Syftet för utvärderingen är att, genom en enkätundersökning, försöka besvara hur nöjda besökare med annat modersmål än svenska är med Ålidhemsbibliotekets verksamhet. Utvärderingen utgår från två huvudsakliga frågeställningar: [1] Vilka är användarna i den aktuella målgruppen? [2] Hur upplever personer med annat modersmål än svenska biblioteket på Ålidhem? Informanterna i undersökningen talar elva olika språk och kommer från fjorton olika länder. Det vanligaste språket bland informanterna i undersökningen är arabiska. Det är en jämn köns- och åldersfördelning bland informanterna i undersökningen, men biblioteket har bara ett fåtal besökare i åldersgruppen mellan 20 till 30 år. Utbildningsnivån bland informanterna är hög med tio informanter med universitetsutbildning, två med gymnasieutbildning samt sex stycken med grundskoleutbildning. Majoriteten av informanterna är mycket nöjda med biblioteket när det gäller litteraturförsörjning och allmän service. Tidningsläsandet får sämre betyg i undersökningen, men undersökningen visar också att informanterna anser att tidningar har mindre betydelse än böcker. Utvärderingen bedömer att biblioteket tillgodoser målgruppens behov. Men det finns dock utrymme för vissa förbättringar, bland annat när det gäller informationen till målgruppen. Liksom den tidigare forskningen jag relaterar till är det även på Ålidhemsbiblioteketet väldigt hög kundnöjdhet bland målgruppen, det är intressant att även ett litet filialbibliotek kan ge bra grundläggande service när det gäller materialförsörjning på andra språk än svenska.

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till kunskap om hur dagens urbanamänniska använder sig av skogens ätliga resurser, såsom svamp och bär. Dessa resurser kallas iforskningssammanhang ofta för non-timber forest products (NTFP). Användningen av NTFP harbelysts ur ett kulturellt perspektiv och undersökts som tradition, det vill säga kunskap somtraderas mellan generationer. Fokus har legat på hur vanor förändras över tid och rum, vad debetyder för personer i gruppen och hur de vidareförmedlas. För att avgränsa studien är detgruppen Personer med polsk bakgrund boende i Stockholm (PPBS) som har undersökts. Studienär indelad i tre huvudteman: (1) Vad som plockas, hur mycket och varför? (2) Den kulturellabetydelsen och tradition (3) Kunskapsöverföring till nästa generation. Både kvantitativ liksomkvalitativ metod har använts, detta i form av en enkätundersökning samt ett antal intervjuer.Kunskap om hur människor använder sig av tätortsnära naturområden är viktig för att kunnafatta goda beslut inom bland annat stadsplanering och skogsutveckling. Studien har visat att främst svampplockning är av stor kulturell betydelse för många i gruppenPPBS, men att vanorna varierat på olika platser och tider i livet. Traditionen att plocka ochkunskaperna knutna till detta förs till viss mån vidare mellan generationer och kommertroligtvis fortskrida även i framtiden. Dels som rekreationsaktivitet men kanske även inom en”ny” trend av självhushållning och rena råvaror. Studien visar även att vistelse i skogsområden,för allmän rekreation eller svamp- och bärplockning, är en populär och viktig aktivitet förmänniskor i gruppen.

The theme of this bachelor thesis in sociology has been developed through the perspective of ”grounded theory”, where the writers starting point touched the subject of integration in the organization Samhall in Sweden, an organization that hires disabled individuals that do not have enough working abilities to be hired any place else. From there, the methodology moved into a qualitative research through interviews with first generation immigrants hired at Samhall, where the result presented clear patterns of integration problems such as identification with an organization that does not have a normal way of working, the feelings of security which led to an unwillingness to leave the organization (which actually is the main goal of Samhall) and the stigmatized presumptions of the organization as such that makes it even harder to get a regular job on the open work market. These patterns were then put together with theories of stigma, cultural sociology and organizational identification, which three were the theoretical framework of this thesis. This study has contributed with an enlightenment of how it is to be an immigrant in a state governed organization and the consequences that follow when integrating an immigrant in a work disabled working environment.

