Detta arbete är en undersökning om vad en Jailbreaking av iPhone OS kan tillföra för en vanlig användare och även de utökade möjligheterna för utvecklare. Det syftar till att ge en lätt överskådlig förklaring om hur jailbreaking fungerar och vilka fördelar och nackdelar som följer med det valet. Det var ett personligt intresse för modifikation av operativsystem som gav grunden för valet av denna undersökning. Efter det egna införskaffandet av en iPhone 3Gs i slutet av 2009 utvecklades intresset för jailbreaking, något som successivt byggdes upp till en passion att vilja undersöka en iPhones fulla potential. I rapporten kommer ett antal jämförelser att göras mellan ett native iPhone OS och ett Jailbreakat iPhone OS. Versionen är 3.1.3, vilken är den senaste stabila. Det presenteras viktiga paket som bevis för vad de extra funktioner som kan uppnås genom användandet av jailbreak. Det kommer även att beskrivas hur Jailbreak utförs. De paket som presenteras i arbetet kommer att vara de mest populära, funktionsrika och pålitliga utav de som finns tillgängliga inom jailbreak communityn. Detta arbete resulterade i en redan förväntad bekräftelse att jailbreak har mycket att tillföra både normalanvändare för att utnyttja sin enhet med iPhone OS till sin fulla potential, men även för utvecklare som blivit nekade av Apple att få sälja sina produkter på AppStore eller helt enkelt bara vill utveckla utan Apples restriktioner och regler. Pengar finns absolut att tjäna genom Cydia Store eller liknade, vilket bevisas genom statistik och estimeringar.

The purpose of this study is to explore the integration of the iPad as a learning and teaching technology into the Foundations Program at the two Higher Colleges of Technology in Fujairah: Fujairah Men’s College (FMC) and Fujairah Women’s College (FWC) in the United Arab Emirates. The new technology was introduced to enable the Program’s teachers and students to support their teaching and learning of English as a foreign language. Specifically, the study investigates how these teachers and students used the iPad’s technical affordances to create pedagogical affordances designed to construct and promote English language teaching and learning. It also examines the challenges they faced in doing so, the types of tasks and activities for which the new technology was used. Finally, it sheds light on the limitations of the iPad as perceived by these users as well as other relevant issues arising from the launch of the technology in the two colleges. The data for the research were drawn from class observations, interviews and surveys. Six Foundations Program classes were observed, five teachers were interviewed, five more teachers were asked one written research question, and ten students were asked another written research question. In addition, two surveys – one for the teachers and one for the students – were conducted to obtain further data. The study finds that the Foundations Program’s teachers and students used the iPad’s technical affordances effectively to construct activities that largely enhanced their teaching and learning by making it more interesting, and engaging. In doing so, they faced challenges that they tried to resolve and which had some impact on their teaching and learning. In addition, the study has identified a number of issues relating to the use of the iPad in the Program as well as what these iPad users perceived as limitations of the new technology. Finally, the study stresses the importance of conducting a pilot scheme prior to any proposed rollout of a new educational technology and suggests longitudinal studies with larger and more representative samples to assess and measure any contributions or lack thereof the iPad makes to the teaching and learning of English as a foreign language. I believe that the study contributes to the area of TESOL and mobile learning by its focus on the rich experience of two higher education colleges using the iPad as a teaching and learning technology in classes of Arab learners and by highlighting the challenges the teachers and students at these two colleges faced in their attempt to integrate the new technology in their context as well as what they perceived as the technology’s pedagogical and technical limitations. Another important contribution of the study is the exploration of other issues arising from the use of the iPad in the Fujairah colleges’ teaching and learning environment. It is also important to note that study findings could provide insights into the integration of the iPad into the foundations programs of the other fifteen colleges in the Higher Colleges of Technology system given the similarities these colleges share with the two Fujairah colleges. Neither would it be an exaggeration to suggest that these findings could also provide an insight into the experience of using the iPad in similar learning environments in other UAE educational institutions.

