<p>Norrköpings kommun har idag svårigheter att med sitt nuvarande avfallssystem, miljöbil och återvinningsstation, nå ut till de boende i flerbostadshusen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall har studien lagt fokus på möjligheten för Norrköpings kommun att implementera en fastighetsnära insamling. För att få fram olika centrala aktörers inställning till en fastighetsnära modell har intervjuer utförts på entreprenör, tjänsteman på Norrköpings kommun och tjänsteman på Hyresbostäder i Norrköping. Undersökningen visar att åsikterna mellan aktörerna går vitt isär men att med kommunens goda informationssamarbete finns förutsättningar till att modellen kan implementeras.</p>

<p>I dagens läge behöver organisationer ha bättre uppsikt över sin miljöpåverkan. I dag saknas en metod för att se upphandlingens miljöpåverkan för en organisation. Med upphandling menas i denna studie alla varor/tjänster som köps in till en organisation. Miljöpåverkan för varor/tjänster syftar på de emissioner som uppstår från upptag av råvara, förädling och transporter av varor/tjänster framtill att de köps in till organisationen. Det finns en metod som testats en gång, denna studie utgår ifrån den. </p><p>Syftet med studien är att utifrån den tidigare studien om indirekt miljöpåverkan vid upphandling, testa metoden miljöexpanderad input-outputanalys. Syftet är att testa och utveckla metoden, för att se om det går att använda metoden för att se miljöpåverkan vid upphandling för en hel organisation. Samtidigt utförs en metodstudie, för att se vilka svårigheterna är med metoden. Metoden testas praktiskt på Linköping Universitets miljöpåverkan vid upphandling. </p><p>Input-outputanalysen (IOA) skapades av Wassily Leontief i slutet på 1930-talet. IOA har därefter tillämpats på en uppsjö av ekonomiska problem. Enligt Leontief finns det ett samband mellan alla branscher, genom det ekonomiska systemet tydliggör han det sambandet. Miljöexpanderad input-outputanalys (MIOA) lägger på den miljöpåverkan som sker i samband med de ekonomiska aktiviteterna. Om en vara köps in har den i tidigare led miljöpåverkan genom de utsläpp som sker vid utvinning, förädling osv. MIOA samlar upp alla de leden/sambanden och lägger på miljöpåverkan som sker framtill att varan/tjänsten köps in av en organisation. </p><p>Slutsaten är den att det går att tillämpa MIOA för att se upphandlingens miljöpåverkan för en hel organisation. Det finns några svagheter med verktyget idag, men de kommer att lösas i framtiden. </p><p>Linköpings Universitet har en betydande miljöpåverkan via upphandlingen. Speciellt de konsulttjänster som köps in är miljöpåverkande.</p>

<p>Hållbar utveckling är ett av FN:s övergripande mål. Utbildning ses som ett av de viktigaste verktygen för att förändra människors attityder och ge dem förmåga att lösa de problem som hör ihop med hållbar utveckling. I den svenska strategin för hållbar utveckling ges utbildning en viktig roll. Skolans verksamhet regleras av ett antal styrdokument på både nationell och lokal nivå. Dessa används för att genomföra nationella målsättningar om hållbar utveckling i skolan. Vår undersökning syftar till att undersöka hur man lever upp till dessa målsättningar och hur man upplever riktlinjer och stöd för sitt arbete. Vi vill också undersöka vilka svårigheter som finns och hur dessa skulle kunna överbryggas. </p><p>Vi har intervjuat sex rektorer på olika grundskolor för att få en bild av hur begreppet hållbar utveckling är förankrat i skolan, hur miljöundervisningen går till och hur man upplever de riktlinjer och stöd som finns för arbetet med hållbar utveckling och miljö. </p><p>Av vår undersökning framkom att den huvudsakliga bristen i skolornas hantering av miljöfrågor är att man inte ser sambanden och inte knyter ihop de olika aspekterna av hållbar utveckling: miljö, ekonomi och sociala frågor. Dock strävar man efter att integrera ett miljöperspektiv i så många delar av skolans verksamhet som möjligt. De nationella styrdokumenten upplevs som välfungerande för miljöundervisningen, medan ett utökat stöd från kommunen och det lokala Agenda 21-kontoret efterfrågas.</p><p>Våra slutsatser är att kommunens stöd för skolornas arbete med hållbar utveckling skulle kunna förbättras. Vidare lyckas de nationella styrdokumenten i dagsläget inte förmedla perspektivet hållbar utveckling på ett sådant sätt att det realiserats i skolorna. Det saknas också tillräckliga resurser för arbetet. Det finns även brister i samförstånd och i informationskanaler mellan de berörda aktörerna. Dessa aspekter är alla viktiga och bör ges större uppmärksamhet för att hållbar utveckling ska kunna implementeras på ett framgångsrikt sätt i skolan.</p>

