer mellan kvinnor på ett särskilt sätt? Hur bedömde den grekiska alternativt den romerska traditionen sexuella relationer, vilka ansågs naturliga och vilka ansågs onaturliga? Hur kan man tolka de ovan nämnda bibelcitaten?

Syftet med uppsatsen är att försöka få en inblick i och förståelse för hur homosexuella män upplever fördomar, möjligheter att vara öppna och möjligheter att stå emot den makt som heteronormativiteten innebär. Studien är kvalitativ med hermaneutiken som vetenskaplig ansats, och jag har genomfört sex djupintervjuer med homosexuella män för att ta reda på hur synen på deras egna platser i tillvaron påverkas av samspelet med den sociala omgivningen. Resultatet visar att homosexualiteten som stigmat består av samt det offentliga samhällets struktur begränsar den homosexuella mannens livsmöjligheter, och hur väl den homosexuella mannen lyckas integreras i samhället beror på hur den sociala kontexten ser ut, men även på vilken relation den homosexuella mannen själv har till homosexualiteten. Ingen av respondenterna upplever dock ett omfattande utanförskap. Vidare visar resultatet att det finns flertalet olika strategier för att hantera sin öppenhet och att dessa varierar beroende på situation, och att männens band till vänner och familj i stor utsträckning inte påverkas negativt av stigmat. / The purpose of this article is by dint of using stigma theory try to get an insight into and understanding of how gay men feel about their place in the social environment. The intention of this paper is to try to get an insight into and an understanding of how gay men experience prejudice, opportunities to be open and opportunities to resist the power that heteronormativity means.The study is qualitative with a hermaneutic scientific approach, and I have conducted six in-depth interviews with gay men to find out how the perception of their own places in life is influenced by the interaction with the social environment. The result shows that the homosexuality that the stigma comes from and the public social structure limits the gay man's life chances, and how well the gay man succeeds in integrating into society depends on the social context, but also on what relationship the gay man himself has to homosexuality. None of the respondents, however, experienced a widespread alienation. Furthermore, the results show that there are several different strategies to deal with openness and that these vary depending on the situation, and that men's relationships to friends and family to a great extent is not adversely affected by the stigma.

Syftet med denna studie har varit att beskriva och analysera attityder hos socialsekreterare till homosexuella par som familjehemsföräldrar. Våra frågeställningar som har genomsyrat studien har varit centrerade kring vilka attityder till homosexuellas lämplighet som familjehemsföräldrar det finns hos socialsekreterare som arbetar med målgruppen barn och familj, samt hur attityder till homosexuella som familjehemsföräldrar ser ut beroende på de homosexuella parens kön. Socialsekreterarna som har medverkat i studien arbetar inom kommuner i södra Sverige med ärenden som rör målgrupperna barn och familj. Studiens empiriska data har inhämtats med hjälp av enkäter som består av frågor och påståenden som är baserade på tidigare forskning. Vi har analyserat vår data i förhållande till diskurs inom socialt arbete som profession och heteronormativitet. Resultaten visar att socialsekreterarnas attityder till homosexuella som familjehemsföräldrar är övervägande neutrala till positiva, även om det finns uppfattningar om att barn till homosexuella löper större risk än barn till heterosexuella att bli utsatta för mobbing och negativa attityder från den sociala omgivningen. Resultaten visar även att socialsekreterarna inte gör skillnad på homosexuellas lämplighet beroende på kön.