Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

There are several studies regarding immigrants in Sweden with focus on integration and their situation in the labour market. However, few studies have focused on people with immigrant background and their view on identity, and even fewer have focused on women. In this paper, the aim is to highlight how young women with immigrant background in Sweden choose to identify, explained through an intersectional perspective. The research is conducted through qualitative semi-structured interviews, containing a small group of eight women. The results were presented through four different themes: identify factors, society’s impact on identity, “Swedishness” and experiences and challenges. The results were analysed by using previous research and using intersectionality as the theoretical framework. The results showed that aspects such as family, culture and social environment were some of the factors that affected their identity. Furthermore, the majority of the respondents felt that society had a large impact on them and that society’s view of “Swedishness” plays a big role in their identity perception. Lastly, the respondents shared experiences and challenges that they encounter in the Swedish society, such as exotification and racism. Concluding this, it was found that societal structures contribute to the women’s experiences of discrimination and the challenges they face because of their multiple identities.

Denna studie undersöker hur andra generationens invandrare upplever sin tillhörighet och integration till det svenska samhället respektive tillhörigheten till det område de bor i. Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Urvalet bestod av ett snöbollsurval med åtta svenskfödda informanter mellan arton och trettio år, vars föräldrar var födda utanför Europa. En tematisk analys genomfördes och visade att majoriteten av informanterna upplevde en stigmatisering och utanförskap som bl.a. beror på att de bor i vissa bostadsområden vilket påverkar informanternas identitetsutformning och sociala band. Detta överens stämmer av med tidigare forskning som visat att personer som lever med dubbla etniciteter lever med en ständig kamp för att bli accepterade bland majoritetsgruppen i det svenska samhället och denna kamp har lett till att personerna i studien upplevde utanförskap. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av följande teorier; Richard Jenkins teori om social identitet, Erving Goffmans teori om stigma och Scheffs teori om skam och stolthet. / This study examines how second generation immigrants perceive their belonging and integration into Swedish society and their belongings to the area in which they live in. The study has a qualitative approach and semistructured interviews have been conducted. The selection consisted of a snowball survey with eight Swedish-born informants between the ages of eighteen and thirty whose parents were born outside of Europe. A thematic analysis was conducted and showed that the majority of informant experienced stigmatization and exclusion, partly because of that they live in certain residential areas which affect the identity of the informants design and social ties. This is supported by earlier research which showed that people living with dual ethnicities live with a constant struggle to be accepted among the majority group in the Swedish society, and this struggle has led to the people in the study experiencing exclusion. The empirical material was analyzed using the following theories: Richard Jenkins theory of social identity, Ervin Goffmans theory about stigma and Scheffs theory of shame and pride.

Ett hett omdebatterat ämne just nu är hur vi från Sveriges sida kan öka antalet sysselsatta invandrare. En grupp som i större grad behöver ta sig in på arbetsmarknaden för att möjliggöra att Sverige fortsatt kan behålla den välfärd som finns tillgänglig för medborgarna, utan att höja skatterna. Den här studien fokuserade på upplevelserna av hur en utvald kommuns arbete med att tillvarata kompetensen i gruppen av invandrare fungerar ur ett organisatoriskt perspektiv. Upplevelserna ställdes mot kommunens riktlinjer och mål för hur organisationen ska fungera i det tidigare nämnda arbetet. För att teoretiskt analysera det material som har framkommit i studien har en kombination av Anthony Giddens teori om ontologisk trygghet, Pierre Bourdieus fältteori och Malin Lindelöws resonemang rörande kompetensförsörjning tillämpats. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningmodell. Den kvalitativa metoden som har tillämpats grundar sig på nio intervjuer som har utförts med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Vidare är den slutledningsmodell som har tillämpats i studien induktiv, men med abduktiva inslag. Den kvalitativa modellen användes i studien för att möjliggöra en djupare förståelse för de upplevelser som informanterna berättade om. I studien av den utvalda kommunens arbete med att tillvarata kompetensen hos invandrare framträder brister i arbetet. De brister som framträder rör avvikelser från egna riktlinjer och mål i hur kommunens arbete ska fungera och hur det verkligen fungerar i praktiken. Bristerna rör även det valideringsarbete som bedrivs och endast fokuserar på specifika yrkesområden. Vidare upplevs det finnas en uppfattning om att invandrare ska anvisas mot de områden som har brist på personal. Trots att kompetenserna som återfinns hos den specifika individen kanske kommer till bättre användning i ett annat yrkesområde. Som ett uppslag till vidare forskning skulle invandrares motivation gentemot arbetsmarknaden i stort samt kommunen i synnerhet vara intressant att undersöka. / An often debated topic at the moment is how we can increase the number of immigrant amongst the work force. A group that needs to increase their numbers in the labor marker to enable Sweden to retain the welfare that is available to citizens, without raising the taxes. This study focused on the experiences of how a chosen municipality’s work to utilize the competence in the group of immigrants from an organizational perspective. The experiences were compared to the municipality’s guidelines and goals for how the organization should function and how it did function in practice. To theoretically analyze the material that has been collected in the study, a combination of Anthony Gidden's theory of ontological safety, Pierre Bourdieus field theory and Malin Lindelöw's reasoning regarding competence management have been applied. The study has been conducted using a qualitative research model. The qualitative method that has been applied is based on nine interviews that have been conducted using a semi-structured interview guide. Furthermore, the inference model that has been applied in the study is inductive, but with abductive elements. The qualitative model was used in the study to enable a deeper understanding of the experiences that the informants described. In the study of the municipality’s work with utilizing the competence of the immigrant’s shortcoming in their work appeared. Deviations from their own guidelines and goals in how their work should function and how it did function in practice. The shortcomings also concern the validation work being conducted and how it only focused on specific parts of the labor market. Furthermore, the result shows that the immigrants are being directed to areas of the labor market lacking personal. Even though the skills found in the particular individual may come to better use in another profession.

