<p>Homosexuellas upplevelse av vårdgivares bemötande i vården kan innebära både ett lidande och välbefinnande utifrån den vårdande relationen. Syftet med studien var att beskriva homosexuellas upplevelser av vårdgivares bemötande i vården. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie av sex vetenskapliga studier, dessa har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns både vårdande och icke vårdande upplevelser av bemötandet i vården, dock dominerar det icke vårdande bemötandet. Vårdtagare har upplevt ett gott bemötande där vården har överträffat deras förväntningar och en god vårdrelation har skapats. Flera vårdtagare har blivit utsatta för kränkning samt nekade till vård, vilket resulterade i ett vårdlidande som påverkade vårdrelationen negativt. För att förbättra vårdrelationen krävs det att vårdgivare har kunskap om denna minoritetsgrupp. Det krävs också ett aktivt ledarskap som uppmärksammar vårdgivares brister och försöker att leda till ett bättre vårdande, som vidare ger vård på lika villkor. Studiens resultat kan tillämpas i olika vårdsammanhang.     </p>

Huvudsyftet med denna uppsats är att genom användning av receptionsanalys studera vad två reklamfilmer som anses vara normbrytande mot den heteronormativa könsordningen kan väcka för uppfattningar hos en heterosexuell publik. I denna studie kommer det dels att undersökas de attityder som kan uppstå när respondenter ser utvalda reklamfilmer och dels diskutera bakomliggande orsaker till deras attityder utifrån respondenternas demografiska faktorer. För att kunna få ett kunskapsunderlag inom detta område kommer jag således att använda mig av olika teorier om bland annat publikforskning, attityder, bakomliggande orsaker för uppfattningar och marknadsföringsknep. Mitt empiriska material kommer att vara i form av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tio bestämda respondenter. Respondenterna kommer i följning att fördelas i två fokusgrupper med hänsyn till respondenternas ålder för att slutligen kunna diskutera för en jämförelse. Grupp 1 består av fem respondenter (3 kvinnor och 2 män) mellan 20-30 år medan grupp 2 består av respondenter mellan 50-60 års ålder (3 män och 2 kvinnor). Könsfördelningen kommer att vara fem kvinnor och fem män. Efter genomförd receptionsanalys har det visats att båda fokusgrupperna har haft olika attityder gällande homosexuell framställning i XXL och i Svensk adressändring reklamfilmerna. Grupp 2 visade ha en mindre positiv inställning till homosexualitet i jämförelse mot grupp 1, då respondenterna ansåg att företagen gjorde bra att synliggöra homosexualitet. När det gällde homogenisering av ålder i varje fokusgrupp har det kunna bevisa att ålder har varit en av orsakerna till respondenternas attityder och uppfattningar. Men även att andra demografiska faktorer såsom kön, religion, ursprung har också varit en förklaring till framkallning av attityderna i enskilt respondent.

Sammanfattning Bakgrund: Homosexualitet har bevittnats länge genom historien. Patienter med homosexuell läggning kan vårdpersonal och vårdstudenter ha kontakt med i arbetet och i praktiken varje dag. Det förekommer diskriminering mot dessa patienter i svensk sjukvård, vilket strider mot svensk lag. Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som är associerade med vårdpersonals och vårdstudenters attityder mot patienter med homosexuell läggning. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna är etiskt granskade och har även kvalitetsgranskats utifrån en modifierad granskningsmall av Forsberg &amp; Wengström (2008). Resultat: Resultatet beskriver faktorer som associeras med vårdpersonals och vårdstudenters attityder mot patienter med homosexuell läggning. Faktorerna påverkar både positivt och negativt på attityderna. Faktorerna identifierades under fem teman: Ålder och kön, Bekantskap, Exponering, Utbildning och kunskap samt Religion, kultur och trosföreställningar. Slutsats: Mer utbildning och information till vårdpersonal och vårdstudenter, för att medvetengöra dessa faktorer som påverkar attityderna och på så sätt undvika att diskriminera dessa patienter.