<p>The purpose of my research is to describe the substance in three different wedding conversations, and study how the role of the priest is designed in these conversations. The foundation of my study contains authentical conversations and interviews from three priests and three couples. My main material is the authentical conversations but the content of the study, with supplementary interviews with the priest and the couple, render possible a perspective analysis of the wedding conversations from both sides. </p><p>My conclusion is that the three priests expresses a different role in each conversation and the couples are powerless in the face of the priests. The dominate conversationsstrategy plays a decisive role for the matter and the character part of the priest in these conversations.</p> / <p>Syftet med min forskning är att beskriva innehållet i tre olika vigselsamtal, samt studera hur prästrollen konstrueras i dessa samtal. Underlaget för studien består av autentiska samtal och intervjuer från tre präster och tre par. De autentiska samtalen är mitt huvudmaterial, men studiens upplägg, med kompletterande intervjuer med prästen och paret, möjliggör även att vigselsamtalet kan analyseras utifrån bådas perspektiv, så att en uppfattning om bådas syn på samtalet kan ges. </p><p>Det jag har kommit fram till är att de tre prästerna uttrycker skilda prästroller i samtalen och att det är tillsammans med paret i samtalet som makten konstrueras. Prästens dominerande samtalsstrategi är avgörande för vilka ämnen och den prästroll som konstrueras i samtalet. </p>

<p>The thesis discusses new social movements and how they act on the conditions of the late capitalistic society. </p><p>The purpose is to examine a new social movement trough its own members. What is their view of the movement’s aims and visions? How do they look upon the strategies to achieve these goals? The study is based on eight qualitative interviews with members of Attac Sweden. </p><p>The results show that the members are highly aware of the movements avowed aims and strategies. Both the aims and the strategies are reasons why the members have chosen to engage in Attac. These are also reasons why the members believe in Attac as an efficient and influential social movement.</p> / <p>Uppsatsen behandlar nya sociala rörelser och hur de agerar på det senkapitalistiska samhällets förutsättningar. </p><p>Syftet är att undersöka en ny social rörelse utifrån dess egna medlemmar. Hur ser de på rörelsens uttalade mål och visioner? Hur ser de på strategierna för att uppnå dessa mål? Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med medlemmar av Attac Sverige. </p><p>Resultatet visar att medlemmarna har en hög medvetenhet om rörelsens uttalade mål, visioner och strategier. Dessa faktorer är viktiga för att de valt att engagera sig just inom Attac, och för att de tror på Attac som en effektiv och inflytelserik social rörelse. </p>

<p>Att mäta olika variabler är ett av de mest säkra sätten att erhålla kunskap om naturen. Inga mätningar kan dock vara helt fria från osäkerheter, som kan kopplas till de erhållna mätvärdena. Att mätningar inte ger helt tillförlitliga värden utgör i många fall inga problem, men i vissa sammanhang kan mätosäkerhet vara av största betydelse. Utsläppskontroll vid miljöfarlig verksamhet är ett område där mätningar är av avgörande betydelse. Den här uppsatsen syftar till en djupare förståelse om vilka problem som mätosäkerhet medför när villkorsöverskridande utsläpp ska konstateras. Detta genom olika infallsvinklar av ett rättsfall. Av rättegångshandlingar samt intervjuer framgår det att det inte finns någon enhetlig syn angående vilket sätt mätosäkerhet ska beaktas, vid uppskattande av överutsläpp för miljöfarlig verksamhet som omfattas av rikt- och gränsvärden. Det framkom vidare att det finns lagar, förordningar och föreskrifter i sådan omfattning att mätosäkerheten för utförda mätningar egentligen inte borde vara något påtagligt problem. Svårigheterna att ge tillförlitliga uppskattningar tillsammans med att det är ett tidskrävande arbete kan tänkas vara anledningen till problemet med mätosäkerhet kvarstår.</p>

