Invandringen till Sverige har ökat det senaste året, vilket medfört att antalet individer som har svårigheter att förstå och tala det svenska språket ökat inom vården. Forskning visar att patienter till följd av språkbarriärer är mindre nöjda med vården. Eftersom kommunikationen utgör en viktig del av vårdpersonals arbete, behövs kunskap om vårdpersonals upplevelser av språkbarriärer och hur de hanterar dem. Syftet med studien är att beskriva vårdpersonals upplevelser av språkbarriärer. Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga kvalitativa artiklar. I resultatet beskrivs att vårdpersonal upplever oro över att inte förstå vad patienten säger och för att patienter inte ska förstå sin diagnos, prognos och behandling. Vårdpersonal känner även besvikelse över att de inte får den hjälp de behöver för att kunna hantera språkbarriärer, frustration och oro över att information kan modifieras när en tolk används, upprördhet över att den hjälp som finns att tillgå för att hantera språkbarriärer inte alltid fungerar, besvikelse över att förutsättningarna för en givande kommunikation försämras när tolken är oengagerad och har ett opassande beteende samt att de inte räcker till eftersom de bland annat upplever att för lite tid spenderas hos dessa patienter. Trots detta upplever vårdpersonal att språkbarriärer ibland går att hantera. I diskussionen framkommer det att vårdpersonal och professionella tolkar behöver träning tillsammans för att kunna samarbeta bättre och arbeta mer effektivt tillsammans. Även debriefing och reflektion efter känslomässiga och svåra situationer kan förbättra samarbetet och leda till att kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter förbättras. När samma professionella tolk används under hela vårdperioden påverkas vårdrelationen positivt. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Svenska studier visar att invandrare i Sverige har sämre hälsa än de som är födda här. Ekonomiska problem, sociala faktorer, arbetslöshet, språksvårigheter, diskriminering och en känsla av att inte känna sig trygg kan vara anledningar till att invandrare har sämre hälsa. För att lättare förstå en del av invandrarpatienters livsvärld krävs det ökad kännedom hos vårdpersonal om hur dessa människor upplever sin hälsa.Denna uppsats är en litteraturstudie där åtta kvalitativa svenska studier har analyserats. Syftet är att beskriva negativa faktorer som kan påverka hur invandrare upplever sin hälsa i det nya hemlandet. Personerna i studien kommer från många olika länder och studierna är gjorda i ett flertal olika sammanhang. Gemensamt är att de alla har immigrerat till Sverige. I analysen framkom olika faktorer som påverkar invandrares hälsa negativt. Utifrån de faktorer som framkom har vi skapat fyra olika teman; att känna sig ensam, att inte kunna påverka sin arbetssituation, att ha svårt med språket och att uppleva stress. Resultatet i vår studie har man nytta av både som privatperson och inom omvårdnaden. Att bli bemött med förståelse, acceptans, vara delaktig och ha känslan av att vara med i ett sammanhang visade sig vara viktiga faktorer för att påverka hälsan positivt. Därför är det av största vikt att de faktorer som genom bedriven forskning vet påverkar hälsan i en invandrares närmiljö, diskuteras inom hälso- och sjukvården.Om det i sjuksköterskeutbildningen belyses mer kring invandrarnas upplevelser om bemötandet i sjukvården och om de vanligaste symtom och komplikationer som kan uppstå på grund av att man emigrerat, skulle sjusköterskan kunna arbeta mer i förebyggande syfte och förhindra ohälsa på ett tidigt stadium. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

