Titel: IFRS 15: fyra år efter införandet - En kvalitativ studie om hur en intäktsstandard har sett ut i praktiken utifrån revisorns perspektiv Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Miranda Rashid Zadeh och Evelina Ferner  Handledare: Mattias Hamberg Datum: 2022 – Januari  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur revisorer upplever att deras rutiner och tillämpning av digital system förändrats efter införandet av IFRS 15. Studien ämnar även att undersöka hur revisorer upplever att införandet av standarden påverkat revisionskvalitén.  Metod: Studien baserar sig på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För att besvara syftet intervjuades sex auktoriserade revisorer med god kunskap inom IFRS. Analysen av det insamlade datamaterialet genomfördes med hjälp av kodning och baserades på de tre temana: Revisorns rutiner, Digitala system samt Revisionskvalité.  Resultat och slutsats: Revisorerna upplevde att det inte blev någon större skillnad för deras rutiner efter IFRS 15. De menar att IFRS 15 inte utmärker sig från de tidigare standarderna, men att den varit svårare att tillämpa på grund av ökade krav och detaljer. Det finns fortfarande bolag som har svårt att följa IFRS 15 och därför har revisorn behövt vägleda bolagen i större utsträckning. Efter implementeringen har revisorerna även behövt anpassa sig till klienternas uppdaterade system. Dock har revisionsbyråernas system inte ändrats på grund av standarden. Avslutningsvis har IFRS 15 inte haft en lika stor påverkan för revisorerna i praktiken jämfört med vad som förväntades innan implementeringen.  Examensarbetets bidrag: Vår studie bidrar till tidigare forskning i form av en ökad förståelse för vilka förändringar IFRS 15 medfört i praktiken. Med vår studie hoppas vi att revisionsbyråerna och revisorerna får en överblick om förändringen och vad det har inneburit för deras rutiner och tillämpning av digitala system. Vi hoppas även på att framtida standardsättare kan ta del av revisorernas synpunkter för att se brister i standarden. Vidare önskar vi kunna väcka ett intresse hos andra att forska vidare inom intäktsredovisning.  Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har fokuserat på vilken betydelse IFRS 15 har haft för revisorernas rutiner och användning av digitala system. Förslag till vidare forskning vore att studera en annan standard och dess påverkan på revisorers dagliga arbete. Ett ytterligare förslag vore att tillämpa en annan metod och undersöka IFRS 15 i praktiken utifrån företagens årsredovisningar. / Title: IFRS 15: four years after the implementation – A qualitative study of a revenue recognition standard from the auditor’s perspective Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Miranda Rashid Zadeh and Evelina Ferner Supervisor: Mattias Hamberg Date: 2022 - January  Aim: The purpose of the study is to examine how auditors experienced that their routines and application of digital systems have changed after the implementation of IFRS 15. The study also aims to examine how auditors experienced that the standard affected auditing quality.  Method: The study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews. To answer the purpose, six authorized public accountants with good knowledge of IFRS were interviewed. The analysis of the collected data material was carried out using coding and was based on the three themes: The auditor's routines, Digital systems, and Audit quality.  Result and Conclusions: The auditors felt that there was no major difference in their routines in accordance with IFRS 15. They believe that IFRS 15 does not differ from the previous standards, but that it has been more difficult to apply due to increased requirements and details. There are still companies that struggles with IFRS 15 compliance, and therefore the auditor has needed to guide the companies to a greater extent. After implementation, the auditors have also had to adapt to the clients' updated systems. However, the audit firms' systems have not changed due to the standard. In conclusion, IFRS 15 has not had as great an impact on the auditors in practice compared with what was expected before implementation.  Contribution of the thesis: The study contributes to previous research by an increased understanding of what changes IFRS 15 has brought into practice. With our study, we hope that the auditing firms and auditors get an overview of the change and what it has meant for their routines and application of digital systems. We also hope that future standard-setters can take note of the auditors' views to see shortcomings in the standard. Furthermore, we wish to be able to arouse the interest of others to do further research in revenue accounting.  Suggestions for future research: As this study has focused on the significance of IFRS 15 for the auditors' routines and use of digital systems, a suggestion for further research would be to study another standard and its impact on auditors' daily work. Another proposal would be to apply a different method and examine IFRS 15 in practice, based on the companies' annual reports.