<p>Hållbarhetskonceptet har blivit mycket spritt och allmänt accepterat av myndigheter, politiker, företag och andra organisationer över hela världen. Som ett svar på utmaningen att få verksamheten att överensstämma med hållbarhetsideal, har intresset ökat bland svenska företag för att integrera arbetet med miljö, kvalitetsrelaterade och sociala frågor samt ekonomi. Företag inom verkstadsindustrin anses vara särskilt aktiva på det här området. </p><p>Denna studies syfte är att beskriva hur företag går från miljöarbete till arbete för hållbar utveckling bl.a. genom att inleda en integrering av sina ledningssystem. I studien studeras vilka vägar tre ledande företag inom verkstadsindustrin tar i sin strävan mot hållbar utveckling. De studerade företagen ITT Flygt, SKF och ABB förväntas arbeta på ett liknande sätt med hållbar utveckling. </p><p>Studien är en s.k. multipel fallstudie, där företagens erfarenheter sätts samman snarare än att jämföras. Den huvudsakliga metoden som har använts är kvalitativa intervjuer. </p><p>Företagens strävan mot hållbar utveckling är också en strävan efter legitimitet. Företagen i denna studie vill få intressenternas stöd för sina handlingar. Vad man tar med i arbetet för hållbar utveckling skiljer sig mellan företagen. Vad som dock är generellt för företagen är att gränserna för det man anser vara företagens ansvarsområde har vidgats. Till sist diskuteras om integrerade ledningssystem kan stödja företag i sitt arbete för hållbar utveckling. Jag drar slutsatsen att det finns element i dagens standardiserade ledningssystem som hindrar snarare än påskyndar arbetet för företag med ett etablerat miljöarbete. Det ter sig fördelaktigt att ligga i framkant och arbeta proaktivt. Detta ger företaget större handlingsfrihet.</p>

<p>Sedan den 1 januari 1999 är det miljöbalken som styr svensk miljörätt. miljöbalken ersatte då 15 äldre lagar inom miljöområdet och avsikten med balken har varit att få en heltäckande lagstiftning som saknar glapp och överlappningar mellan lagar, vilket var fallet då miljöskyddslagen gällde. Problem uppstår dock när miljöbrott sträcker sig över längre tider. Syftet med uppsatsen har varit att titta på problem som kan uppkomma angående ansvarsfrågan vad gäller en markförorenad industritomt i brytpunkten mellan två miljölagar: miljöskyddslagen och miljöbalken. Vilka problem som uppkommer när en miljölag efterträder en annan miljölag, där förloppet sträcker sig över båda lagarna i tiden. Det handlar om att försöka analysera vilka svårigheter och problem som kan uppkomma när en kommun ska tillämpa lagstiftningen i praktiken. Studien handlar om att lyfta fram olika synsätt och tolkningar av föroreningsfrågan och vilka relationer till lagstiftningen som finns hos olika intressenter såsom kommunen, konkursbo, länsstyrelsen, koncessionsnämnd och Statens Naturvårdsverk. Grunden för uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där tyngdpunkten ligger på instudering av dokumentation kring det aktuella fallet och av relevant litteratur som behandlar miljörätt samt intervjuer. De problem som kommunen har råkat ut för är fram för allt att man inte kan tillämpa lagarna fullt ut eftersom olika datum för ikraftträdande av lagarna hindrar tillämpningen på ett tillfredsställande sätt.</p>

