BAKGRUND: Antal invandrare i Sverige har ökat ständigt varje år. Sjuksköterskan behöver ofta vårda invandrarpatienter i dagens mångkulturella samhälle. En litteraturöversikt av empiriskt studier avseende invandrarpatienters upplevelser genomfördes för att skaffa djupare förståelse för hur invandrarpatienter upplever sin hälsa. SYFTE: Syftet är att utifrån ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av hälsa för patienter med invandrarbakgrund i Sverige. METOD: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats användes i studien. Sedan analyserades de valda artiklarna enligt Fribergs analysmodell. Författarna sökte likheter respektive skillnader i artikelresultaten för att utgöra resultatet i studien med tema och subtema. RESULTAT: Analysen av tio empiriska studier visar att invandrare i Sverige upplevde sämre hälsa efter migrationen. Faktorer som påverkar deras upplevelser av hälsa presenterades i tre teman: kulturella faktorer, samhällsfaktorer och psykiska faktorer. Kulturella faktorer kategoriserades till uppfattningar av hälsa, språkbarriär och genus. Samhällsfaktorer kategoriserades till diskriminering, arbetslöshet/ekonomiska svårigheter medan psykiska faktorer kategoriserades till traumatiska upplevelser samt hemlängtan och avsaknad av sociala nätverk. DISKUSSION: För att kunna ge god omvårdnad till invandrarpatienterna utifrån deras livsvärld skall sjuksköterskan förstå de faktorerna som påverkar deras upplevelser av hälsa. Samtidigt kräver det att sjuksköterskan kontinuerligt utvecklar sin kulturkompetens. / BACKGROUND: Immigrants in Sweden have been increasing every year. Nurses often need to take care of immigrant patients in today's multicultural society. A literature review of empirical studies was conducted to gain deeper understanding of how they experience their health. AIM: The aim is to describe the factors affecting the experience of health for patients with immigrant background in Sweden from the patient‘s perspective. METHODS: A literature review with qualitative approach was used in the study. The selected articles were analyzed by Friberg’s analytical model. The authors found out the similarities and differences of the results and formed the result of this study. RESULT: The result has showed that immigrant patients in Sweden experienced poorer health. Factors affecting their experience of health were presented in three themes: the cultural factors including views of health, language barriers and gender; the social factors including discrimination, unemployment/financial difficulties; the psychological factors including traumatic experiences, homesickness and lack of social networks. DISCUSSION: In order to provide good caring for the immigrant patients based on their life-worlds, the nurse has to understand the factors affecting their experience of health. Simultaneously, the nurse needs to develop her/ his cultural competence continuously.

Frivilligt socialt arbete präglas ofta av en asymmetrisk relation, där den frivillige ger och hjälpmottagaren tar emot. Denna asymmetri kan vara problematisk och kan påverka vilka drivkrafter som ligger bakom engagemang. En frivillig verksamhet som betonar ömsesidighet är Svenska Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Denna verksamhet beskrivs som ett försök att underlätta introduktionen i det svenska samhället för personer som nyligen invandrat. Syftet med det här examensarbetet är att förstå drivkrafterna bakom frivilligas engagemang i Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Genom kvalitativ metod bestående av nio stycken informella intervjuer med frivilligengagerade i verksamheten har vi samlat empiri till studien. Resultatet har analyserats utifrån rationell valhandlingsteori och teoretiska begrepp som altruism och egennytta. Resultatet visar på en mängd olika positiva utbyten av frivilligengagemanget som därmed fungerar som drivkrafter. Det är en individorienterad syn på frivilligt socialt arbete som blir tydlig, då de egennyttiga drivkrafterna framstår som viktiga och där tron på att åstadkomma en samhällsförändring inte är direkt uttalad även om den ibland kan anas. Ömsesidigheten i utbytet och de, från respondenternas sida, uttalade egennyttiga drivkrafterna är slående, vilka tidigare inte varit framträdande i forskningen om frivilligt socialt arbete.

The aim of this study is to go into depth and analyze the identity ”immigrant” (invandrare) and how it is constituted in Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Sydsvenska Dagbladet. An investigation (SOU 2006:21) by Swedish authorities concludes that immigrants are portrayed in an unfavorable way in Swedish media, whilst Gunnar Sandelin in a debate article in Sweden’s biggest morning newspaper (Dagens Nyheter) meant that Swedish media lies about immigrants, creating an image of them that is too favorable that is not in touch with reality. This gives this thesis momentum to further investigate the identity immigrants are given in Swedish media. The theory and method used in this thesis is Laclau’s and Mouffe’s discourse theory. Discourse theory is well suited for revealing a certain group’s identity using chains of equivalence or chains of analogy. The discourse theory is sprung out of Marxist ideologies, especially Gramsci’s theories. Social antagonism, hegemony and identity are key concepts in discourse theory. The study shows that the word ”immigrant” only appears in articles that concern different problems in the society. No articles underlining the positive aspects of immigrants were found in the study and none of the journalists identified themselves as an immigrant. The newspapers in this study labels individuals ”immigrant” if they are in need of resources and help from the Swedish society. Immigrants were also not able to constitute their own identity though the constituting power was in the hands of the Swedish morning press.

