Syftet med studien var att få en bredare förståelse för hur förskollärare förstår inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Med en kvalitativ metod och skriftliga intervjufrågor ville vi ta reda på vilka specialpedagogiska perspektiv förskollärare utgår från för att förstå begreppen inkludering och barn i behov av särskilt stöd i teori och handling. Vi använde oss av två flervalsfrågor och fyra öppna frågor. Den kvalitativa skriftliga intervjun riktade sig mot förskollärare i förskolan och förskoleklass. Studiens empiri utgår från de skriftliga intervjufrågorna som är: Vad innebär inkludering för dig?, Hur arbetar du inkluderande?, Vad upplever du är utmanande med att arbeta inkluderande? och Vad innebär barn i behov av särskilt stöd för dig?. I resultatet framkommer det att förskollärarnas förståelse av inkludering är att skapa jämlikhet, respekt och acceptans för olikheter. Förskollärarna skriver att miljöns utformning har en stor betydelse i det inkluderande arbetet, men att det finns utmaningar som begränsar. Utmaningarna som skrivs fram av förskollärarna är tid, ledning, stora barngrupper, resurser och kompetens. Resultatet har sedan analyserats i relation till studiens teoretiska utgångspunkt inom de specialpedagogiska perspektiven som är det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Det blir tydligt att alla tre perspektiven har en viktig funktion i det inkluderande arbetet med barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med studien var att undersöka om och i vilken utsträckning samt på vilket sätt en elev och dennes vårdnadshavare har varit delaktiga i den pedagogiska utredningen och i utformningen av de planerade stödinsatserna. Syftet var vidare att undersöka vilka av de planerade stödinsatserna som genomförts, ge elevens beskrivning av hur detta har upplevts samt vilka insatser som ur elevens perspektiv varit främjande samt om inkludering och/eller delaktighet har uppnåtts. För att besvara frågeställningar och syftet genomfördes studien som en fallstudie med kvalitativ och explorativ ansats. Fallstudien hade som kriteriet för urval att eleven hade fått särskilt stöd i skolan. För datainsamling användes triangulering genom semistrukturerade intervjuer och genomgång av skolans dokumentation. Eleven och dennes vårdnadshavare intervjuades. Studien grundar sig i fem specialpedagogiska perspektiv, sociokulturellt perspektiv på lärande samt delaktighet utifrån ett individupplevt perspektiv. Slutsatser som framkommer utifrån resultat är att det kategoriska perspektivet dominerar arbetet med stödinsatser. Vidare förfaller det som att de specialpedagogiska perspektiv skolan antar och graden av delaktighet hos elev och vårdnadshavare kommer att avgöra hur väl arbetet med stödinsatser lyckas. Slutligen påvisar studien att även särskiljande lösningar kan vara inkluderande. Det gäller dock att inkluderingen måste omfatta alla områden i lärmiljön, både de sociala, fysiska samt pedagogiska miljöerna.