Den här uppsatsen handlar om unga människor som på ett eller annat vis har att göra med två kulturer, det vill säga härstammar från ett land men har växt upp i Sverige och där mitt syfte med denna studie har varit att belysa hur bl a religiös moralism kontra västerländsk liberalism kan ge upphov till emotionella konflikter hos ungdomar som lever med dubbla kulturer. Syftet har också varit en strävan att möjliggöra ökade kunskaper och förståelse för dessa unga mäniskor. Den fråga som jag med denna studie har avsett att svara på är vilken betydelse religiös moral har hos föräldragenerationen för de sociala relationer som deras barn utvecklar i det nya hemlandet under ungdomsåren. Levnadsberättelserna speglar deras vardagsliv där läsaren inbjuds till att ta del av det allra mest privata såsom känslor, syn på moral, sociala relationer och framtidstankar. Jag har använt mig utav Dorothy Smith’s institutionella etnografi som en vetenskaplig ansats. Studien är att betrakta som kvalitativ, gjord utifrån samtal med fem unga människor samt observationer från tidigare studier och arbeten jag har genomfört. Resultatet visar bland annat på att det finns emotionella konflikter hos mina informanter i att anpassa sig till rådande förhållanden i ett västerländskt samhälle och där föräldrarnas syn på sin religion utgör en bromskloss i att leva sitt liv som den unge själv vill. Känslofällor uppkommer som ett resultat av att föräldragenerationen många gånger har en annan åsikt om vad som är att betrakta som brukligt avseende sexuella relationer och partnerskap och där det råder en negativ uppfattning hos föräldrarna över hur det västerländska samhället är format vad det gäller just detta. Svårigheten uppstår därmed för den som så att säga ”växer upp med ett ben i varje kultur”. / This essay is about young people who have to do with two different cultures that is descended from one country but have grown up in Sweden. My purpose in this study is to illustrate how, for example religious moralism vs. Western liberalism can lead to emotional conflicts for adolescents living with dual cultures. The aim has also been an effort to allow for increased knowledge and understanding of these young people. The question I of this study is intended to answer is what role religious morality has among parents for the social relationship as their children will develop in their new country during adolescence. The stories reflect their everyday lives and the reader are invited to take part in the most private, such as feelings, views on morality, social relations and future thoughts. I have chosen Dorothy Smith's institutional ethnography as a scientific approach. It is a qualitative study, based on conversations with with five young people as well as observations from previous studies and some work I have done. The results show, inter alia, that there is emotional conflicts in my informants to adapt to prevailing conditions in the Western society, where parents' views on religion constitutes a stumbling block to living his life as the young want. Emotional traps arise as a result of the parent generation becouse they often have a different opinion on what is considered to be customary in sexual relationships and partnerships and where there is a negative perception among parents about how Western society is shaped in terms of just that. The difficulty arises therefore to "grow up with one foot in each culture. "