Revenue is a central part of financial reporting and business activities, but there is a great deal of criticism and problems related to revenue recognition. In connection with this, a new standard IFRS 15 has been developed, in a convergence project between international standards setters IASB and FASB. This puts listed companies under new requirements when reporting revenue from 1 January 2018. The purpose of the standard is to harmonize international accounting, but for companies IFRS 15 means changes that must be implemented in the accounting work of companies. This aroused interest in the study of change by focusing on the implementation of the new standard. The problem discussion explains the importance and potential impact of the new standard, as well as essential elements to take into consideration when implementing accounting change. The model for accounting change, which focuses on the implementation of change in accounting work, is also presented. In this way, by combining claims in previous research, an analysis model is designed. The analysis model is a tool to cover the identified knowledge gap within IFRS 15 and implementation of accounting change. The aim of the study is to explain the change in revenue recognition and to describe the implementation of accounting change, with a focus on IFRS 15. The question that is answered is, how has the new revenue standard IFRS15 been implemented in the company’s accounting works? The theoretical framework describes the background to international accounting and the new revenue standard. Furthermore, the change behind IFRS 15 is described as an option to highlight balance-oriented approach, five-step model and extended disclosure requirements. Consequently, the change is limited to the abovementioned three points and is analyzed by means of a model of accounting change based on three types of impact and three types of barriers. The model, in turn, was combined with noted factors in implementing new accounting standards. These factors are described by authors as incentives, early planning, knowledge, external expertise, education and IT system. The study is characterized by deduction and with a descriptive character. The survey was conducted with qualitative semi-structured interviews, which was considered the most appropriate method in the case of circumstances and the development of the issue and purpose. Empirics are consisting of interviews that have been summarized and divided into two categories by the respondent’s perspective, as external specialists and internal employees. Interviews were further analyzed with the help of anchoring in previous research compiled in one model. The conclusion of the study is that the degree of involvement in IFRS 15 implementation varied considerably between companies. This can be explained by industry affiliation, size, incentives and organizational structure. The conclusion also shows that majority of groups revenue, was not affected in most cases. Another important moment is that many companies had underestimated the work that IFRS 15 implementation meant. It was found that early planning was a prerequisite for increasing knowledge and understanding of the balance sheet approach, which is central to the correct application of five-step model in relation to revenue, which is now to be carefully disclosed by companies. Among the companies, a great deal of knowledge shortages has been observed, which has been covered by external expertise. The most common questions concerned mainly five-step model and the hardest part proved to be step two, to identify various performance commitments. The most common motivation in the implementation process is the set of rules that are easy to follow and integrate into the organization and IT systems. The work in the case companies were going on in intended project groups that first learned the meaning of IFRS 15, with the support of either group management or external expertise. The implementation was implemented using appropriate education and IT systems switching, which resulted in successful implementation of both case companies.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förändringar börsnoterade företag upplever efter konvertering till IFRS 15. Studiens vetenskapliga metod är kvalitativ forskning där datainsamlingen sker genom intervjuer. Studiens urval består av åtta respondenter från åtta olika börsnoterade företag. De utvalda respondenterna valdes på grund av sina kunskaper om IFRS 15 samt erfarenhet av FRS både före och efter implementeringen av IFRS 15. Vidare består den teoretiska referensramen av fyra organisatoriska förändringar i form av system och rapporteringssystem, interna kontroller, upplysningskrav samt kontraktsutformning. Uppsatsen har även institutionell teori som bas då den förklarar hur institutionella krafter influerar företag till att utföra förändringar. I studiens teori nämndes arbetsuppgifter som en indirekt påverkan på företag. I studien togs därmed med arbetsuppgifter som en femte förändring i den empiriska datainsamlingen. Resultat och slutsatser påvisar att majoriteten av respondenterna upplever förändring och merarbete gällande nya upplysningskrav enligt IFRS 15. Dessutom visar studien att en minoritet av respondenterna infört nya system samt interna kontroller efter konverteringen till IFRS 15. Med anledning av att samtliga företags nuvarande system och policys överensstämmer med IFRS 15, har majoriteten av respondenter upplevt att kontraktsutformning samt arbetsuppgifter förblivit oförändrade i samband med övergången till IFRS 15. / The purpose of this study is to investigate what changes listed companies experience after a transition to IFRS 15. The study's scientific method is of qualitative research where the data collection is made through interviews. The study's selection consists of eight respondents from eight different listed companies. The selected respondents were chosen because of their knowledge of IFRS 15 and experience with IFRS both before and after the implementation of IFRS 15. Furthermore, the theoretical reference framework consists of four organizational changes as in systems and reporting systems, internal controls, disclosure requirements and contract design. The study has also chosen institutional theory as the basis because it explains how institutional forces influence companies to make changes. In the theory of the study, work tasks were mentioned as an indirect impact on companies. The study therefore chose to include work tasks as a fifth change in the empirical data collection. Results and conclusions show that the majority of respondent’s experience change and additional work regarding new disclosure requirements according to IFRS 15. In addition, the study shows that a minority of respondents introduced new systems and internal controls after the transition to IFRS 15. Due to that all the companies' current systems and policies are consistent with IFRS 15, the majority of respondents’ have experienced that contract design and work tasks have remained unchanged after the transition to IFRS 15.