I det vardagliga livet normala samspel förutses individer leva som en heterosexuell individ. Filosofiska satser från tidigare forskning visar att heteronormen även kan verka inom svensk och västerländsk vård och omsorg. Syfte med den här studien är att undersöka hur frågor kring HBT och HBT-personer framställs av boendechefer inom särskilt boende för äldre i en medelstor kommun samt undersöka på vilket sätt verksamheten arbetar med dessa frågor. Genom fem semistrukturerade intervjuer på boendechefer framgick det att samtliga delade uppfattningen om alla individers lika värde. HBT-ämnet framgick dock vara osynligt i äldreverksamheten då ämnet var lågt prioriterat och inga diskussioner fördes i verksamheten, vare sig på boendet eller från högre befattningar. Ingen utbildning eller information ansågs ha givits till de anställda och det ansågs heller inte av majoriteten som nödvändigt då de uppfattade att de inte hade personer på boendet som var HBT. Slutligen framgick det att boendecheferna såg ljusare på framtiden för HBT-personer, då den yngre generationen skulle vara mer öppen och fri för andra sexuella läggningar än hetero, men att utbildning då skulle vara mer viktigt för personal än idag. / In everyday social life people are anticipated to live as a heterosexual individual. Previous statements from historical research show that heteronormativity also act in Swedish and Western welfare providers. The aim of this study is to investigate the issues surrounding LGBT and LGBT people and how the subject and people are presented by accommodation managers in sheltered housing for older people. The study is located in a middle sized Swedish city. The study ́s empirical base is gathered through five semi-structured interviews of accommodation managers. The study revealed that all managers shared the view of equal value for all people. However the LGBT topic revealed to be invisible in the organization due to low priority and no discussions on the subject in any level of the organizational structure. No education or information deemed to have been given to the employees, and it was not by the majority necessary to give any education or information in the subject of LGBT because they believed that no persons within the facilities were LGBT. Finally, it appeared that housing managers portrayed the thoughts of a brighter future for LGBT people, the younger generation is thought to be more open and free for other sexual orientations other than heterosexual, but that training would be more important to the staff than today.

Under hösten 2012 visades Jonas Gardells tv-serie Torka aldrig tårar utan handskar på Sveriges Television. Historien utspelar sig i Stockholm på 80-talet och i den begynnande AIDS-epidemin. Sjukdomen slog till hårt och drabbade många unga homosexuella män. Historieskrivningen är Gardells egen och ingen konstaterad ”sanning”. Däremot blev den efterföljande debatten i svensk press stor under lång tid efter att serien sändes på tv. Genom en diskursanalys har vi kunnat se hur resonemangen förts i debatten och hur debattörerna ger mening åt specifika ting. Vi har också valt att komplettera studien med inslag från den kritiska diskursanalysen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism, representationer och diskursteori. Urvalet bestod av tio texter som alla valdes ut mellan den 8 oktober 2012 och den 8 oktober 2013. Vi avgränsade oss genom att välja bort Jonas Gardells egna texter samt blogginlägg och texter från andra diskussionsforum. Med tematiseringarna sjukvården, identitet och skuld och skam kunde vi länka samman de olika texterna och urskilja mönster, likheter och olikheter i debattörernas argument. Resultatet visade att majoriteten av debattörerna ställde sig accepterande till Gardells historieskrivning. Vidare diskussion visar att samhällets utvecklingskurva kring homosexualitet är i förändring. / During the fall of 2012 Jonas Gardell’s television series Never wipe tears without gloves was shown on Swedish National Television. The story takes place in Stockholm in the 1980s and in the beginning of the AIDS epidemic. The disease hit hard and striked many young gay men. The historiography is Gardell’s own and no actual "truth". In contrast, the subsequent debate was large in the Swedish press after it was broadcasted on television. Through discourse analysis, we have been able to see how the arguments have raised in the debate and the debaters give meaning to specific things. We have also chosen to complement the study with elements from the critical discourse analysis. Essay theoretical points are social constructionism, representations and discourse theory. The sample consisted of ten texts and all were selected from 8th of October 2012 until 8th of October 2013. We defined ourselves by deselecting Jonas Gardell’s own texts and texts from blogs and other discussion boards. With the themes Healthcare, Identity and Guilt and Shame we could link together the various texts and was able to identify patterns of similarities and differences in the debater's argument. The results showed that the majority of the debaters accept Gardells’s historiography. Further discussion shows that society’s development curve around homosexuality are changing.

Bakgrund: Forskning visar att HBT-personer utsätts för dålig bemötande och att det föreligger en kunskapslucka hos sjuksköterskor att möta deras hälsobehov. Detta medför att fel vård ges och att de eventuellt avstår från att söka vård. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas genom att respektera alla människors lika värden. Därmed har sjuksköterskan ett ansvar att ge en god omvårdnad och bemöta dem med respekt oavsett deras kön och sexuella läggning.  Syfte: Syftet var att beskriva vuxna HBT-personers upplevelser av sjuksköterskans bemötande inom hälso- och sjukvård Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Totalt nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod analyserades enligt Fribergs analysmodell.  Resultat: Två huvudkategorier identifierades, begränsningar i vården och vårdrelationens påverkan i mötet. HBT-personer upplevde att de hade fått begränsat med information och att det fanns bristande kompetens att möta deras behov. De upptäckte både hinder och positiva upplevelser i mötet med sjuksköterskor.  Slutsats: HBT-personer upplevde diskriminering inom hälso- och sjukvården och detta utgjorde ett hinder för dem att få tillgång till en god vård. Dessa negativa upplevelser skapade en rädsla, vilket ledde till en bristande tilltro till sjuksköterskan. Det är därmed av stor vikt att arbeta personcentrerat och att vara medveten om sin attityd och sitt förhållningssätt.

A literature review about attitudes and expectations on the male nurse. / En litteraturstudie om attityder och förväntningar på den manliga sjuksköterskan.

