Bakgrund: Vistelse i natur kan bidra med psykiska och fysiska hälsoeffekter. Förstag enerationens invandrare är en folkgrupp som visar sig vara underrepresenterad gällande utövandet av svenskt friluftsliv. Genom ett större engagemang samt inkludering av denna folkgrupp kan svenskt friluftsliv visa sig vara fördelaktigt genom ökade känslor av tillhörighet till ett nytt samhälle. Syfte: Arbetet syftade till att beskriva första generationens invandrares upplevelser av det svenska friluftslivet samt söka djupare förståelse för hur etnicitet, marginalisering och diskriminering kan ses inverka på dessa upplevelser. Metod: Studien byggde på kvalitativasemistrukturerade intervjuer och bestod av sex deltagare som var första generationens invandrare från en småländsk kommun. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en riktad innehållsanalys. Resultat: Deltagarnas upplevelser visade på att friluftsliv utövades som en individuell och social aktivitet, vissa uppskattade lugnet i natur och att det där fanns tid för eftertanke och rekreation, medan andra beskrev sociala aspekter där svampplockning och fisketurer med vänner eller grillning och umgänge med familjen lyftes fram. Positiva upplevelser avfriluftsliv beskrevs utifrån närheten till natur, identifiering av preferenser i naturen och möjlighet till rekreation. Negativa upplevelser av friluftsliv beskrevs utifrån nedskräpning, svår terräng och kunskapsbrist. Konklusion: Samtal om användningen och upplevelser för svenskt friluftsliv kunde tolkas utifrån marginalisering, etnicitet och diskriminering; brist på information, kulturellaskillnader och fördomar. Utsagor kunde även katalogiseras som hämmanderespektive främjande aspekter.

Eftersom arbetet är en viktig del när det gäller invandrarnas integration i det svenska samhället valde vi att titta närmare på vilken hjälp en viss grupp av invandrare fick för att komma in på arbetsmarkanden. Vi valde att titta på invandrare som har diagnostiserats med PTSD (posttraumatisk stressyndrom). Anledningen till att vi valde denna grupp människor är främst för att invandringen till Sverige de senaste 10-15 åren främst har bestått av flyktingar. Flera rapporter visar att flyktingarnas psykiska hälsa är betydligt sämre än den övriga befolkningens. För att denna grupp av människor ska ha en chans till ett bra liv måste hjälp erbjudas från staten och kommunen. Vi valde att titta på ett projekt som pågick i Malmö under namnet Exigo. Projektets primära syfte var just att jobba mot arbetsmarknaden med invandrare som hade diagnostiserats med PTSD. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med deltagarna och projektledaren fick vi en insyn i själva verksamheten och deltagarnas tidigare erfarenheter av den hjälp de hade fått innan Exigo och hur den hjälp de fick på Exigo skilde sig från tidigare hjälp de hade fått. Vi tittade på vilka förutsättningar projektet hade för att lyckas med sitt mål som var att 50 % av deltagarna skulle ha ett arbete när de var klara. I vårt resultat kan man se att de uppsatta målen är orealistiska att uppnå när man jobbar med en målgrupp som förutom PTSD har problem med språket, fysiska problem som tillexempel besvär med rygg och nacke samt en låg utbildningsnivå eller tidigare erfarenhet som inte är lätt att anpassa till svenska förhållanden.

Syftet med arbetet har varit att undersöka texterna inom SFI, svenska för invandrare; varför de väljs och hur lärarna väljer att arbeta med dem. För att få svar på våra frågor observerade vi undervisning hos fyra lärare på två olika skolor. De texter som lärarna använde sig av under dessa observationer fungerade sedan som underlag för de kvalitativa intervjuer med lärarna som vi genomförde.I vårt resultat har det framkommit att de intervjuade lärarna använder texter med tre olika ursprung: läroböcker, lärares eget skapande samt sådana som är skapade utanför skolans värld. Det var de sistnämnda som i vår undersökning gav läsarna den bästa möjligheten till en mer fördjupad diskussion runt innehållet och gav möjlighet till kritiskt läsande.Valet av texterna, som görs medvetet eller omedvetet, kan kopplas till lärarnas inställning om textens språk respektive innehåll, val av metod och tillgång till planeringstid. Annat som framkommit är att lärarnas möjligheter till pedagogiska diskussioner påverkar såväl val som arbetssätt. Arbetssätten vi sett skiljer sig främst utifrån två aspekter; lärarnas syn på kommunikationens roll i språkundervisningen samt om de väljer att fokusera på texternas språk eller innehåll. Ytterligare en faktor vi fann intressant var hur olika lärarnas syn på språklexikonet var.

I uppsatsen undersöks en grupp invandrarkvinnors genuskontrakt. Kvinnorna läser svenska som andraspråk B på Komvux. Syftet är att studera huruvida ett traditionellt genuskontrakt håller dem tillbaka från högre studier. Vidare vill jag veta hur kvinnorna upplever sin studiesituation, varför de läser kursen, om undervisningen lever upp till styrdokumentens intentioner samt om dessa intentioner är i paritet med kvinnornas önskemål och förväntningar på undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att det inte är fråga om ett traditionellt genuskontrakt, utan att det i stället i kvinnornas genuskontrakt återfinns krav på att de bör studera. Dessa krav i kombination med många års studier i såväl hemlandet som Sverige resulterar i studietrötthet. Många av kvinnorna vill därför inte studera vidare utan hellre arbeta. Vidare visar studien att kvinnornas förväntningar och önskemål är i paritet med styrdokumenten. Däremot lever undervisningen inte helt upp till styrdokumentens intentioner.