The aim of the study was to examine how the public libraries participate in the integration of immigrants in the Malmö-/Lund region. Librarians and immigrants were interviewed about the services offered by the libraries in the area of multiculturalism and what kind of service that is requested by the immigrants. The interviews also included possibilities to contribute to increased knowledge among the native Swedish people about different cultures represented among immigrants in Sweden. From the qualitative analyses it is concluded that the libraries represented in the study contribute to the integration of immigrants. The respondents gave multiple examples of the libraries’ usefulness in the integration process by offering immigrants possibilities to develop their knowledge in the Swedish language, and also to find information about the Swedish society and culture. The libraries are also meeting places for people representing different cultures. The respondents also exemplified possibilities of future developments that could be of benefit in the integration process, such as informing the recently arrived immigrants about the services offered by the libraries. They also requested activities that could be useful when seeking employment, and also programs or study circles to spread knowledge about different cultures to prevent racism and hostility towards immigrants. The respondents also asked for a more extensive choice of literature in their different native languages and improved marketing of the services which the international library actually is able to provide. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this thesis is to describe and understand the existing factors behind the selection of foreign newspapers in Swedish public libraries. We wanted to study this subject because the political situation in many countries is reflected in the newspapers and can cause difficulties in the selection process. Examples of this can be how to avoid newspapers with political propaganda and with censored content. Another reason for our interest in this subject is based on our prejudice that newspapers from other countries are important for people with foreign background. To answer the question we have conducted qualitative interviews with five persons who are responsible for the purchase of foreign newspapers at four libraries. The theoretical framework consists of hermeneutics. While analyzing the interviews we have used the hermeneutic spiral as an instrument. We found several factors behind the selection of foreign newspapers and we divided them into four categories: factors for purchase, factors for none purchase, selection criterions and “signs” of “objectivity” and “neutrality”. The most significant factor for purchase was if the library received a purchase proposal from visitors. Economy was regarded as the largest obstacle for not to purchase. Furthermore, request was the most important selection criteria. All of our respondents tried to have a wide selection of political opinions represented at the library even if they only could afford one single newspaper for each region in question. In that case they purchased a newspaper as neutral as possible. Those libraries that could afford several newspapers from each region achieved political distribution by buying newspapers from different countries of publication and at the same time they could avoid buying newspapers with censured content or with political propaganda.

The underlying purpose of this study is to investigate how the libraries in Sweden organize and administrate the service of providing literature in other languages than Swedish. The study focuses on the central guiding principles that regulate the provision of multilingual literature and how these guidelines are implemented in to practice at the libraries. As the guidelines are closely connected to the official discourse in Sweden concerning policies targeted towards immigrants, the guidelines will be examined from a perspective of integration politics. To assemble data a survey has been conducted looking into factors such as how the libraries perceive the guidelines, how the libraries do business intelligence and user inquires to reach out to the users of the multilingual media, forms for statistics and method of working. The results points out that the libraries in their work with multilingual media are confronted with three tensions; the first tension is that between the libraries aim to promote equality and freedom for the individual and at the same time to fulfil certain collective interests and goals. The second tension emanates from the fact that the libraries intend both to promote integration within the community of the users of the library, demos, and to promote the fact that the users also enjoy membership in different ethnic communities, ethnos. Thirdly there is an underlying tension between a policy strategy that is general in the sense that all users in principle are involved as recipients and a policy strategy that is targeted as it identifies only members of a certain category of the population as its recipients.

The main aim of this paper is to illurninate how a group of immigrants meet the publiclibrary in Sweden. I have chosen to discuss Iranian immigrants&apos; meeting with the publiclibrary in Borås. The investigation (qualitative interviews and inquiries) has taken placein the public library of Borås and partly in a local library with high density of immigrants.A theoretical perspective deals with the case study of dual marginality, where theconception of the &quot;Marginal Man&quot; or &quot;The Outsider&quot; is central. I have indicated how theprevious authors have considered this problem, to live on the verge between twodifferent cultures and how individuals react on it.The interviews and inquiries answered by Iranian immigrants are the most importantmaterial in this investigation and the result of them is connected to the theoreticalperspective and a discussion, what it means for the public library.

Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattning om hur kunskapskraven gynnar/missgynnar nyanlända i slöjdämnet och om det har betydelse för om de nyanlända kan uppnå betyg i ämnet. Mina frågeställningar var: Hur tror lärarna att teoretiseringen av slöjdämnet påverkar nyanländas betyg i slöjd, hur anpassar läraren sin undervisning för de nyanlända eleverna i slöjdämnet och vilka förutsättningar vill lärarna ha för att den nyanlända eleven ska ha möjlighet att lära i slöjd. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med halvstrukturerade frågor. I studien ingick sex lärare från en kommun i mellersta Sverige. Min undersökning visar på att även om Skolverket påstår att kursplanen i slöjd inte ska tolkas som att slöjden teoretiserats, så är uppfattningen bland lärarna att det blivit så. Lärarna tycker att språket har fått en större vikt i slöjdundervisningen och detta gör det svårare för de nyanlända att få betyg i ämnet.

Eftersom Svenska för invandrare (Sfi) både är ett allmänt debatterat område samtidigt som det är ett sparsamt kartlagt forskningsområde undersöker den här studien Sfi-utbildningen utifrån ett elevperspektiv. Genom en kritiskt fenomenologisk ansats ges elevernas enskilda upplevelser utrymme att höras. Med stöd av ett antal kritiskt fenomenologiska begrepp analyseras elevernas uttalanden för att ge en bild av de kringliggande strukturer som formar elevernas upplevelser. Med en kvalitativ ansats har 5 tidigare Sfi-elever intervjuats i en mindre stad i Sverige. Alla elever uttryckte positiva upplevelser trots att de har hört synpunkter från vänner som var frustrerade över att inte bli klara med utbildningen. Elevernas upplevelser formas av en rad olika faktorer som både kan kopplas till deras individuella förutsättningar men också tidigare och pågående traumatiska upplevelser, samhälleliga omständigheter och undervisningens kvalitet. En viktig del i övergången från Sfi till vidare studier och arbete var stödet från lärare och personer utanför utbildningen. Studiens slutsatser är att utbildningen fyllt sitt syfte för de intervjuade eleverna, men att urvalet till denna undersökning har påverkat resultatet då samtliga intervjuade elever hade tagit sig igenom utbildningen under en relativt kort tidsperiod och numera är etablerade i studie- och arbetsliv. Resultatet går att koppla till tidigare relevant forskning inom utbildning i svenska som andraspråk. Förslag på vidare studier är bland annat att undersöka gruppen elever inom Sfi- utbildningen som uppvisar en långsam kunskapsprogression och därmed tar längre tid för att slutföra utbildningen.

<p>The media plays a key role in constructing identities and categories, as its messages influence the way we understand the world. In the debate on integration issues, categories such as ”Swede” and ”immigrant” are often treated as obvious and unproblematic. ”Swedish”, being the norm, is seldom defined   and   frequently appears   with   subtlety.   This   paper   set   out   to   study   what   characterizes Swedishness in newspaper articles on integration issues, and how it is represented in relations to immigrants. With a social constructivist outset, critical discourse analysis and post­colonial theory were the methodological and theoretical tools of the investigation. The results show that there are four main ways through which Swedishness is represented in the material: Swedishness defined as  common values and norms, Swedes as integrated and immigrants as disintegrated, Swedishness as characterized by certain traditions, habits and a common history and finally descriptions of the Swedish society as racist and discriminating. These discourses appear relatively constant over the examined periods, with modest changes over time. The results further show that the representations of Swedes and immigrants can be related to unequal power structures in the Swedish society as a whole, where the native Swedish population holds a dominant role.</p>

<p>The purpose of this essay was to examine the role of the acquisition of the Swedish language for integration of adult immigrants given by the seven parties currently in the parliament and other players on the field. The questions were meant to bring light upon the arguments used by the different players concerning the role of the Swedish language, to enlighten which discourses that are constructed, and the contradictions that exist between these. We parted from a postmodern position and used social constructionism to back up our method and theory of analysis; discourse theory. The results revealed three different discourses concerning the role of the Swedish language in the integration process; the liberal discourse, the discrimination discourse and the social democratic discourse. The liberal discourse claims that immigrants have a responsibility to learn Swedish to be able to achieve employment and to provide for themselves. The discrimination discourse doesn’t focus on language because that would place the blame on individuals, rather than on the structures of the society, which it considers is to blame. The social democratic discourse agrees with the liberal one on language being a way to achieve employment, but talks about this in terms of rights rather than responsibilities.</p>