Studien är uppdelad i tre delar och belyser den invandrade individens syn på sina möjligheter till utveckling i det nya landet. Första delen heter det ofrivilliga arvet, barn till invandrare och belyser unga invandrares syn på framtiden. Andra delen heter Det sociala skyddsnätet och belyser en rad olika skyddsnät och hur de hjälper den invandrade att komma på fötter i det nya landet. Tredje delen heter Akademisk relevans och belyser relevansen i utbildning för en individs integration samt hur Sverige som land tar vara på invandrares kompetens och erfarenheter från hemlandet. I samtliga delar berättar informanterna om med eller motgångar som de känt när de kommit till det nya landet. / The study is divided into three parts and will focus on the individual immigrant’s view of their potential for development in the new country. The first part is called the unintended legacy, children of immigrants and highlights the young ones view of the future. The second part is called social safety nets and will explore other range of safety nets and how they help the informants rise on their feet in the new country. The third part is called Academic relevance, which will deal with the education of the individual and its relevance to integration. Also how Sweden, as a country, profits from immigrants competence and experience from their homeland. In all of the parts the informants reveal the setbacks and progresses they have had since arriving at new country.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall invandrare och svenskfödda med utländsk bakgrund någon gång har utsatts för etnisk diskriminering under deras liv i Sverige och hur denna etniska diskriminering i så fall sett ut. Följande frågeställningar har använts för att besvara syftet: har respondenterna någonsin utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, om ja hur har diskrimineringen kommit till uttryck samt upplever de respondenter som utsatts för etnisk diskriminering att den på något sätt påverkat deras hälsa? I studien användes en kvalitativ metod med individuella intervjuer som datainsamlingsmetod. Respondentgruppen bestod av två invandrare bosatta i Sverige och tre svenskfödda med annan etnisk bakgrund. Tolkningen av det insamlade intervjumaterialet utfördes med hjälp av de hermeneutiska principerna. Resultaten visade bland annat att samtliga respondenter hade utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, varav majoriteten av dessa hade utsatts under en längre period samt vid upprepade tillfällen. De flesta respondenterna som diskriminerades, blev det genom bland annat orättvist behandling, nedvärderande blickar och kommentarer, vilket samtidigt har påverkat deras psykiska hälsa negativt. Den respondent som hade utsatts mest för etnisk diskriminering var av utomnordiskt ursprung, medan respondenten som hade utsatts minst var av europeiskt ursprung. / This study has the purpose to examine if immigrants living in Sweden and Swedish-born with foreign backgrounds have ever been subjected to ethnic discrimination during their residency in Sweden and how the ethnic discrimination would come to look like. In order to answer the purpose, the following questions have been used: have the respondents ever been subjected to ethnic discrimination in Sweden, if yes how has the discrimination been expressed and has this subjection in any way impacted the respondents’ health. In this study a qualitative method was used, with individual interviews as a data collection method. The respondent group consisted of two immigrants residing in Sweden and three Swedish-born with other foreign backgrounds. The interpretation of the obtained interview material was carried out using the hermeneutic principles. The results show that all the participating respondents have been subjected to ethnic discrimination, of which the majority for an extended period of time and repeatedly. Most respondents that were discriminated against were among other things subjected to unfair treatment, disparaging glances and comments, with a negative impact on their mental health. The respondent that had been affected the most where of non-Nordic descent, the least affected respondent was of European descent.

Mitt syfte med uppsatsen är att se hur bibliotekarier som arbetar dagligen med invandrargrupper, ser på sitt uppdrag med att främja integration samt hur arbetet med programaktiviteter kan ligga till grund för integrering. I undersökningen intervjuas 4 bibliotekarier på 3 biblioteket som arbetar mycket med integrering och invandrare som användargrupp. I resultatet framkommer det att arbetet med programaktiviteter kan främja integrering eftersom det bjuder in till både dialog och deltagande.  Dock anser bibliotekarierna att det är möjligt att göra integrering till en del utav varje arbetsmoment som sker på biblioteket. / My purpose with this essay is to look at how librarians, who work with immigrants every day, look upon their own purpose to further integration. I also look how they work with program activities and how that may improve integration. In the survey 4 librarians from 3 different libraries, who work mainly with integration and immigrants as a user group, are interviewed. The results show that work with program activities are useful for integration because it offers a way to participate in dialog and interaction with other people. However, the librarians think that it is possible to make every activity in the library to further integration.

The purpose of this essay is to examine the Swedish governments discourse on integration of immigrants and thereby examine what social reality it constructs. The aim is to examine how integration and immigrants are constructed within the discourse. The method and theory being used in this essay is discourse theory. As a methodological instrument we use the policy on functional impairment as a comparison. The material being analyzed in this essay is political documents on the strategy on integration policy and the strategy on the policy of functional impairment. The main conclusions of the study are that immigrants are constructed as a homogenous group and immigrants are being discursively separated from the majority society. Social exclusion serves as an identity within the discourse. Another main conclusion is that integration is connected to labour and firstly constructed as labour market policy within the discourse. Integration is also related to social exclusion. The government often uses the term social exclusion instead of the term integration. The comparison with the policy on functional impairment serves as a possible alterative way of understanding integration and identity.