Syftet med vårt arbete är att se hur möte inom hemtjänsten mellan äldre invandrare och hemtjänstpersonal ser ut ur hemtjänstpersonalens synvinkel. Syftet är också att ta reda på vem som hemtjänstpersonal betraktar som äldre invandrare, samt hur begreppet beskrivs i litteraturen, hur kulturmöten i vården ser ut och vilka kulturkrockar som kan uppstå. Med vårt arbete ville vi även ta reda på vilken kunskap hemtjänstpersonal har om olika kulturer och om denna kunskap anses vara betydelsefull. Slutligen, med frågeställningarna fyra och fem, ville vi undersöka hur kommunikationen mellan äldre invandrare och hemtjänstpersonalen fungerar. Vi ville även undersöka språkets betydelse i kommunikationen, samt i skapandet av identitet. Vi delade upp arbetet i två olika undersökningar. Den ena bestod av litteraturstudier, och den andra baserades på intervjuer med sex anställda inom hemtjänsten. Vi relaterar dessa undersökningar till varandra i denna uppsats. Resultatet blev att en äldre invandrare är en person över 65 år med annan bakgrund än svensk . När det gäller kulturmöten kom vi fram till att hemtjänstpersonalen oftast har vissa kunskaper om de olika kulturer de möter i sitt dagliga arbete, men att de behandlar alla vårdtagare likvärdigt utifrån de specifika behov som respektive individ har. Vidare kom vi fram till att kulturkrockar uppstår i vårdarbetet mellan äldre invandrare och hemtjänstpersonal. De flesta kulturkrockar är kulturbetingande men kan även uppstå p.g.a. språksvårigheter.

Läromedel utgör ofta en central del av undervisningen inom svenska för invandrare. Marknaden för dessa läromedel är bred med många aktörer, men saknar granskande organ. Valet av läromedel faller därför på läraren. Syftet med denna studie är att granska fem läromedel som används inom sfi, med fokus på representation, för att besvara frågeställningen: ”Hur ser representationen av kön ut i sfi-läromedel?”. För att synliggöra detta beräknas representation av kvinnor och män i läromedlens dialoger enligt en utvecklad form av Bechdel-test, som har använts för att belysa asymmetrisk representation i dialoger i både fiktion och kommunikation via sociala medier. Studiens andra frågeställning ”Vad talar män och kvinnor om i sfi-läromedel?” undersöker kopplingar mellan kön och samtalsämnen i dialogerna. Detta för att undersöka  huruvida dialogerna i sfi-läromedel följer samma mönster som studier kring samtalsämnen i autentiska samtal pekar på; kvinnors samtal rör sig kring den privata sfären, medan mäns samtal rör sig kring offentlig dito. Resultatet visar att endast ett av de valda läromedlen klarar testet samt att några tydliga indikationer på koppling mellan kön och samtalsämnen ej finns. Studien kan fungera som en ingång till att som lärare reflektera över de val av läromedel som görs och inspirera till vidare granskning av läromedel.

In this study, a qualitative method has been used to investigate the role of religion when young, veiled muslim women with an immigrant background choose their education. The work is based on a women's perspective, only young women have participated in the study. A brief introductory background on the study's research area has been presented. The questions that have been asked in the essay are assigned in three different parts around the research area of ​​what role religion has when young women choose their education from different points of view. Follow-up questions have also been included during the interview to gain a broader view of questions concerning the subject.    The study was based on theoretical perspectives that were considered relevant to the research area. Previous research that links the subject has also been presented. With the help of interviews and collected data, an analytical picture has been presented of problematic aspects which have then been reported in the analysis of what it is like to live from the outside under a "Swedish society". Based on not being ethnic Swedish but coming from an immigrant background and what opportunities and limitations it means for a muslim woman wearing a veil.

Bland de som invandrar till och försöker bosätta sig i Sverige, finns en stor grupp människor som är välutbildade redan i sitt hemland. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera dessas, invandrade akademikers, upplevelser på väg in på den svenska arbetsmarknaden, samt att ta reda på vad invandrade akademiker önskar för stöd i detta. Jag har använt mig av kvalitativ undersökningsmetod och genomfört semistrukturerade intervjuer med sju invandrade akademiker. Resultatet analyserades utifrån Donald E. Supers ”minicycle”, en del av livsregnbågeteorin, rollkonflikt och rollförlust, samt Pierre Bourdieus begrepp kapital.Flytten till Sverige medförde en ”minicycle” i invandrade akademikers karriärutveckling. För att komma in på den svenska arbetsmarknaden, behövde de vidareutveckla sina olika kapitalformer, för att tala i Bourdieus termer. De var bland annat tvungna att få sina utländska utbildningar och examina, deras symboliska kapitalnivåer, värderade och kompletterade. De behövde också utveckla sina kulturella kapital, vilket gjordes genom att de skaffade kunskaper om svenska språket, kulturen och samhället. Även det sociala kapitalet var viktigt. Sociala nätverk och kontakter med arbetsgivare behövde utvecklas. Processen ”minicycle” kunde vidare orsaka rollkonflikter och rollförluster, vilket ledde till negativa upplevelser i strävan att etablera sig på arbetsmarknaden. Rollförlusten som lönearbetare, då de inte har möjlighet att byta sin kompetens mot betalning, gör att invandrade akademiker har dålig självkänsla, att de känner sig oanvändbara och värdelösa.

