<p>Syftet med denna uppsats är att belysa nio kurdiska föräldrars syn och uppfattningar om kön och könsskillnader. Föräldraskapet är ett medel för hur könsrollerna ser ut och formas inom familjerna. Hur har könsrollerna förändrats hos föräldrarna sedan migrationen till Sverige? Finns det olika uppfattningar mellan kurdiska kvinnor respektive män gällande könsroller? Utgångspunkten för denna uppsats är att synliggöra föräldrarnas uppfattningar, upplevelser samt erfarenheter kring könsroller.</p><p>Denna undersökning är utförd och skriven utifrån kvalitativ forskningsmetod och är baserad på intervjuer eftersom detta perspektiv är mest lämpligt för att få svar på mina frågeställningar.</p><p>Den utgår från att det finns flera verkligheter som inte är objektiva, utan att det är individens egna subjektiva upplevelser som får avgöra vad som är verklighet. Tyngdpunkten i denna studie ligger på intervjuundersökningen.</p><p>Det svenska samhället tenderar att ge en negativ bild av ett visst folk, nämligen människor med utomnordiskt ursprung, där bland har den kurdiska folkgruppen fått uppmärksamhet de senaste åren. Diskursen som pågår handlar om kvinnornas utsatthet, att de är okunniga, förtryckta, outbildade och slavar i sina hem. I det nya hemlandet Sverige blir dessa människor automatiskt historielösa och identitetslösa. Dessa bilder motsäger slutsatsen i studier av den internationella migration som visar att migrationen från samhällen med starka patriarkaliska drag till Sverige har lett till en dramatisk ökning av maktresurser hos kvinnorna. Det är främst kvinnor som har fått möjligheter till utbildning, val av yrke och ekonomisk självständighet.</p><p>De teoretiska perspektiven har valts för att beskriva, att det finns ett strukturellt förtryck av kvinnor oavsett kön, klass- och etnisk tillhörighet.</p><p>· Genus/Könsrollen och jämställdhet</p><p>· Patriarkatets roll</p><p>· Kön och makt</p><p>· Etnicitet, klass och kön/genus</p><p>Kvinnors underordning generellt existerar i samhället och därför kan dessa beröra alla kvinnor oavsett etnicitet och klassbakgrund. De människor som ingår i min studie styrs av ovan nämnda maktstrukturer och underordningsrelationer som existerar i den kontext de befinner sig i.</p><p>Könsmaktstrukturen har olika karaktär och utseende, när man är kvinna med en annan klass- och etnisk tillhörighet. Vilka gränser har kvinnorna överskridit och vilka är deras motiv och drivkrafter genom politisk kamp och utbildningssystem? Det slutliga temat belyser informanternas erfarenhet och upplevelser av att vara minoritet: Upplevs det som hinder eller tillgång? När och i vilket sammanhang? Upplever kvinnorna respektive männen det annorlunda?</p><p>Resultatet visar att barn/ungdomar och familjen fungerar bättre när både könen tar del av ansvaret gällande barnuppfostran, hushållsarbete och familjeförsörjningen. Männen menar även att familjerelationen samt parrelationen fungerar bra och är mer harmonisk när både könen medverkar och deltar i barnuppfostran och hushållsarbetet. Detta är en positiv aspekt även för samhället då familjen funktionellt fungerar.</p><p>Samhället ger dubbla budskap, å ena sidan ställs krav på föräldrar att vara delaktiga i barnens skolgång. Å andra sidan reduceras deras makt och delaktighet till fördomar med kulturella begränsningar. Detta skapar dilemma och maktkonflikter, mellan både barn och deras föräldrar och inte minst mellan föräldrar och samhället. Det påverkar föräldrarna negativt och till barnens nackdel. Detta framgår enligt både empirin och de teoretiska perspektiven.</p><p>Uppsatsens resultat visar att migrationen till Sverige har positivt påverkat föräldrarnas uppfattningar om könsroller och förändrat dem eftersom båda könen har möjlighet att försörja familjen. Även männens insyn och delaktighet i barnuppfostran och det traditionella ”kvinnogörat”, har bidragit till att kvinnorna taget steget framåt. Kvinnorna har snarare blivit en viktig aspekt för familjens funktion både när det gäller familjens socioekonomiska - och sociokulturella aspekter. De aspekter som belyses i denna uppsats är kriterium, vilka ökar kvinnors status både i samhället och inom familjen. Till exempelvis att skaffa sig högre utbildning, bra yrkesposition som ställer krav på sin arbetsgivare och sin make, är delaktig i familjförsörjningen och sin socialomgivning.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa hur man som äldre invandrare ser på sin tillvaro och på sin delaktighet i det svenska samhället. Uppsatsen avgränsas till äldre kurdisktalande invandrare med iransk bakgrund, som invandrat till Sverige sent i livet. Utifrån deras perspektiv vill jag undersöka hur de ser på sin tillvaro och på sin delaktighet i det svenska samhället och vilken betydelse språket har i delaktighetsprocessen. Vidare är uppsatsen ett försök att skildra hur de upplever att deras identitet påverkas av deras etniska/sociala position och vilken roll könstillhörighet kan spela i dessa sammanhang.</p><p>Den teoretiska ramen i undersökningen är den symboliska interaktionismen och utifrån denna teori identifieras begreppen delaktighet, identitet, ”äldre invandrare” och genus i uppsatsen. Metoden för undersökningen är kvalitativ. Min empiriska undersökning består av fyra tematiserade djupintervjuer med två kvinnor och två män. I Resultatredovisningsavsnitt framkommer att de äldre känner sig isolerade och ensamma bland svenskarna. Däremot bildar de ett socialt nätverk runt om sig själva bestående av landsmän och släktingar. De äldre kan inte språket, som är ett verktyg i kommunikationen, och deras tolkning av världen runt om sig och av sig själva utgår från den traditionella synen på könsroller som de bär från barndomen.</p>