The new revenue standard IFRS 15 came as a replacement for all previous revenue standards. The application of the standard has meant that certain industries have had a greater impact, where the real estate industry's sector of residential development is one of them. There are differences in the companies' revenue recognition in this sector after the implementation of IFRS 15 in 2018. The study aims to clarify the differences that exist between residentialdevelopers' revenue recognition. This is because it has been a topic that has been recognized and discussed by many after the implementation. Several residential developers have been criticized for the application of the new standard. The result of the study shows that there are differences in revenue recognition for residential developers after the implementation of IFRS 15. There are differences in the timing of the revenue recognition, the number of performance obligations that have been identified and differences in accounting principles

IASB och FASB utkom i maj 2014 med IFRS 15, en ny redovisningsstandard för intäktsredovisning. IFRS 15 kommer att ersätta de nuvarande standarderna för intäktsredovisning, IAS 18 och IAS 11. Tillämpningen av IFRS 15 kan resultera i mer eller mindre omfattande förändringar av intäktsredovisningen. Intäktsredovisning och effekten som följer av att tillämpa olika standarder och redovisningsprinciper har länge varit föremål för diskussion. Diskussionen bottnar i olika synsätt gällande när recognition av intäkter skall ske, det vill säga vilka rekvisit som skall föreligga för att en intäkt skall tas upp i resultaträkningen/rapport över totalresultat.I denna uppsats tillämpas rekvisitet för intäktsredovisning i enlighet med IFRS 15 och IAS 11 för att belysa effekten i resultaträkningen när respektive rekvisit tillämpas i samband med entreprenaduppdrag. Effekten av de olika rekvisiten för intäktsredovisningen av entreprenader, analyseras genom att tillämpa en modell som belyser olika informationsvärden som uppstår till följd av att rekvisiten tillämpas.Finansiella rapporter syftar till att delge information till intressenter. Vilka rekvisit som underbygger intäktsredovisningen har en nära koppling till informationsvärdet som erhålls. Olika intressenter efterfrågar olika informationsvärden i de finansiella rapporterna. I vissa fall premieras aktualitet och relevans, i andra fall tillförlitlighet. I denna uppsats analyseras två intressentperspektiv kopplat till det informationsvärde som tillämpningen av IAS 11 respektive IFRS 15 resulterar i. Decision-usefulness och stewardship utgör de primära intressentperspektiven som analyseras i denna studie.Syftet med denna studie är således att genom tillämpning av IAS 11 och IFRS 15, analysera konsekvenserna vid respektive tillämpning avseende intäktsredovisning av entreprenader. Vidare utvecklas en förklaringsmodell, underbygg med litteratur inom ämnesområdet, som konsekvent tillämpas för att analysera informationsvärdet som tillämpningen av respektive standard ger upphov till. Studien visar att tillämpningen av de olika rekvisiten kan ge upphov till information som tilltalar olika intressenter utifrån deras informationsbehov. Tillämpningen av IFRS 15 ledde i större utsträckning till varierande informationsvärden än tillämpningen av IAS 11. I studien framkommer även att rekvisiten för intäktsredovisning kan ge upphov till olika effekter i resultaträkningen. / In May 2014 the IASB and the FASB published IFRS 15, a new accounting standard for revenue recognition. IFRS 15 will replace the current standards on revenue recognition, IAS 18 and IAS 11. The application of IFRS 15 may result in more or less extensive changes in revenue recognition. Revenue recognition and the effect resulting from the application of different standards and policies has long been a subject of discussion. The discussion stems from the different views regarding when the recognition of revenue take place, i.e. the necessary prerequisites which must exist for income to be included in the income statement/statement of comprehensive income. In this paper the necessary prerequisite for revenue recognition is applied in accordance with IFRS 15 and IAS 11 in order to highlight the effect in the income statement when the respective necessary prerequisites is applied in the context of construction contracts. The effect of the various necessary prerequisites for revenue recognition of construction contracts is analyzed by applying a model that illustrates the different information values arising from the application of the necessary prerequisites. Financial reports are designed to communicate information to stakeholders. The necessary prerequisites that underpin revenue recognition have a close connection to the information value that is obtained. Different stakeholders demand different information values in the financial statements. In some cases timeliness and