<p>Tankar om att samhällets material- och energiflöden måste slutas har under de senaste årtionden vuxit sig allt starkare. En stor del av dessa flöden hanteras inom de kommunaltekniska systemen. Kommuners avfallshantering är således av stor betydelse för kretsloppssamhällets måluppfyllelse. I denna studie belyses de resonemang som Göteborgs kommun fört kring hanteringen av hushållens bioavfall. Studien fokuserar på Göteborgs kretsloppsnämnd, dess beslutsunderlag och argumentation kring två ärenden kopplade till det biologiska avfallet. Vidare är studiens syfte att kartlägga och medvetandegöra hur vårt sätt att betrakta världen och hur tilltron till olika former av kunskap utgör påverkansfaktorer i det politiska beslutsfattandet. För detta ändamål används diskursanalys, ärendestudier och kvalitativa intervjuer. </p><p>Kretsloppsnämndens uppfattning om vad kretsloppsanpassning innebär överensstämmer väl med den nationella kretsloppsdiskursen. Skillnader i synsätt uppstår först, både på nationell och på kommunal nivå, när beslut ska fattas om hur kretsloppsanpassning bäst görs. I denna studie visar det sig i att skilda avloppssystem förespråkas som medel för att nå ett kretsloppsanpassat Göteborg. </p><p>För att förstå vad politikernas åsiktsskillnader bottnar i används i studien olika teoretiska begrepp såsom världsbilder, riskuppfattningar, systemavgränsningar, systemens förmåga att kommunicera och betydelsen av det självupplevda. Vidare visas på en kunskapsmodell överhållbar stadsutveckling som kan användas för att relatera politiska argument till olika kunskapsområden. </p><p>I studien rör sig politikernas argument främst inom kunskapsområdena natur - tekniksystem. Det är främst de olika avfallssystemens miljöpåverkan som lyfts fram. Systemens energianvändning och förmåga att tillvara ta olika naturresurser är också viktiga argument för eller emot ett visst system. En annan aspekt som betonas är systemets kostnader. Andra argument för eller emot ett visst system bottnar i hur tekniksystemet upplevs och hur risker uppfattas. Centralt för studien är politikernas egna upplevelser och uppfattningar då deras argument främst baseras på hänvisningar till egna och andras erfarenheter. Vidare har flertalet av politikerna i kretsloppsnämnden ett hållbarhetsbegrepp som väger över åt det ekologiska hållet. Därmed är det inte förvånande att argument för eller emot ett visst avfallssystem främst hämtas inom detta kunskapsområde, oavsett om det handlar om vetenskapliga eller praktiska erfarenheter.</p>

<p>1950-talet var en tid med ekonomisk tillväxt och låg arbetslöshet. Det var en tid då hemmafruideologin var som starkast och kärnfamiljen var det ideala. Under denna tid, mellan 1950 och 1960 gjordes det sammanlagt 314 filmer i Sverige. 11 filmer av dessa har i denna uppsats analyserats med syftet att ta reda på hur familjen skildrades i de svenska 50-tals filmerna. Detta har gjorts utifrån frågeställnigar som: Hur gestaltades famlijen i svensk film på 50-talet? Hur så strukturen ut och hur var relationen mellan förälder och barn? Resultatet visar på att det är kärnfamiljen som gestaltas där mannen är familjeförsörjare och kvinnan är hemmafru. Filmerna har ett fokus på mannen och skildrar till stor del hans tid på arbetet och med olika dilemman. Kvinnan skildras mest i bild då mannen är hemma. Barnen i filmerna är inte ofta i bild och det sker nästa ingen skildring om föräldrarnas relation till barnen. Det som förs fram är att det finns en saknad efter fadern som allt för sällan är hemma. De färmsta problematiken som skildras i filmerna är relationen mellan föräldrarna. De har problem inom äktenskapet, mannen är otrogen eller sätter familjens situation på spel. Han har ett tomrum inom sig som han försöker fylla. Hon däremot har en dröm och en längtan efter det idylliska familjelivet och hon väntar på att allt ska vända sig och bli till det bättre. Överlag slutar alla filmer lyckligt. De inser hur viktigt det är att hålla ihop och att man aldrig ska ge upp.</p>