<p>Syftet för utvärderingen är att, genom en enkätundersökning, försöka besvara hur nöjda besökare med annat modersmål än svenska är med Ålidhemsbibliotekets verksamhet. Utvärderingen utgår från två huvudsakliga frågeställningar: [1] Vilka är användarna i den aktuella målgruppen? [2] Hur upplever personer med annat modersmål än svenska biblioteket på Ålidhem? Informanterna i undersökningen talar elva olika språk och kommer från fjorton olika länder. Det vanligaste språket bland informanterna i undersökningen är arabiska. Det är en jämn köns- och åldersfördelning bland informanterna i undersökningen, men biblioteket har bara ett fåtal besökare i åldersgruppen mellan 20 till 30 år. Utbildningsnivån bland informanterna är hög med tio informanter med universitetsutbildning, två med gymnasieutbildning samt sex stycken med grundskoleutbildning. Majoriteten av informanterna är mycket nöjda med biblioteket när det gäller litteraturförsörjning och allmän service. Tidningsläsandet får sämre betyg i undersökningen, men undersökningen visar också att informanterna anser att tidningar har mindre betydelse än böcker. Utvärderingen bedömer att biblioteket tillgodoser målgruppens behov. Men det finns dock utrymme för vissa förbättringar, bland annat när det gäller informationen till målgruppen. Liksom den tidigare forskningen jag relaterar till är det även på Ålidhemsbiblioteketet väldigt hög kundnöjdhet bland målgruppen, det är intressant att även ett litet filialbibliotek kan ge bra grundläggande service när det gäller materialförsörjning på andra språk än svenska.</p>