relevance is rewarded, in other cases reliability. In this paper a stakeholder perspective is illustrated which is linked to the information value that the application of IAS 11 and IFRS 15 results in. Decision-usefulness and stewardship are the primary stakeholder perspectives that are analyzed in this study. The purpose of this study is to analyze the consequences on revenue recognition by applying IAS 11 and IFRS 15 on construction contracts. The information value resulting from the application of the standards is analyzed through an explanatory model with basis in the subject area. The findings shows that the application of the various necessary prerequisites can lead to information that appeals to different stakeholders based on their information needs. The application of IFRS 15 led in larger extent to various information values than the application of IAS 11. The findings also show that the necessary prerequisites for revenue recognition may give rise to different effects on the income statement. This paper is written in Swedish

Bakgrund Som en följd av den ökade globaliseringen strävar normgivare ständigt efter en harmonisering av internationella redovisningsstandarder. I maj 2014 publicerade normgivaren IASB (International Accounting Standards Board) en ny standard för intäktsredovisning – IFRS 15. Vid framtagning av nya redovisningsstandarder ska normgivare utgå från en generell föreställningsram. Det faktum att kapitalmarknadens aktörer under de senaste åren har fått betydligt mer inflytande skulle kunna påverka IASB:s förhållningssätt till föreställningsramen. Vid framtagning av en ny redovisningsstandard ställs IASB också inför ett svårt avgörande gällande mängden upplysningar. Dagens komplexa ekonomiska verklighet kräver omfattande upplysningar, samtidigt som det visat sig att det kan bli för mycket. Då uppstår vad som benämns som disclosure overload. Syfte Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur IFRS 15 förhåller sig till IASB:s föreställningsram och hur synpunkter från aktörer på kapitalmarknaden påverkat förhållningssättet. Studien syftar även till att undersöka hur IASB:s arbete med IFRS 15 ställer sig i relation till begreppet disclosure overload. Metod Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi använt oss av sekundärdata. Vidare har vi haft en iterativ strategi och utgått från såväl befintlig forskning på ett deduktivt sätt, men även sökt bidra med ny kunskap i enlighet med en induktiv ansats. Slutsatser Studien konstaterar att IFRS 15, i jämförelse med tidigare standarder för intäktsredovisning, har ett bättre förhållningssätt till IASB:s föreställningsram. Aktörer på kapitalmarknaden har i vissa fall bidragit till ett bättre förhållningssätt, medan de i andra fall har gått emot föreställningsramen. Begreppet disclosure overload är komplext, samtidigt som IFRS 15 anses vara upplysningstung. Framtagningen av IFRS 15 kan anses ligga fel i tiden, med tanke på de pågående projekt som syftar till bättre upplysningskrav i finansiella rapporter. / Background As a result of the increased globalization, Standard-setters constantly strive to harmonize international accounting standards. In May 2014 IASB (International Accounting Standards Board) published a new standard revenue recognition - IFRS 15. With the development of new accounting standards, IASB must keep within a general mindset, commonly known as Conceptual Framework. The fact that the actors on the capital market in recent years have had considerable more leverage, could influence the IASB's approach to the general Framework. Another problem IASB faces while establishing a new accounting standard is disclosure. Today's complex economic reality requires extensive disclosures. Mean while it may appear there are too many disclosures, this is known as disclosure overload. Purpose The study's purpose is to create an understanding of how IFRS 15 relates to the IASB's Conceptual Framework and how the views of actors on the capital market have affected the approach. This study also aims to examine how the IASB's work on IFRS 15 stands in relation to the concept of disclosure overload. Methodolgy We conducted a qualitative study in which we have used secondary analysis. Furthermore, we have had an iterative approach and used current research in a deductive manner, we also searched new knowledge in accordance to an inductive approach. Conclusions This study concludes that IFRS 15, in comparison with previous standards for revenue recognition have a better approach to the Conceptual Framework. Actors on the capital market have in some cases contributed to a better approach, while in other cases have gone against the Conceptual Framework. The concept disclosure overload is complex and IFRS 15 will reqire accountants to use many disclosures. In view of the ongoing projects aimed at improving disclosure requirements, development of IFRS 15 can be regarded as bad timing.