Syftet med denna uppsats var att undersöka situationen för vuxna barn och deras upplevelser av att ge daglig omsorg till sina äldre hjälpbehövande föräldrar med invandrarbakgrund. Fokus för undersökningen var de vuxna barnens motiv för att bli anhörigvårdare och deras förklaringar till att föräldrarna inte utnyttjar hjälp från den offentliga äldreomsorgen, som hemtjänst eller äldreboende. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med vuxna barn som vårdar sina föräldrar genomfördes. De teoretiska utgångspunkterna som valdes för att förstå den informella omsorgens sociala verklighet på ett djupare plan, var symbolisk interaktionism med begrepp somI och Me, språkliga signifikanta symboler och signifikanta andra,utbytesteori och slutligen social exklusion kopplat till länkade problem. Resultat visar att de vuxna barnen som vårdar sina föräldrar ansåg att det var deras plikt att hjälpa en förälder som tidigare i livet tagit hand om dem. De beskrev relationen på ett positivt sätt, men omsorgsgivandet beskrevs som tungt och tidskrävande. Dessa uppgifter var ibland svåra att kombinera med förvärvsarbete för den som ger omsorg till sin förälder. Betydelsefulla faktorer för de vuxna barnens val att bli anhörigvårdare visade sig vara mellanmänskliga relationer, kultur och språk - språket både som ett praktiskt hinder och en del av kulturen. Slutsatser var att anledningar bakom att inte ta emot offentlig äldreomsorg var en kombination av de vuxna barnens önskan att bevara sin kultur och deras föräldrars hjälplöshet när de inte kunde uttrycka sina behov på sitt eget språk. / The main purpose of this study was to study and understand the situation of adult children and their experiences of providing daily care for their elderly parents in need who have an immigrant background. One of the aims was to describe and analyze the motives of adult children choosing to become caregivers, without recourses to the right of using the public elderly care in form of home care and/or elderly care homes. Qualitative semi-structured interviews were conducted with five adult children who cared for their parents. The theoretical frames of analysis were symbolic interactionism with the concepts “I” and “Me” and “significant others”, the theory of reciprocity and finally risk factors for social exclusion. The theoretical frames were used to give deeper insight and different perspectives of the social reality of informal caring. Important results found in our study are that adult children who care for their parents believe it is their duty to help the person who used to take care of them. They described the relationship to their care receiving parents in positive words, but their care duties were described also as heavy and time consuming. These duties were sometimes hard to combine with employment for the family caregiver. Important factors for the adult childrens’ choice to become caregivers were interpersonal relationships, culture and language - language as a practical obstacle but also as part of the culture. Conclusions that could be drawn were that reasons behind the refrain from receiving assistance from the public eldercare was a combination of the wish of the adult children to preserve their culture and their parents’ helplessness in not being able to make themselves and their needs understood in their own language.

<p>Benämningen ’den nya andra generation invandrare’ innefattar barn som immigrerat tillsammans med sina föräldrar. Med fokus på denna generation har syftet med denna studie varit att söka efter former för och variationer av erfarenheter, föreställningar och förhållningssätt vid vänskapandet (valet av vänner). Studien behandlar tre utbildningsperioder: grundskolan, gymnasiet och högskolan. Den övergripande frågan är hur etnicitet inverkar på vänskapande. För att besvara denna fråga har empirin inhämtats genom kvalitativa djupintervjuer med sex personer och metodologisk bearbetning byggd på inspiration av Grounded Theory. För att på ett klarare sätt förstå informanternas val av vänner har studien även fokuserats på informanternas etniska identifikationer. Dessa etniskt upplevda skillnader och likheter till andra människor synliggörs med en socialkonstruktionistisk grund.</p><p>Personerna i studien har i olika avseenden visat på multikulturella bakgrunder befästa genom exempelvis språk och kulturella band till mer än endast en nation. Studien har visat att det finns ett tydligt samband mellan informanternas etniska identifikationer och deras sätt att välja vänner. Samband har visat sig i personernas olika sätt att etniskt identifiera sig i relation till den ålder de hade när de kom till Sverige. Vänskapandet har främst framträtt genom ett etniskt gruppgenererande. Men valen av vänner har även framträtt genom upplevelser av icketillhörande där kategoriseringar kunnat ange vägen till gruppsolidaritet. Etablerandet av grupperna har på så vis kunnat framträda genom ett etniskt tillhörande och icketillhörande som stått i kontrast till en etniskt svensk omgivning. Informanterna har dock över tid visat på ett utvecklande av vänskapsbanden med svenskar. Vidare har informanternas föreställningar om innebörder av ordet invandrare återkommande kunnat fångas i form av negativa konnotationer, men även som en grupptillhörighet eller i form av kategorisering via deras omgivning.</p>