<p>Området kring gruppen äldre invandrare i Västerås kommun är relativt aktuellt i nuläget. Antalet äldre invandrare ökar vilket leder också till att de möter äldreomsorgen i större utsträckning och på så sätt kanske möter svårigheter då de har andra behov som skiljer sig från deras jämnåriga svenskar. Kan äldreomsorgen möjligtvis vara utformat utifrån äldre svenskars behov.</p><p>Syftet med studien har därför varit att undersöka hur äldreomsorgen är organiserad för äldre invandrare i Västerås kommun med tanke på de särskilda behov som äldre invandrare kan ha. Syftet har också varit att belysa äldreomsorgens planering för framtiden vad gäller det ökande antalet äldre invandrare. För att besvara syftet finns det tre frågeställningar som hjälp.</p><p> Vilka planer finns inom äldreomsorgen för att i framtiden bemöta det ökade antalet äldre invandrare i Västerås?</p><p> Vad möter man för behov vad gäller äldre invandrare till skillnad från äldre svenskar?</p><p> Vad finns det för särskilda omsorgsformer för gruppen äldre invandrare?</p><p>För att besvara studiens syfte har jag därför använt mig av kvalitativ metod och hermeneutisk ansats. I studien använde jag mig av ett strategiskt urval samt snöbollsurval.</p><p>Genom kvalitativa intervjuer där jag intervjuade 6 viktiga personer inom äldreomsorgen i Västerås kommun kunde jag analysera empirin med teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism och dra olika slutsatser. Resultatet blev att det fanns behov som äldre invandrare har och som skiljer sig från deras jämnåriga svenskar. Det framkom att man tänker på gruppen äldre invandrare men att man inte nått fram till dem än och att man försöker olika vägar för att nå fram. Och att det inte finns några särskilda omsorgsformer för målgruppen.</p>

<p>Denna studie går ut på att se hur två svenska som andraspråkslärare på IVIK arbetar och stöttar sina elevers språkutveckling. För att få svar på detta har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare och elever samt observationer.</p><p>Resultatet visar att två behöriga svenska som andraspråkslärares undervisning både har likheter och olikheter. Innehållsmässigt ser undervisningen ganska likartad ut medan lektionsuppläggen kan i viss mån skiljer dem åt. När det gäller stöttande av elevernas språkutveckling, brinner lärarna för sina yrken och gör allt för att hjälpa eleverna att utvecklas.</p><p>Studien har gjort mig medveten om att man som svenska som andraspråkslärare kan använda sig av olika metoder men fortfarande gynna elevernas språkutveckling. Det viktigt att alltid individualisera undervisningen efter varje enskild elevs kunskaper, behov och förutsättningar. Lärarens engagemang och kompetens spelar stor roll för undervisningen. Positiva och engagerade lärare påverkar elevernas syn på skola och utbildning. Detta medför att eleverna tycker att det är roligt att gå till skolan och utveckla sitt språk så att de kan integreras och bli en del av det svenska samhället.</p>

<p>Sammanfattning: Ungdomar med utländsk bakgrund har enligt tidigare studier sämre förutsättning i skolan, arbeten och inom rättsväsendet, på grund av diskriminering. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur unga utlandsfödda ungdomar blir bemötta i det svenska samhället, samt att se om det finns vissa specifika mönster till varför det uppstår diskriminering i bland annat skolan. Till vår undersökning använde vi oss av teorier om - diskriminering och rasism, som används i analysen av det empiriska materialet. Vår utgångspunkt i uppsatsen har varit att ta reda på varför diskriminering och rasism sker i samhället. Vi hade ett antal frågeställningar som kan ses nedan, som besvarats i arbetet.</p><ul><li>Hur blir invandrarungdomar bemötta i det svenska samhället utifrån deras etniska bakgrund?</li><li>Spelar ungdomarnas genus någon roll i hur de blir bemötta i det offentliga samhället?</li><li>Finns det skillnader mellan ungdomar med olika bakgrund beroende på deras vilken världsdel de kommer ifrån? </li><li>Påverkar ungdomarnas socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur de blir bemötta i det svenska samhället? </li></ul><p>       För att besvara dessa frågeställningar, delade vi ut enkäter till 42 ungdomar i en mellan stor stad i åldrarna 16 – 24 år i olika skolor. När resultatet<strong> </strong>av enkäterna var sammanställda valde vi att ha en fokusgrupp med fyra deltagande<strong> </strong>som hade deltagit i enkätundersökningen. Syftet<strong> </strong>med att ha en fokusgrupp var att få en fördjupad kunskap om vissa svar kring rasism och diskriminering. Vårt resultat i studien visade att ungdomar med utländsk bakgrund, blir diskriminerade ute i samhället utav skolan, polisen, socialtjänsten, i affärer, på arbetsplatser samt på andra platser i samhället som till exempel på bussen. Dessa slutsatser stärktes och jämfördes sedan med tidigare forskning i en analysdel, samt en avslutad diskussion.<strong></strong></p>