Inledning Undersökningen handlar om hur pedagoger kan arbeta för att bemöta barn i behov av särskiltstöd med fokus på diagnoserna ADHD och Aspergers syndrom. Arbetet handlar dessutom omhur pedagoger upptäcker att ett barn är i behov av särskilt stöd. Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med barn i behov av särskiltstöd med fokus på ADHD och Aspergers syndrom samt hur förskollärare ser på arbetet medbarn i behov av särskilt stöd. Ytterligare en intressant aspekt vi vill undersöka är hur förskollärareupptäcker att ett barn är i behov av särskilt stöd. Metod Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med intervju som redskap. Öppna intervjufrågorhar använts och vi har intervjuat fyra förskollärare på två olika förskolor. Intervjuerna speladesin och transkriberades sedan. Analysen av transkriberingarna gick till så att respondenternasutsagor fick olika färgkoder för att vi skulle hitta likheter och skillnader i deras utsagor. Resultat Studien visar att de intervjuade förskollärarna var väldigt pålästa och kunniga inom områdetkring barn i behov av särskilt stöd trots att de inte är fortbildade i ämnet. Förskollärarna berättadeatt det ofta är svårt att se om ett barn är i behov av särskilt stöd innan det fyllt tre år. Detfinns olika egenskaper som gör att förskollärarna misstänker att barnet kan ha en diagnos.Dessa är bland annat intryckskänslighet och utåtagerande. Det finns saker som kan underlättai vardagen för barn i behov av särskilt stöd som exempelvis en extra pedagog till arbetslaget.Både förskollärarna i vår studie och relevant forskning kring ämnet belyser att struktur ochtydlighet i vardagen är viktiga komponenter för att anpassa verksamheten för barn i behov avsärskilt stöd. Det förskollärarna belyste som viktigt under intervjuerna stämde väl överensmed tidigare forskning. Ett intressant resultat vi fick fram var att det förskollärarna berättadeöverensstämde med två studier som gjorts i Turkiet samt Singapore, vilka handlar om inkluderingoch pedagogers förhållningssätt.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka undervisningsstrategier pedagoger använder i en skola för alla på högstadiet. Studien har genomförts utifrån metoden kvalitativa intervjuer där tre pedagoger berättat om vilka undervisningsstrategier de använder i sitt arbete. I skolans styrdokument står det att undervisningen ska anpassas efter varje elevs enskilda behov. Skillnaderna mellan behoven i en klass kan vara stora, undervisningen ska anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samtidigt efter högpresterande elever och alla andra elever där emellan. Detta beskriver pedagogerna som tidskrävande och något de behöver förhålla sig till i valet av undervisningsstrategier. I jämförelse med tidigare forskning om kvalitativa och inkluderande undervisningsstrategier visar studien att pedagogerna använder sig mer eller mindre av alla nämnda undervisningsstrategier. Enligt pedagogerna finns det både för- och nackdelar med undervisningsstrategier i en skola för alla.  Fördelar är att alla elever gagnas av bland annat nivåanpassad undervisning med låg ingångströskel, där alla ges möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen. Nackdelar som pedagogerna nämner är svårigheten att hinna möta spännvidden av alla olika behov, det vill säga hela registret från elever i behov av särskilt stöd till högpresterande. Dilemmaperspektivet förklarar att orsakerna till problemet delvis beror på ett orealistiskt mål: att alla elever ska lära sig samma saker på samma sätt under samma tid, vilket alla elever inte klarar.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger, rektorer och specialpedagoger förhåller sig till och arbetar med barn i behov av särskilt stöd och med den mångfald av olikheter som finns i en barngrupp. För att få svar på vårt syfte använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod, vilken utformas i en dialog för att komma närmre informanternas perspektiv. Utifrån en semistrukturerad intervju har vi fått insyn i tolv informanters tankar och åsikter. Resultatet av vår undersökning visade att våra informanter upplevde en svårighet i att avgöra om ett barn är i behov av särskilt stöd och att kunna möta de olika behov som finns i vardagen. Våra informanter har sett skilda faktorer till vad som påverkar att särskilda behov finns hos barn. En övergripande slutsats i denna undersökning är att det specialpedagogiska arbetet påverkas av olika förhållningssätt gentemot barn och i synnerhet barn i behov av särskilt stöd.

"There are different children with different needs." A study of how preeschool teachers discusses the diversity of children. Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas uppfattningar om barns olikheter i förskolan. Detta för att bidra med kunskap om hur man kan skapa en verksamher där alla barn kan utvecklas och lära. Stydien utgår från följande syftesfrågor; Vilka barn anser förskollärare är i behov av särskilt stöd? Vilka olika arbetss'tt använder sig förskollärare av i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Vilka uppfattningar har förskollärare om specialpedagogiska insatser i förskolan? Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats med intervjuer i fokusgrupper. Sammanlagt har tio verksamma förskollärare deltagit från två olika förskolor. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med avsikt att finna kategorier av förskollärarnas uppfattningar. Resultatet visar att en diagnos kan vara både positiv och negativ för barn i förskolan. Förskollärarnas bemötande framstår som en avgörande faktor i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. TRAS (Tidig registrering av språkutvekling) är ett arbetsmaterial som används av förskollärarna för att bedöma enskilda barn och utvärdera verksamheten. De specialpedagogiska insatser som förskolan har tillgång till är specialpedagog och talpedagog. Slutligen visar resultatet att barn i behov av särskilt stöd ökar då barngrupperna blir allt större och att tidsbristen ses som ett hinder.

