Sammanfattning:Föreliggande studie fördjupar sig i hur identiteten förändras i och med emigrationen till Sverige. Genom fyra bosniers subjektiva upplevelser av att fly ett krigsdrabbat land, komma som flyktingar till Sverige och sedan bo kvar här som invandrare, är avsikten få en större förståelse vad denna förändring har inneburit för dessa individer. Det har inte varit min ambition att skildra den stora berättelsen eller strukturen utan avsikten har varit att lyfta fram individen i det större sammanhanget. Genom att arbeta med muntlig historia och kulturanalys synliggörs hur fyra bosnier upplever sin identitet när dem började leva ett normalt liv i exil. Tyngdpunkten har lagts på de sociala samt kulturella förändringsprocesserna de genomgick samt hur dessa påverkat deras identitetskonstruktion. Respektive individer i studien kom alla till Sverige när de var tonåringar och berättar alla om hur livet i Sverige påverkat de som individer och vem dem är.

Sverige idag är inte ett Sverige som för över 40 år sen. Skillnaderna är stora, inte minst landets befolkning. Vid en återblick på hur LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen mellan åren 1966- 68 hade för syn på invandring har jag funnit stora skillnader på hur en sådan stor organisation som LO och det den står för har ändrat inställning under åren. En del av det som stod i tidskriften på 1960- talet hade orsakat ramaskri i medierna idag. Jag har i mitt arbete valt att undersöka vilken syn på invandring som LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen hade under införandet av den nya invandringspolitiken som infördes 1967- 68 och som hade till syfte att reglera invandringen. I mitt arbete har jag med med hjälp av kvalitativ innehållsanalys gått igenom tidskriftens utgåvor mellan åren 1966- 68, och sedan med hjälp av litteratur som behandlar mina frågeställningar analyserat och kommit fram till resultat. Jag har bland annat funnit att tidskriften framställde invandringen och invandrarna som ett problem och att de hävdade att det var för deras eget bästa som en reglering av invandringen skulle införas. Under min undersökta period skedde stora samhällsförändringar med socialdemokraterna vid makten. Möjligtvis är det dessa revolutionerande samhällsförändringar som LO inte vill riskera att förlora på grund av allt för stor invandring.Nyckelord:

Syftet med detta arbete är att undersöka projektet SIN (arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) och analysera problemen kring arbetsmarknadsetablering för vissa invandrargrupper. Metoden har använts i Sverige sedan år 2001. Metoden har sitt ursprung i USA och Canada och heter där "supported employment". Den svenska varianten benämns arbetsplatsintroduktion. Målgruppen för projektet är invandrare från utomnordiska länder som har sämre förankring på den svenska arbetsmarknaden.Undersökningsgruppen består av åtta personer, fyra deltagare och fyra handläggare och den metod som jag använt mig av är kvalitativ.De viktigaste resultaten som jag har kommit fram till är, att deltagarna är väldigt nöjda med sina handläggare och känner att det finns någon som stödjer dem vid behov.Förmedlarna är eniga om att den sökandes namn är det som ställer till när man söker arbete och att det även finns de med språk- och skrivsvårigheter, som inte kan komma vidare och behöver extra hjälp.Enligt både förmedlare och deltagare betyder stödet de får i projekt oerhört mycket för dem och det kan öka deras chans och möjlighet att få kontakter och bättre förankring på den svenska arbetsmarknaden.

Syftet med detta arbete är att undersöka projektet SIN (arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) och analysera problemen kring arbetsmarknadsetablering för vissa invandrargrupper. Metoden har använts i Sverige sedan år 2001. Metoden har sitt ursprung i USA och Canada och heter där ”supported employment”. Den svenska varianten benämns arbetsplatsintroduktion. Målgruppen för projektet är invandrare från utomnordiska länder som har sämre förankring på den svenska arbetsmarknaden.Undersökningsgruppen består av åtta personer, fyra deltagare och fyra handläggare och den metod som jag använt mig av är kvalitativ. De viktigaste resultaten som jag har kommit fram till är, att deltagarna är väldigt nöjda med sina handläggare och känner att det finns någon som stödjer dem vid behov. Förmedlarna är eniga om att den sökandes namn är det som ställer till när man söker arbete och att det även finns de med språk- och skrivsvårigheter, som inte kan komma vidare och behöver extra hjälp.Enligt både förmedlare och deltagare betyder stödet de får i projekt oerhört mycket för dem och det kan öka deras chans och möjlighet att få kontakter och bättre förankring på den svenska arbetsmarknaden.