<p>Studiens syfte är att undersöka fem personers upplevelser av integration i Östersunds kommun. Alla fem personer är födda och uppvuxna i ett annat land än Sverige och har kommit till Sverige för ungefär två år sedan. Studien lägger stor vikt på den enskildes subjektiva känslor i möten och interaktioner som äger rum i olika sociala sammanhang som t.ex. vardagssituationer eller myndighetskontakter. Studien analyserar och diskuterar huruvida personer med s.k. invandrarbakgrund känner sig integrerade och som en likvärdig del av samhället. Den tar kritiskt ställning till olika teoretiska ansatser om integration och kommer fram till att synen på personer med s.k. invandrarbakgrund måste förändras från problemsyn och krav på assimillering till resurssyn och mångfald som ska gälla på alla livsområden. Uppsatsen är utförd utifrån en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer inom följande områden: känslan av bemötandet av lokalbefolkningen, vänskapskontakter med lokalbefolkningen, upplevelser av boendesegregation, bemötandet på skola och arbetsplats, upplevelser av fördomar och diskriminering samt bemötandet av myndigheter. Studien visar att upplevelsen av integration är subjektiv och individuell. Gemensamma upplevelser är brist på social kontakt med lokalbefolkningen samt en positiv bedömning av såväl svenska statens åtgärder mot diskriminering som också Östersunds kommun introduktionsstöd för invandrare.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur invandrarföreningar arbetar med integration samtidigt som de vill motverka splittringar inom den egna folkgruppen. Genom kvalitativa intervjuer har jag varit i kontakt med tre föreningar vars ordföranden jag intervjuat. Därefter har intervjuerna analyserats genom metoden grundad teori. Vidare har jag med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter: Socialt kapital, etnicitet och kultur samt integration tolkat materialet och satt det i bredare sammanhang vilket har bidragit till en analys. Den övergripande slutsatsen är att föreningarna har en väldigt central och betydande roll i människors liv. Genom deltagande i föreningar skapas sociala nätverk, gemenskap och trygghet.</p>

<p>With a starting point in a project for reinforcing small scale business among immigrants in Sweden, carried out within Swedish for immigrants (sfi), the aim for this thesis is to examine the project from the view and experiences of the participants. Interviews with participants in the project have been inspired by the teoretical and methodological views of Grounded Theory.</p><p>The interviews show that some participants want to start their own business, but almost as many don’t have that dream. The former group all have experience of being self-employed. They are aware of the difficulties but are nevertheless determined to proceed their dream. The latter group have no former experience and no interest in starting a business. A result of this thesis is that the swedish language as well as interaction with other people are seen as important parts of the integration process, but also for the feeling of content.</p>

<p>Att känna sig svensk trots att man bott i Sverige en längre tid är inte alltid en självklarhet. Känslan av tillhörighet bottnar i någonting annat, mycket djupare än vad som kan ses på ytan. I antologin belyser vi kvinnor i varierande åldrar och deras identitetsskapande i det svenska samhället. Den gemensamma övergripande nämnaren för våra studier är kvinnornas syn på sig själva, som invandrare och individ. Amras del kretsar kring hur Bosniska invandrarkvinnor uppfattar betydelsen av den egna etniska gruppen för känslan av gemenskap i det svenska samhället. Elina belyser unga invandrarkvinnors syn på sig själva och vad de anser påverkar deras liv. Isabelle fokuserar på hur kunskaper i det svenska språket bidrar till individens identitetsskapande och integrering i det svenska samhället. I studien förmedlas informanternas beskrivningar av livet och vad det för dem innebär att vara"svensk"som"invandrare". Vi har fått en inblick i hur problematisk och betydande känslan av tillhörighet kan vara under skapandet av självbilden för en person med invandrarbakgrund.</p>