Denna kvalitativa studie behandlar invandrarungdomars upplevelser av integration i det svenska samhället. För att uppfylla studiens syfte har 10 invandrarungdomar födda i ett utomeuropeiskt land intervjuats. De frågeställningar som varit till grund för studien är vilka erfarenheter har ungdomarna av att integreras i det svenska samhället, vad underlättar integration och vad kan vara hinder för integration? Respondenterna belyser samtliga fyra teman som har lyfts fram i studien, dessa teman är umgängeskrets, utanförskap, förutsättningar och hinder för en bra integration. Det framkommer att samtliga av respondenterna enbart umgås med andra ungdomar med invandrarbakgrund, detta främst för att de känner en större samhörighet med invandrarungdomarna men även också för att de ”förstår” varandra bättre. Invandrarungdomarna belyser även segregation som en orsak till att de bara umgås med invandrarungdomar. Boendesegregationen är den mest påtaliga typen av segregation, de svenskfödda ungdomarna bor inte i närheten av det invandrartäta området, vilket leder till att invandrarungdomarna hellre umgås med invandrarna inom bostadsområdet. / This qualitative study deals with immigrant adolescents’ experiences of integration in the Swedish society. To meet the study’s end, ten young immigrants born in an overseas country were interviewed. The issues which stand for the basis in this study are the experiences young people have to be integrated in the Swedish society, what facilitates the integration and what could be barriers to integration? The four themes that were highlighted in this study are social circle, alienation, conditions and obstacles to a good integration. It appears that all of the respondents only socialize with other young people with an immigrant background, this is mainly because they feel a greater sense of belonging to immigrant youth as well also because they “understand” each other better. Immigrant youth also highlights segregation as a cause that they only associate with immigrant youth. Accommodation segregation is the most manifest type of segregation; the Swedish born youth do not live near the immigrant dense area, which leads to the fact that immigrant youth rather spend time with immigrants in their neighborhood.

I det nutida västerländska samhället är frågor kring etnicitet, identitet och vithet ständigt aktuella. Politiska framgångar i många europeiska länder för högerextrema partier lyfter återigen fram frågor kring etnisk tillhörighet och vad detta faktiskt innebär och får för konsekvenser i samhället. Denna undersökning syftar till att undersöka hur fyra unga kvinnor med sitt eget eller sina föräldrars ursprung i ett annat land upplever processer av identitetsskapande utifrån föreställningar om etnicitet och vithet. Genom intervjuer med dessa kvinnor analyseras om de upplevt etnicitet som viktigt i identifikationsprocessen, hur de upplevt utanförskap och hur de ser på framtiden i ljuset av denna politiska utveckling. Slutsatsen av denna undersökning är i korthet att etnicitet inte alltid varit viktigt för dem, men att det gjorts viktigt av samhället när de blev äldre. Vidare är att det inte handlar om etnicitet utan om avvikande kroppar och att framtiden handlar mycket om tankar kring ett ”hemland” som andra ser som deras men som de själva inte ser som sitt eget. / In contemporary western society questions about ethnicity, identity and whiteness are constantly present. In many European countries political success for nationalist right wing parties once again reveal questions about ethnic belonging, what this actually means and what consequences it has for society. The purpose of this essay is to study how four young women, who trace their own or their parents origin in another country, experiences processes of identification regarding preconceptions about ethnicity and whiteness. Through interviews with these women the questions if they have experienced ethnicity as being important in there identification process, how they have experienced feelings of being denied full access to the Swedish society and how they view their future in light of this political development, are analysed. The conclusion of this study is in essence that ethnicity was not always important for them, but society made it important when they became older. Further more, that it is not a question about ethnicity instead it is about deviating bodies and that their thoughts about the future evolve around a ”homeland” which others see as theirs but they themselves do not.