Det är inte lätt att sätta fingret på vad samverkan innebär. Olika teorier säger olika saker. Sett till den samlade bilden av vad samverkan är går den ut på att tillsammans med någon annan part sträva efter att tillsammans nå ett gemensamt uppsatt mål. Vägen till målet kan vara gemensam men det behöver den inte vara. Det samma gäller målet, ibland är målet framtaget av bara den ena parten och handlar om vad de vill uppnå i sin samverkan med motparten. Kommunikation är något som är viktigt i samverkan likväl som inom ett projekt eller en organisation. Utan en bra kommunikation skapas inte bra samverkan. Kommunikation handlar bland annat om att se till att rätt information når rätt personer. Det handlar även om valet hur en kommunikation ska ske. Syftet med uppsatsen i ämnet informatik är att undersöka om Karlstads kommuns projekt med e-tjänsten ”Förskoleportalen” underlättar i förskolepersonalens samverkan med föräldrarna inom förskolan samt om iPad är ett bra arbetsverktyg för förskolans personal i deras arbete med Förskoleportalen. Undersökningen är gjord genom kvalitativ ansats bestående av en fallstudie, intervjuer och enkäter med några av förskolans personal samt föräldrar med barn på förskolan. Förskoleportalen och iPad anspelar på rollen som ett bra sätt att kommunicera i framtiden. Föräldrar upplever att Förskoleportalen underlättar för dem genom att de kan kommunicera till förskolan om sjukdom även när förskolan är stängd. Även andra funktioner är bra för föräldrar och underlättar samverkan med förskolans personal. För förskolepersonalen innebär t.ex. en sjukanmälan som redan finns när de kommer till arbetet att de inte får telefonsamtal mitt i frukosten på förskolan eller när de flesta barn kommer och det gör att stressen blir mindre. iPaden fungerar bra för att sköta närvaro/frånvaro på barnen och det är bra att den även går att använda pedagogiskt i verksamheten. Några rekommendationer är att tydliggöra mål och syfte med Förskoleportalen, att tydliggöra fördelar för förskolepersonalen och för föräldrarna. Att göra en kartläggning och visuellt visa hur Förskoleportalen fungerar och vilka som är aktörer i processen. Det här för att försöka få fler föräldrar att använda Förskoleportalen. Nyckelord: samverkan, kommunikation, e-tjänst, iPad.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vad pedagoger har för erfarenheter av att använda sig av digitala verktyg i undervisningen av andraspråkselever och elever med läs – och skrivsvårigheter samt hur det påverkar inlärningen. Syftet är även att ta reda på hur pedagogerna beskriver hur digitala verktyg gynnar läs -och skrivinlärningen. Intresset är att synliggöra datorns betydelse i undervisning. Jag har gjort en enkät- och en intervjustudie med syftet att få reda på om digitala hjälpmedel hjälper elever som har läs- och skrivsvårigheter samt andraspråkselever i sin läs – och skrivutveckling. Litteraturen som använts är artiklar och studier angående detta område. Enkäten innefattar 9 påståenden som skickas ut via slutna grupper på sociala medier till lärare och specialpedagoger, en så kallad webbenkätsundersökning. Påståendena från enkäten har formulerats om till frågor som används i mina intervjuer med tre lärare. Intervjun består av 7 huvudfrågor samt följdfrågor och två lärare och en specialpedagog är informanter. Fokus kommer att ligga på användandet av digitala verktyg i undervisningen samt om detta visat någon effekt för elevers lärande. Digitala verktyg i läs- och skrivundervisning fick många positiva reaktioner och många uppfattade det som att eleverna lärde sig lättare med dessa hjälpmedel. Det som också framkom var att användandet av digitala verktyg inte är så utbrett som man skulle kunna tänka sig i vår redan så digitaliserade värld. / <p>Svenska</p>

Digitalisering är ett samhällsområde som växer och växer för varje dag och det läggs allt större vikt vid digital kompetens inom skolans verksamhet, vilket även benämns i läroplanen. Syftet med studien är att beskriva sex pedagogers uppfattningar om att anpassa sin undervisning efter digitala verktyg i sin verksamhet. Detta har undersökts genom att intervjua sex lärare om deras sätt att arbeta med digitala verktyg i skolan. Studien har genomförts med halvstrukturerade intervjuer med utbildade grundskolelärare som arbetar i skolan inom samma kommun med elever ifrån årskurs ett till årskurs fyra. Med utgångspunkt i studiens frågeställning formulerade jag olika kategorier för lärarnas intresse att anpassa de olika digitala verktygen. De olika kategorierna i bakgrunden som berörs inom området är: Digitala verktyg, inlärningsmöjligheter och Skolans ansvar för digitala verktyg i undervisningen. Kjällander (2011) lyfter lärplattan och andra surfplattor som användbara verktyg inom skolan ur ett lärandeperspektiv. Kjällander hänvisar till de positiva effekter som kan förekomma men nämner även vilka negativa effekter surfplattan kan ha. Resultatet i studien redogör för att samtliga respondenter uppskattar digitaliseringen av skolan och anser att digitala verktygen är ett hjälpmedel i skolan för elevernas inlärning. / <p>Godkännande datum: 2016-12-23</p>

Researchers have found children who are homeless are twice as likely to develop learning disabilities when compared with non-homeless children and three times as likely to develop emotional and behavioral problems (Bessuk et al., 2014). Additionally, homeless children are more likely to have deficits in regards to social skills (DiBiase & Waddell, 1995; National Child Traumatic Stress Network Homelessness and Extreme Poverty Working Group, 2005), however no known research has specifically explored increasing social skill deficits among homeless children. The purpose of the current research was to a) extend the research on using technology to teach social skills to homeless children and b) examine the efficacy of using the Let’s Be Social application (Everyday Speech, 2015) to teach social skills with the addition of Behavioral Skills Training (BST) if needed. The results of this study showed that participants demonstrated substantial increases in all three social skills after the BST intervention. With the exception of one participant, Sandy, whose baseline levels for one behavior (sharing) met criteria for the skill and did not need further intervention.