Att känna sig svensk trots att man bott i Sverige en längre tid är inte alltid en självklarhet. Känslan av tillhörighet bottnar i någonting annat, mycket djupare än vad som kan ses på ytan. I antologin belyser vi kvinnor i varierande åldrar och deras identitetsskapande i det svenska samhället. Den gemensamma övergripande nämnaren för våra studier är kvinnornas syn på sig själva, som invandrare och individ. Amras del kretsar kring hur Bosniska invandrarkvinnor uppfattar betydelsen av den egna etniska gruppen för känslan av gemenskap i det svenska samhället. Elina belyser unga invandrarkvinnors syn på sig själva och vad de anser påverkar deras liv. Isabelle fokuserar på hur kunskaper i det svenska språket bidrar till individens identitetsskapande och integrering i det svenska samhället. I studien förmedlas informanternas beskrivningar av livet och vad det för dem innebär att vara"svensk"som"invandrare". Vi har fått en inblick i hur problematisk och betydande känslan av tillhörighet kan vara under skapandet av självbilden för en person med invandrarbakgrund.

I gruppen möten mellan olika kulturer kommer vi bland annat lyfta fram möten som en invandrare ställs inför när han/hon integreras i det svenska samhället. Dessa möten innebär eventuella möjligheter eller begränsningar till integration. Vi kommer dessutom att diskutera hur en nyanländ människa påverkas av den nya kulturen samt hur individen bevarar sitt kulturella arv. Vi har studerat dessa möten i fyra fallstudier med inriktning på; en mångkulturell svensk gymnasieskola, kulturarv, sexuell läggning och slutligen bostadsförhållanden. I den mångkulturella skolan ligger tyngdpunkten på att studerahur olika etniska grupper samspelar och behandlar varandra. I delen som behandlar kulturarvets betydelse för individen, kommer det att diskuteras om hur olika generationer påverkas i mötet med den nya kulturen. Fokus kommer även att vara på relationerna inom den egna kulturen. I vår antologi kommer det även att diskuteras huruvida homosexualiteten påverkar invandrarens förutsättningar till integration. I den sista delen tas det upp hur äldre invandrarkvinnor upplever integration i en multietnisk stadsdel. Tyngdpunkten i denna antologidel handlar om kvinnornas åsikter, erfarenheter och uppfattning om situationen.

This thesis is based on thirteen qualitative interviews with civil servants and politicians. The purpose of the study is to research these informants’ attitudes towards integration and their reflections about immigrants’ lower chances in an ethnically segregated housing and labour market. The theoretical frame of references is based on social constructionism and focuses on including and excluding power structures. The empirical material provides both structural and cultural explanations to immigrants’ problems as regards inclusion in Swedish society. The informants talk about integration as a mutual process and emphasise everybody’s responsibility. Despite this interpretation, comprehensions based on imagined differences between immigrants and natives appear, as well as immigrants’ losses in language, educational background and unequal gender structures. These common sense understandings may conceal unequal structures and discriminating practices in Swedish society.

I studien undersöktes en metod för analys och utvärdering av språkläromedelsuppgifter med stöd av språkinlärningsprinciper. Forskningsfrågan var om metoden kunde vara till hjälp för lärare i valet av läromedel för vuxna elever på svenska för invandrare kurs D. Metoden hade i en tidigare studie visat på skillnader i språkinlärningspotentialen hos sydkoreanska läromedel avsedda för engelska som främmande språk på mellanstadienivå. Metoden fokuserade på de uppgifter inläraren förväntades utföra och strävade efter att särskilja analysen och utvärderingen. För utvärderingen användes en sammanställning av tio språkinlärningsprinciper som funnit brett stöd inom tidigare forskning. Utvalda elevuppgifter från fem läromedel undersöktes och resultatet visade att metoden differentierade mellan läromedlens språkinlärningspotential. Resultatet innebar att metoden skulle kunna vara till hjälp för läraren i valet av språkläromedel. Metoden visade sig dock ha begränsningar vad gäller tidsaspekten för olika elevuppgifters genomförande som läraren måste vara medveten om.

Undersökningen handlar om andraspråksutveckling genom språkpraktik.