SammanfattningVårt syfte med denna studie är vad som påverkar hur SFI elever med akademisk bakgrund gör för att välja till deras karriärval. För att förstärka syftet har vi valt att fokusera på elevernas övergång från SFI- utbildningen till arbetsmarknaden eller framtida studier, som omfattar deras brytpunkter och på vilket sätt de har en påverkan på deras val av karriär. Centrala teorier som används för undersökningen är planned happenstance som är utvecklad teori från Krumbolts och vi har även careership som är skriven av Hodkinson och Sparkes. Brytpunkter kan innebära när en individs handlingsmönster förändras från hur det har sett ut tidigare till den nuvarande situationen. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där vi har intervjuat fyra elever som befinner sig på SFI-utbildningen. Respondenterna som har deltagit i vår undersökning är fyra personer med akademisk bakgrund och i åldrarna från 30 års ålder och äldre. De teorier som har använts och haft en stor betydelse under studiens gång är om Careership- teorin. I Careership- teorin läggs det stor vikt på att individens erfarenheter påverkar deras karriärbeslut. De andra teorier som har kommit till användning är inom det sociologiska perspektivet där vi har utgått från Pierre Bourdieus syn på habitus och kultur. Teorierna har varit hjälpmedel för att förstå hur det kommer sig att individen väljer sina karriärval som den gör och hur begreppet handlingshorisont förklaras i careership- teorin. Resultaten visar att respondenterna som har deltagit i vår kvalitativa undersökning har haft olika karriärbanor till deras nuvarande situation. .Alla har det gemensamt att de flyttat, frivilligt eller av tvång. En del informanter har haft en planerad karriärval medan andra har påverkats eller styrts av brytpunkter i deras karriärbana. De har alla en akademisk bakgrund som har flyttat med en frivillig eller påtvingad brytpunkt till ett nytt land. Informanterna har flyttat pga. olika skäl som att komplettera sina tidigare studier, påbörja nya studier eller till exempel kärleken. Med olika anledningar till deras flytt från deras tidigare hemland har alla respondenter ett mål som de strävar efter och det är att uppnå en slutförd akademisk utbildning i det nya landet.

SammanfattningBakgrunden till föreliggande examensarbete utgörs av att svenska för invandrare, sfi, under lång tid utsatts för kritik, i många fall svepande sådan. Inte mycket uppmärksamhet har dock ägnats åt de läromedel som används på sfi. Syftet med denna uppsats är att i någon mån råda bot på detta genom att analysera två läromedel för sfi:s nivå B och C: Svenska och mycket mer (SOMM), kapitel 1-15 (Wikner och Wikner, 2003), respektive Svenska till max, Nybörjarbok och Textbok 1(McShane, 2007). Analysen görs utifrån att läromedel bör återspegla målen i Lpf 94 (Skolverket, 1994) samt kursplanerna för sfi från 2007 respektive 2009 (Skolverket 2007 och 2009). Frågeställningen behandlar i vilken mån läromedlen SOMM respektive Svenska till max kan understödja att sfi:s kursdeltagare utvecklar de förmågor som krävs för att uppnå målen för sfi. Detta kan i sin tur kopplas till Lev Vygotskijs och Michail Bachtins tankar om dialogens betydelse för inlärning, samt om scaffolding (stöttor), den nära utvecklingszonen och olika genrers betydelse. Metoden består i att systematiskt gå igenom respektive läromedel utifrån de olika kursmålen för att se i vilken mån materialen kan ge en kursdeltagare på sfi möjligheter att utveckla de förmågor som krävs för att nå målen för sfi, samt i vilken mån respektive läromedel kan kopplas till Vygotskijs och Bachtins idéer. Resultatet visar att Svenska till max i hög grad kan ge sina användare goda möjligheter att uppnå målen för sfi, medan så inte är fallet när det gäller SOMM. Svenska till max verkar författad med kursplan och Vygotskij och Bachtin för ögonen. SOMM däremot verkar ha tillkommit för att vara användbar i den verklighet som ofta råder för undervisningen på sfi, med kontinuerlig intagning av elever utan möjligheter att hålla ihop en grupp under en längre tid. För att Svenska till max ska kunna användas optimalt krävs nämligen att en grupp kursdeltagare arbetar tillsammans under lärares ledning. Hur läromedel används i undervisningen ligger emellertid utanför det här arbetets analys, utan den frågan är något för framtida forskning.