Det är många människor med utländsk bakgrund som står utanför den svenska arbetsmarknaden. Ett sätt att integreras i det svenska samhället är att göra praktik. Det finns många olika aktörer som arbetar med att hjälpa människor att finna praktikplatser. Arbetsgivare har en betydelsefull roll för att underlätta invandrade individers integration på arbetsmarknaden, bl.a. genom att ta emot praktikanter.Syftet med vårt arbete är att synliggöra och beskriva vilka tankar och funderingar som finns hos företagare gällande praktik i arbetslivet för praktikanter med utländsk bakgrund och språksvårigheter. För att få kunskap om detta utförde vi sex intervjuer med arbetsgivare som företräder olika branscher, dels i en större stad och dels i en mindre stad. Vi använde oss av kvalitativ intervju. Intervjuerna gav oss inblick i hur företagare tänker och funderar kring att ta emot praktikant med utländsk bakgrund och språksvårigheter. Det vi funnit mest slående är att det svenska språket inte ges så stor betydelse i våra intervjuer med arbetsgivare. De arbetsgivare som vi intervjuade såg alla att det mest betydelsefulla var att praktikanten passade in i arbetslaget och blev en i gänget. Arbetsgivare ställde på sig själva kravet att ge praktikanten handledning. Nästan alla arbetsgivare var positiva till att ta emot praktikant med utländsk bakgrund och språksvårighet och såg möjligheten att ge praktikplats som en samhällsinsats.

Det finns idag många invandrare i Sverige med en högskoleutbildning från hemlandet. Syftet med detta arbete är att undersöka hur invandrare med högskoleutbildning från Europa och Mellanöstern har etablerat sig i Sverige. Men även att se om studie-och yrkesvägledningen har tillfört individen någonting i dennes etableringsprocess. Undersökningsmetoden som vi har använt oss av under arbetets gång har varit en kvalitativ metod. Vi har intervjuat åtta invandrare med en högskoleutbildning från hemlandet. Resultatet som vi fick fram i studien analyserades utifrån Careership Theory där vi har använt oss av Pierre Bourdieus begrepp Habitus samt kapital. Vi har även använt oss av Browns Social Cognitive Career Theory för att belysa personliga attribut och offentligt beteende. Flytten till Sverige innebar att respondenterna behövde utveckla sina kapitalformer, de fick exempelvis validera sin akademiska utbildning från hemlandet för att utbildningen skulle kunna få ett värde i Sverige. Respondenterna fick alltså utveckla det symboliska kapitalet. Det kulturella kapitalet behövde också utvecklas då invandrarna varit tvungna att lära sig det svenska språket, kunskap om kulturen samt det svenska samhället. Respondenterna menar även att nätverk och sociala kontakter påverkat deras situation till att få ett arbete i Sverige, socialt kapital är därför betydelsefullt för respondenterna. Respondenternas habitus har förändrats i Sverige om man jämför med hemlandet. De flesta av våra respondenter menar att de kände sig behövda, viktiga och duktiga i sitt hemland där de kunde arbeta med sin högskolekompetens. De kommer med en ”ryggsäck” från hemlandet som inte riktigt passar in i detta nya land. Detta har medfört att några av respondenterna känt sig oviktiga, deprimerande, men också utanförskap i det svenska samhället, då de flesta haft svårigheter att hitta ett arbete inom sin kompetens. Studie-och yrkesvägledningen i Sverige upplevs dock som en positiv aktivitet från alla respondenterna då de under vägledningssamtal med en studie-och yrkesvägledare kunnat komma framåt i sin karriär.

Syftet med detta examensarbete har varit att förstå hur pedagoger arbetar språkutvecklande. Ianledning därav har jag studerat undervisningen i två olika förberedelseklasser. Syftet harockså varit att undersöka hur eleverna bedöms i sin språkutveckling och vem som gör dennavärdering. Datainsamlingsmetoden jag har använt mig av i mitt examensarbete är kvalitativ iform av intervjuer och observationer. Resultatet visar att de sex pedagogerna som jag harintervjuat genomför undervisningen på ett likartat sätt, men styrs i sitt val av helt olikagrunder för att eleverna som har annat modersmål än svenska ska få bästa språkutvecklandeinlärning.

Barjosef, Rebecka (2005). Andra generationens invandrare och deras uppfattningar om sin vardag i skolan [ Second generation immigrants and their comprehension about thier school situation]. Malmö: Lärarutbildningen Denna uppsats behandlar ämnet andra generationens invandrare och deras uppfattningar om sin vardag i skolan. Området som denna uppsats skrivs inom är ungdom och mångfald. I Lpo 94 står följande; Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. I denna uppsats ska jag undersöka om och i vilken utsträckning Lpo 94 genomsyrar skolvardagen. I centrum för undersökningen befinner sig andra generationens invandrare. Uppsatsens syfte är att beskriva och förstå hur andra generationens invandrare uppfattar sin skolvardag. Hur uppfattar andra generationens invandrare sin vardag i den svenska skolan? För att skapa det material som ska ligga till grund för detta examensarbete blev mitt metodval kvalitativa intervjuer. Som urval har jag valt att intervjua elva ungdomar med invandrarbakgrund i åldrarna 13-18 år på tre olika skolor i en medelstor stad i Skåne. Resultaten av intervjuerna blev olika. Olika ämnen berördes i intervjuerna. Intervjun på mellanstadiet handlade om elevernas uppfattning av ”vi och dem” det vill säga svenskar och invandrare. Intervjun på högstadiet handlade mycket om hur eleverna uppfattade lärares tillsägelser och agerande mot de svenska eleverna och de eleverna med invandrarbakgrund. Eleverna jag intervjuade på gymnasiet uppfattade inte att de hade problem med sin vardag i skolan.