<p>Benämningen ’den nya andra generation invandrare’ innefattar barn som immigrerat tillsammans med sina föräldrar. Med fokus på denna generation har syftet med denna studie varit att söka efter former för och variationer av erfarenheter, föreställningar och förhållningssätt vid vänskapandet (valet av vänner). Studien behandlar tre utbildningsperioder: grundskolan, gymnasiet och högskolan. Den övergripande frågan är hur etnicitet inverkar på vänskapande. För att besvara denna fråga har empirin inhämtats genom kvalitativa djupintervjuer med sex personer och metodologisk bearbetning byggd på inspiration av Grounded Theory. För att på ett klarare sätt förstå informanternas val av vänner har studien även fokuserats på informanternas etniska identifikationer. Dessa etniskt upplevda skillnader och likheter till andra människor synliggörs med en socialkonstruktionistisk grund.</p><p>Personerna i studien har i olika avseenden visat på multikulturella bakgrunder befästa genom exempelvis språk och kulturella band till mer än endast en nation. Studien har visat att det finns ett tydligt samband mellan informanternas etniska identifikationer och deras sätt att välja vänner. Samband har visat sig i personernas olika sätt att etniskt identifiera sig i relation till den ålder de hade när de kom till Sverige. Vänskapandet har främst framträtt genom ett etniskt gruppgenererande. Men valen av vänner har även framträtt genom upplevelser av icketillhörande där kategoriseringar kunnat ange vägen till gruppsolidaritet. Etablerandet av grupperna har på så vis kunnat framträda genom ett etniskt tillhörande och icketillhörande som stått i kontrast till en etniskt svensk omgivning. Informanterna har dock över tid visat på ett utvecklande av vänskapsbanden med svenskar. Vidare har informanternas föreställningar om innebörder av ordet invandrare återkommande kunnat fångas i form av negativa konnotationer, men även som en grupptillhörighet eller i form av kategorisering via deras omgivning.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att tydliggöra de mediala diskurser som finns om integration och utanförskap i tidningsartiklar. Tidningsartiklarna sträcker sig över två tidsperioder, 1996-1997 och 2006-2007. En frågeställning som uppsatsen försöker besvara är om analysens tidningsartiklar går att koppla till Ruth Levitas diskursmodeller om socialt utanförskap. Den centrala teoretiska utgångspunkten är ett postkolonialt perspektiv. Uttrycket ”vi och dem” utgör en röd tråd genom hela uppsatsen. Metoden för analysen är det diskursanalytiska verktyget diskursteori. Uppsatsens analys visar på tre centrala teman där samtliga utgår från utanförskap. Dessa teman är kultur och utanförskap, fördelning och utanförskap samt arbete och utanförskap.</p>

<p>Frivilligt socialt arbete präglas ofta av en asymmetrisk relation, där den frivillige ger och hjälpmottagaren tar emot. Denna asymmetri kan vara problematisk och kan påverka vilka drivkrafter som ligger bakom engagemang. En frivillig verksamhet som betonar ömsesidighet är Svenska Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Denna verksamhet beskrivs som ett försök att underlätta introduktionen i det svenska samhället för personer som nyligen invandrat. Syftet med det här examensarbetet är att förstå drivkrafterna bakom frivilligas engagemang i Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Genom kvalitativ metod bestående av nio stycken informella intervjuer med frivilligengagerade i verksamheten har vi samlat empiri till studien. Resultatet har analyserats utifrån rationell valhandlingsteori och teoretiska begrepp som altruism och egennytta. Resultatet visar på en mängd olika positiva utbyten av frivilligengagemanget som därmed fungerar som drivkrafter. Det är en individorienterad syn på frivilligt socialt arbete som blir tydlig, då de egennyttiga drivkrafterna framstår som viktiga och där tron på att åstadkomma en samhällsförändring inte är direkt uttalad även om den ibland kan anas. Ömsesidigheten i utbytet och de, från respondenternas sida, uttalade egennyttiga drivkrafterna är slående, vilka tidigare inte varit framträdande i forskningen om frivilligt socialt arbete.</p>

<p>The aim of this study is to go into depth and analyze the identity ”immigrant” (invandrare) and how it is constituted in Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Sydsvenska Dagbladet. An investigation (SOU 2006:21) by Swedish authorities concludes that immigrants are portrayed in an unfavorable way in Swedish media, whilst Gunnar Sandelin in a debate article in Sweden’s biggest morning newspaper (Dagens Nyheter) meant that Swedish media lies about immigrants, creating an image of them that is too favorable that is not in touch with reality. This gives this thesis momentum to further investigate the identity immigrants are given in Swedish media.</p><p>The theory and method used in this thesis is Laclau’s and Mouffe’s discourse theory. Discourse theory is well suited for revealing a certain group’s identity using chains of equivalence or chains of analogy. The discourse theory is sprung out of Marxist ideologies, especially Gramsci’s theories. Social antagonism, hegemony and identity are key concepts in discourse theory.</p><p>The study shows that the word ”immigrant” only appears in articles that concern different problems in the society. No articles underlining the positive aspects of immigrants were found in the study and none of the journalists identified themselves as an immigrant. The newspapers in this study labels individuals ”immigrant” if they are in need of resources and help from the Swedish society. Immigrants were also not able to constitute their own identity though the constituting power was in the hands of the Swedish morning press.</p>

Diss. (sammanfattning) Växjö : Växjö universitet, 2009. / Härtill 4 uppsatser.