BakgrundInom varje pedagogisk verksamhet förekommer olika typer av bedömningar av barns beteende och utveckling, vilket leder till kategoriseringar. Dessa kategoriseringar skapas utifrån de normer och värderingar som personal i förskolan utgår ifrån. Specialpedagogiken har under åren ändrats från att endast vara individproblematiserad till att även rikta sig mot omgivningens påverkan, alltså hur omgivningen och miljön i förskolans verksamhet kan vara det som utgör ett barns svårigheter. För att alla barn i förskolan ska erbjudas det stöd som behövs för att kunna utvecklas bör verksamheten utformas för barnen individuellt och generellt för att svårigheter ska förebyggas och för att ingen ska känna sig exkluderad inom förskolans ramar.SyfteSyftet med föreliggande undersökning är att undersöka hur förskollärare resonerar kring specialpedagogiska insatser, samt om och i sådana fall hur förskollärarna anser att genomförda insatser har bidragit till förändring i verksamheterna.MetodUndersökningen har gjorts utifrån en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urval gjordes utifrån yrkeskategori, då studien syftar till att undersöka hur förskollärare resonerar kring specialpedagogiska insatser. Sex förskollärare från två olika förskolor i en större väst svensk kommun har deltagit i denna undersökning.ResultatUndersökningen visar att kategoriseringar och bedömningar utifrån normalitet förekommer inom förskolans verksamhet där avvikelser i barns beteende och utveckling uppmärksammas. De mest förekommande anledningar till ansökan om specialpedagogiskt stöd beskrivs vara när barn har språksvårigheter eller om barnet uppvisar ett utåtagerande beteende. Insatserna som införts i verksamheten har visat sig vara inkluderande samtidigt som vissa insatser blivit mer exkluderande för barnet. Förskollärarna förlitar sig ofta på specialpedagogens kompetens och beskriver hur den egna kompetensen utvecklats i samband med praktiska erfarenheter inom förskolans verksamhet.

Denna studie syftar till att undersöka och problematisera dokumentationen som görs kring barn som uppfattas vara i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet. Fokus ligger på kartläggningar och handlingsplaners roll och funktion samt organisatoriska förutsättningar som anses viktiga i arbetet. Datainsamlingen bestod av 11 intervjuer med urval från tre aktörsnivåer i organisationen; förskolechef, special- och talpedagog och förskollärare. Informanternas erfarenheter och uppfattningar kring ämnet tematiserades och analyserades med begrepp från specialpedagogiken som kunskapsområde samt utifrån organisations- och systemteoretiska perspektiv. Resultatet visar att dokumentationen fyller en viktig funktion för att alla barn ska få det stöd de har rätt till och i arbetet beskrivs det specialpedagogiska stödet som viktigt. Tid, kompetens och samsyn mellan olika nivåer samt vårdnadshavarens delaktighet är viktiga organisatoriska förutsättningar, och bör också utvecklas för att dokumentationen ska vara ett verktyg

Syftet med vår studie är att undersöka hur personal på fritidshemmet arbetar med att inkludera elever som är i behov av särskilt stöd. Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ metod. Metoden bygger på att vi har valt att intervjua verksam personal som möter de eleverna som är i behov av särskilt stöd. Vi har intervjuat sex stycken personer varav fyra är utbildade fritidspedagoger, en är specialpedagog och en är barnskötare. Intervjuerna är gjorda på fyra olika skolor. Resultatet av studien visar att den svenska skolan idag inte alltid är en skola för alla och att arbetet med inkludering av elever som är i behov av särskilt stöd kan ses som påfrestande för personalen. I resultatet framgår det även att elevassistenter enbart förekommer under skoltid medan personalen på fritidshemmet får klara sig själva. Det framkommer även i resultatet att personalen på vissa fritidshem kan tänka sig att välja bort utbildning och kurser för att slippa arbeta med eleverna som är i behov av särskilt stöd. I arbetet med en skola för alla och i arbetet med inkludering krävs det många olika egenskaper hos personalen och yrkesrollen är väldigt komplex. Det krävs en stor variation i personalens sätt att arbeta och en medvetenhet om att alla elever är olika.

This study wants to illustrate the use of the Socratic dialogue in relation to reading comprehension. An intervention with children in third grade at two different schools, one with previous experience from working with Socratic dialogues and one without any earlier experience, has been done. After reading a text, half of the pupils received a Socratic dialogue related to the text. The reading comprehension was tested afterwards with all the pupils. How the reading comprehension is effected by a Socratic dialogue and how the dialogue effects pupils with different levels of reading comprehension and what in the dialogue that could effect the reading comprehension were examined. The results indicate that pupils typically underachieving in the reading comprehension test, could have an advantage of the dialogue if they had previous experienced with it. Without previous experience it seems that the Socratic dialogue could impair the reading comprehension. How well the pupils interact and how the rules of the dialogue are followed seem to be factors that could effect the reading comprehension.