Problemformulering: Eftersom gruppen äldre invandrare är en växande grupp i vårt samhälle, och många kommer från krigsdrabbade områdena och därmed med specifika upplevelser och erfarenheter, finner vi det både intressant och relevant att undersöka mötet mellan dem och den svensktalande hemtjänstpersonalen. Syfte med denna undersökning är att studera hur äldre som inte behärskar det svenska språket upplever omsorgen samt hur kommunikationssvårigheter påverkar den dagliga omvårdnaden. Syftet är också att undersöka om de äldres tidigare livserfarenheter har påverkat deras förutsättningar att lära sig det nya språket. Metod: Metoden i denna studie består av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt intervjuades sex personer och samtliga respondenter är kvinnor. Resultat: Resultaten av studien visar att respondenternas tidigare upplevelser har haft påverkan på inlärningen av det svenska språket. Språket har stor betydelse under mötet mellan vårdtagare och vårdpersonal och när dessa två grupper inte talar samma språk blir arbetet svårare. Genom språksvårigheter kan det uppstå situationer som kan vara obekväma både för vårdtagaren och för vårdpersonal. / Problem: As the population of elderly immigrants are a growing group in the society and many came from war-affected areas and therefore with special experiences, we find it both interesting and relevant to examine the meeting between them and the Swedish-speaking home care staff. Aim is to study how older people who do not master the Swedish language experience care and how communication difficulties affect the daily care. The aim is also to examine whether the life experiences of elderly have affected their ability to learn the new language. Method: The method of our study is selected interviews. A total of six people have been interviewed and all respondents are female. Results: The results of this study show that respondents' previous experiences had an impact on learning of the Swedish language. The language is of great importance during the meeting between patients and home care staff, and when home care staff and patients do not speak the same language work becomes harder. Because of language difficulties, there may be situations that can be uncomfortable for both the elderly and for the home care staff.

Jag argumenterar att det finns en massmedial diskurs som skapar en bild av invandrarkillar som förknippade med kriminalitet, våld och som ett hot mot svenska normer. Denna diskurs innehar en maktaspekt eftersom det har lett till stereotypifieringar som i sin tur kan begränsa vad som är möjligt och vad som inte är möjligt för dessa killar i sina manliga identifikationsarbeten. Syftet är att få en inblick i hur invandrarkillar konstruerar sina manliga identiteter, både för att bättre förstår hur processen går till samt för att kunna klargöra om en eventuell begränsning finns. Uppsatsen har en teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktivism samt i diskursanalys.Följande frågeställningar har använts: Vilka faktorer påverkar ungdomarnas identitetskonstruktion – dvs. att ge identitetskonstruktion en kontext?Vad betyder ordet ’maskulin/manligt’ för dessa ungdomar?Vilka är manliga egenskaper och vilka egenskaper strävar ungdomarna efter?Materialet har samlats in genom kvalitativ metodik i form av semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar som bor i Holma, Kroksbäck samt Rosengård. Informanterna valdes med hjälp av Hyllie Fältgrupp som besitter mycket områdeskunskap. Intervjuernas utgångspunkt var en intervjuguide samt 11 bilder på olika former av manlighet. Undersökningen gjordes med ett öppet fenomenologiskt förhållningssätt med fokus på att locka fram rena beskrivningar utifrån informanternas egna ord, erfarenheter och upplevelser.Resultaten visar att killarna har normaliserat en syn på sig själva som innebär att de inte besitter det kulturella kapital som behövs för högre utbildning och för karriärvärlden. Resultaten visade också att killarnas konstruktion av sina manliga identiteter inte var lika diversifierade som jag hade förväntat mig och hade många likheter med Connells (2005) beskrivning av det hegemoniska maskulinitetsidealet, dvs. mesomorfisk kroppsbyggnad, heterosexuella, patriarkala, aktivt handlande och maktbesittande. Trots detta visade det sig att killarnas identitetsprocess var påverkad av det feminina i en stor utsträckning samt att processen ändå var en aktiv handling där de försökte inta en balans i t.ex. jämställdhetsdiskursen mellan sina föräldrars mer patriarkala ställning och det svenska samhällets mera jämlik ställning.