Bakgrund: En ny standard, IFRS 15 - Intäkter från avtal med kunder, implementerades nyligenför intäktsredovisning som medfört utökade upplysningskrav. Syftet med upplysningskraven äratt fastställa de principer som ett företag ska tillämpa för att redovisa användbar informationom intäkternas karaktär, belopp och tidpunkt samt osäkerhet som härrör från avtal med kunder.Tidigare studier visar på att det finns skillnader i redovisningen förekommer mellan länder somtillhör olika traditioner och därav är redovisningen inte harmoniserad. Traditionerna utgörs avden anglosaxiska och kontinentaleuropeiska och skiljer sig redovisningsmässigt utifrån landetsinstitutionella faktorer. Syfte: Syftet med undersökningen var att fastställa i vilken grad som Storbritannien och Sverigeuppfyller de utökade upplysningskrav som IFRS 15 - Intäkter från avtal med kunder harmedfört, för att förstå om det finns några skillnader i uppfyllnadsgrad mellan länderna. Metod: Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod i form av innehållsanalyserutifrån deskriptiv statistik och ett z-test. Undersökningens population bestod av börsnoteradeföretag i Sverige och Storbritannien. Urvalet utsågs genom fem stratifierade kritiker fråndatabasen Orbis. Slutsats: Undersökningen har resulterat i att både Sverige och Storbritannien har en bristandeuppfyllnadsgrad vad gäller IFRS 15’s upplysningskrav. Undersökningen har även visat att detfinns skillnader mellan länderna för tre av fem undersökningsvariabler, avseende tidpunkt,osäkerhet och segment. / Background: A new standard regarding revenue recognition, IFRS 15 - Revenue fromContracts with Customers, has recently been implemented with extended disclosurerequirements. The purpose with the disclosure requirements is to establish the principles acompany must apply to report useful information about the nature, amount and time of revenueas well as uncertainty arising from contracts with customers. Previous studies show thatdifferences in accounting occurs between countries that belong to different traditions andtherefore the accounting is not harmonized. The traditions consist of Anglo-Saxon andContinental European and differs in accounting based on the country’s institutional factors. Purpose: The purpose of this thesis was to determine the extent to which the UnitedKingdom and Sweden meet the extended disclosure requirements that IFRS 15 - Revenue fromContracts with Customers has entailed, to understand if there are any differences in the degreeof fulfillment between the countries. Method: The thesis was conducted with a quantitative method using content analysis based ondescriptive statistics and a z-test. The population of the thesis was listed companies in Swedenand the United Kingdom. The sample was selected by five stratified critics from the Orbis database. Conclusion: The thesis has resulted in both Sweden and the United Kingdom have a lack ofcompliance with IFRS 15’s disclosure requirements. The thesis has also shown that there aredifferences between the countries for three out of five variables, regarding time, uncertainty,and segments.

Normgivare presenterar kontinuerligt nya redovisningsstandarder för att anpassa redovisningen efter samhällsutvecklingen. En sådan standard är IFRS 15, som avsåg att harmonisera intäktsredovisning och göra den mer jämförbar, samt minimera risken för intäktsplanering som orsakade ett flertal skandaler runt millennieskiftet. Standarden förväntades innebära stora förändringar på interna processer, rutiner och system i branscher där de använder sig av långa och komplexa avtalsstrukturer. Det är viktigt för normgivare att ha förståelse för de industrier som påverkas av de regleringar som introduceras. Det finns brist på studier som undersökt hur företag påverkas internt och vilka effekter en ny redovisningsstandard kan få på interna processer, rutiner och system. Studiens syfte är således att förklara vilka huvudsakliga effekter en redovisningsförändring kan få på interna processer, rutiner och system hos de bolag som påverkas av förändringen. Syftet uppnås genom en flerfallstudie på fem bolag inom byggindustrin, en industri där långa komplexa kundavtal med många prestationsåtaganden är vanligt förekommande. Studien har tillämpat en kvalitativ metod där vi genomfört intervjuer med representanter som arbetat med omställningen till IFRS 15. Studiens resultat visar på att IFRS 15 orsakat ett omfattande arbete med att förstå och applicera standarden för byggindustrin, i synnerhet hos de större bolagen. Trots de betydande nedlagda resurserna på arbetet har effekten på processer, rutiner och system blivit små. Studien indikerar att en orsak till detta kan vara att standarden ska gälla över hela världen och alla typer av verksamheter, vilket gör den generell och lämnar stort utrymme för tolkning. På grund av detta kan företag välja att tolka standarden på ett sådant sätt som överensstämmer med hur de redovisat innan standardens introduktion, och därmed