LGBT people, in Uganda, have since the colonial time been in a vulnerable situation. When the President signed the “Anti-Homosexuality Act” into law 2014 all forms of same-sex relationships became criminalized. The time after the law passed have been characterized by an increased homophobia and further violence against LGBT people. These are seen as deviants since they do not live according to the social norms, that the right thing to be is heterosexual. They are considered “non-African” and by some an “infectious agent” that will destroy the traditional African family, which is one of society’s most important functions. Except from the fact that LGBT people are persecuted and mistreated they are also denied access to health care and information. The purpose of this study is to explain LGBT persons’ situation and rights in Uganda, mainly based on the “Anti-Homosexuality Act”. This law is reviewed against the ratified conventions, charters and similar laws. This is then related to the theory of heteronormativity, which seems to dominate the Ugandan society. The used methods are case study and conceptual analysis, that provided a deeper and surveying understanding of what this study intended to process.

Hälsoläget hos HBT-personer (homo-, och bisexuella och transpersoner) är generellt sett sämre än den övriga befolkningen, vilket relateras till diskriminering, utsatthet, och rådande normsystem i samhället, som benämns hetero- respektive cisnormativitet. Dessa yttrar sig bland annat genom att människor antas och förväntas vara heterosexuella, respektive förutsätts ha en könsidentitet som överensstämmer med deras kroppsliga kön. I vården kan detta medföra bemötande- och kunskapsproblem då vårdpersonal möter HBT-personer. Att uppfylla de mål som föreskrivs i hälso- och sjukvårdslagen samt att efterkomma Diskrimineringslagen försvåras härigenom. Forskning visar att många HBT-personer upplever sig diskriminerade och kränkta i sina kontakter med vården, vidare framkommer i studier att det finns en okunnighet i vården om hur ett gott bemötande ser ut för HBT-patienter. För att en förändring ska kunna komma till stånd i vården är det av vikt att få kunskap om hur HBT-patienter upplever bemötandet i vården. Syftet med uppsatsen var att belysa HBT-patienters upplevelser av bemötande i vården. För att få en ökad förståelse av fenomenet valdes att genomföra en litteraturstudie med analys av kvalitativa artiklar. Analysen gav tre huvudteman: Nekad sin identitet; Sedd som individ; och Okunskap och oförståelse. HBT-patienter kunde uppleva hur vårdpersonal bemötte dom på ett respektlöst sätt; vidare hur deras sociala sammanhang, sexualitet respektive könsidentitet avfärdades; likaså hade de upplevelser av att förfrämligas; de upplevde även att de sågs som onormala. HBT-patienter hade också positiva upplevelser, de kände hur vårdpersonal bemötte dem med hänsyn, bekräftelse och intresse. Upplevelser av okunskap och oförståelse, som yttrade sig i cis- och heteronormativa antaganden; ointresse och ovilja att lära; samt obekvämhet, osäkerhet och oförbereddhet, var även påtagliga. Ämnen som diskuteras är bland annat bekräftelsens betydelse för människan, och dess centrala funktion i vårdrelationen, samt behovet av ökad HBT-kunskap och medvetenhet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>I och med debatten om huruvida äktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhälle har frågan om sexuell läggning kommit att bli central. Ofta handlar det om människor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rätt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta används nytestamentliga citat hämtade speciellt från aposteln Paulus, men frågan är om hans syn på sexualiteten är densamma som vår? När vi närmar oss dessa texter måste vi vara medvetna om den tidens syn på sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vår förförståelse av sexualitet på en text som skrivits i en annan tid. I den här uppsatsen vill jag försöka ge en glimt av hur man i den dåtida grekisk-romerska kulturen kan ha sett på sexualiteten i dess kroppsliga och sociala uttrycksformer och funktioner. Detta för att lyfta fram vikten av att placera antika texter som till exempel de skrivna av Paulus i sin rätta kontext, innan vi tolkar in dem i vår tids kontext. Det är så lätt att vi i vår iver att hävda vad som är rätt och fel glömmer texternas ursprungsmiljö och på så sätt enligt min mening tolkar dem på ett ofullkomligt sätt. Jag menar att det är viktigt att se texten i sin ursprungsmiljö för att kunna förstå till vilka den riktar sig och med vilket syfte och på så sätt nå en bredare tolkning.</p><p>Jag vill med denna uppsats göra ett försök att placera in Paulus kritik mot homoerotiska relationer i Romarbrevet 1:26-27 samt 1 Korintierbrevet 6:9-10 i sin tids kontext. Frågan blir då vilka traditioner som var rådande i den hellenistisk-romerska miljön? Hur beskrev man kroppens funktion med fokus på den sexuella funktionen? Hur uppfattade man sexuella relationer mellan två personer av samma kön? Betraktades sexuella relationer mellan kvinnor på ett särskilt sätt? Hur bedömde den grekiska alternativt den romerska traditionen sexuella relationer, vilka ansågs naturliga och vilka ansågs onaturliga?</p><p>Hur kan man tolka de ovan nämnda bibelcitaten?</p>