Syftet med studien är att undersöka vad det är som motiverar elever som har iPad som ett hjälpmedel till att använda den i skolarbetet. Den teori som är vald för studien är inre och yttre motivation. Inre motivation är när elever finner ett studiematerial intressant och arbetet tillfredställande och roligt. Yttre motivation är en aktivitet som utförs för att få en belöning. I skolarbetet är det viktigt att pedagogerna försöker skapa en inre motivation hos eleverna, som är den starkaste drivkraften. Metoden för studien är kvalitativ. Fem kvalitativa intervjuer samt fem passiva observationer har använts som empiriskt redskap. Till studiens empiri har den hermeneutiska ansatsen använts vid bearbetning, tolkning och analys. För att få en förståelse för informanternas utsagor i tolknings- och analysarbetet har en växelverkan förekommit mellan delarna och helheten. Studiens resultat visar att det är viktigt för eleverna att det digitala verktyget skall vara lätt att ta med sig, samt att den startar snabbt. Det är även viktigt att det finns snabb uppkoppling till internet. En annan viktig sak är att eleverna har tillgång till någon som kan hjälpa dem när det uppstår problem med det digitala verktyget av något slag. Både elever och vuxna belyser att elevernas motivation har ökat sedan de börjat arbeta med iPad och olika appar i undervisningen och framför allt när hela klassen gör det samtidigt. Specialpedagogiska implikationer: Utifrån resultatet ser jag att iPaden och apparna kan motivera elever som har fått iPad som hjälpmedel till skolarbete. Jag menar dock att det är betydelsefullt att verktyget anpassas efter elevens behov och förutsättningar. I sitt arbete med iPaden och apparna behöver eleven få vägledning och stöd av en pedagog. Jag finner det därför av stor vikt att alla speciallärare, specialpedagoger, assistenter och lärare får kompetensutveckling inom området.

Syftet med studien är att fånga förskollärares uppfattningar om lärplattan i förskolans verksamhet. Förskollärares inställning till lärplattan kan bidra till hur den används i arbetslaget och hur den erbjuds i barngruppen. Studien vill bidra till att skapa reflektioner om lärplattan i förskolans verksamhet. Det undersöktes hur förskollärare ser lärplattan som en del av det pedagogiska arbetet som bedrivs i verksamheten. För att kunna svara på syftet med studien formulerades tre forskningsfrågor. I studien används kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervju och utgår från ett fenomenologiskt perspektiv. Intervjuerna transkriberades och kategoriseras sedan för att få fram de mest framträdande svaren i intervjuerna. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna hade en positiv inställning till lärplattan i verksamheten, det framkom även att de ansåg att det går att vara en närvarande vuxen på olika sätt. Vidare visade det sig att lärplattan framförallt användes för att dokumentera verksamheten.

Denna studie belyser, utifrån min frågeställning kring hur skolans pedagoger samarbetar kring framtagning av hjälpverktyg, undervisning och uppföljning, olika former av samarbeten mellan specialpedagog och lärare. Detta är en semistrukturerad intervjustudie med en kvalitativ ansats. Mot bakgrund av tidigare forskning från bland annat Svärdemo Åberg (2003) och Alatalo (2011) gällande vikten av tillgång till hjälpverktyg för bättre resultat, är mitt syfte att vid sidan av samarbetet mellan pedagogerna också undersöka vilka hjälpverktyg som finns och används i undervisningen. Studiens resultat pekar även på vikten av kunskapsutveckling hos lärare och hur möten kan anordnas och ligga till grund för utbyte av kunskap och erfarenhet, mellan olika yrkesgrupper. Förutom förekomsten av hjälpverktyg belyser denna studie även informanternas olika former av samarbeten, med betoning på utvärdering och uppföljning av elevers utveckling samt planering av olika insatser i undervisningen.

Med utgångspunkt i förskolans läroplan som numera förtydligar digitalisering och användning avdigitala verktyg har vi genom en onlinebaserad kvantitativ enkätstudie (n=242) undersökt vilka möjligheter och förutsättningar barn i svenska förskolor ges när det gäller användandet av lärplattor. Resultatet av studien visar att det finns en variation mellan förskolorna när det gäller exempelvis vilken utsträckning lärplattorna används i den dagliga verksamheten och vilka applikationer som används. Variationen verkar bero på yttre förutsättningar som tid, hur många lärplattor varje avdelningar har kontra antalet barn och tillgång till internet samt arbetslaget såsom vilka pedagogerna är, deras kompetens och vilken inställning och attityd de har till användandet av lärplattor i förskolan. Sammanfattningsvis visar studien att användningen av lärplattor i förskolan ären pågående process där pedagogernas intresse för lärplattan som digitalt verktyg och åsikt om hur denna ska användas i förskolans verksamhet varierar vilket ger barnen på olika förskolor olika möjligheter och förutsättningar när det gäller användning av lärplattan. / <p>Betyg i Ladok, 201221.</p>