uteblir den önskade effekten. / Norm-setters continuously present new accounting standards to adapt accounting to the development of society. One such standard is IFRS 15, which was developed with the aim of harmonizing revenue accounting and make it more comparable, as well as minimizing the risk of revenue planning which had caused several scandals around the turn of the millennium. The standard was expected to result in large changes in internal processes, routines and systems in industries that use long and complex contract structures. It is important for norm-setters to understand the industries that are affected by the regulations they introduce. There is a lack of studies that have explored how companies are affected internally and what effects a new accounting standard can have on their processes, routines, and systems. The purpose of this study is therefore to explain what main effects an accounting change can have on the internal processes, routines, and systems in the companies affected by the change. The purpose is achieved by a multiple case study focusing on of five companies within the construction industry, where long and complex customer contracts with many performance commitments are common. This study has applied a qualitative research method and conducted interviews with company representatives who have worked with the conversion process to IFRS 15. The results of the study show that IFRS 15 has caused a comprehensive work in trying to understand and apply the standard for the construction industry, especially within the larger companies. Despite the significant amount of resources used has the effects seen on processes, routines, and systems been small. The study indicates that one of the reasons for the small effect could be that the IFRS 15 standard is supposed to apply in the same form globally, and across different business segments and industries. This means that IFRS 15 is a broad standard which becomes open to multiple varying interpretations. As a result, companies can choose to interpret the standard in a way which corresponds with how they have always conducted their reporting prior, and therefore the new standard may not achieve the desired outcome.

Den Europeiska organisationen IASB och den Amerikanska organisationen FASB gav i maj 2014 ut IFRS 15-Intäkter från avtal med kunder vilket är den nya standarden med anvisningar om hur intäkter ska redovisas. Denna standard började gälla 1 januari 2018 och ersatte de äldre intäktsredovisningsstandarderna IAS 11 och IAS 18. Problemet med de äldre standarderna var att det fanns en svårighet med att hitta den kritiska tidpunkten för rekognition av intäkter. Med anledning av detta var den nya standardens yttersta syfte att klargöra för när intäkter ska tas upp i bolagens räkenskaper. Syftet med denna studie är att belysa de redovisningsskillnader som finns mellan IFRS 15 och IAS 11 samt undersöka vilka konsekvenser dessa skillnader får för bolags intressenter och deras beslutsfattande. För att på bästa sätt kunna belysa dessa skillnader består empirin av egenkonstruerade typfall där de olika redovisningsstandarderna appliceras. Användandet av typfall grundar sig i att det när studien gjordes inte fanns några årsredovisningar som hade IFRS 15 som redovisningsgrund eftersom standarden är så ny. För att kunna bestämma när en intäkt ska tas upp i redovisningen blir matchnings och realisationsprincipen två centrala delar i analysen. Med hjälp av vetenskapliga källor och etablerade teorier analyseras dessa. Vid analys av empirin och vid slutsatserna är det främst intressentteorin som ligger till grund för analysen. Således är de slutsatser som dras baserade på intressentteorin. Studien kommer fram till att IFRS 15 betraktas som något mer försiktig än sin föregångare IAS 11.

IFRS 15 trädde i kraft 1 januari 2018, och innebar en stor förändring för intäktsredovisningen. Det saknas studier genomförda i en svensk kontext som undersöker om IFRS 15 haft någon påverkan på redovisningskvaliteten. Studien visar att redovisningskvaliteten, som mäts genom graden av resultatmanipulering, har ökat sedan införandet av IFRS 15 med avseende på de intäktsrelaterade periodiseringarna. Sett till de totala periodiseringarna har ingen förbättring skett, vilket innebär att det fortfarande förekommer resultatmanipulering hos företagen noterade på Stockholmsbörsen. / IFRS 15 took effect January 1st 2018, and resulted in a major change in revenue recognition. There are no studies conducted in a Swedish setting that examine whether IFRS 15 has had any impact on the accounting quality. The study shows that the accounting quality, which is measured by the extent of earnings management, has increased since the introduction of IFRS 15 with respect to the revenue related accruals. In terms of the total accruals, no improvement has been made, which implies that there is still earnings management conducted by the companies listed at the Stockholm Stock Exchange.