Den svenska polisens arbete är kunskapsintensivt. Organisationen hanterar dagligen stora mängder information. Särskilt ordningspoliser har ett stort informationsbehov för att kunna agera på lämpligt sätt i olika situationer. Handlandet bygger på kännedom om lagrum och föreskrifter, men också uppgifter om medborgarna och vetskap om kollegors aktiviteter. Denna kunskap kan i stor utsträckning fås genom de informationssystem som finns inom organisationen. Ordningspoliser har dock dålig tillgång till dem i fält vilket gör att den viktiga koordinationen och dokumentationen av arbetet inte är så effektiv som den skulle kunna vara. Denna uppsats undersöker vilka informationsbehov ordningspoliser har i fält samt hur ett mobilt IT-stöd skulle kunna se ut för att stödja detta behov. Vi intresserar oss för ordningspolisens arbetssätt och för hur användandet av en mobil applikation skulle kunna gå till. Vi diskuterar vilka funktioner och resurser som skulle vara lämpliga att ha tillgång till i olika situationer och vilken nytta och återverkningar dessa skulle ge på arbetssättet. Vi har funnit att ordningspolisen har ett stort och varierande informationsbehov, samtidigt som spridningen av information är begränsad i verksamheten. Ett mobilt IT-stöd skulle kunna öka polismannens kunskap och arbetsmotivation. Det finns ett antal informationsresurser som är intressanta att ha tillgång till. Användandet påverkas av hur den yttre miljön ser ut samt av arbetsuppgiftens karaktär. Särskilt det patrullerande arbetet skulle gagnas av ett mobilt IT-stöd och ge patrullerna större möjlighet att agera självständigt. Även arbete på en brottsplats skulle kunna effektiviseras genom att en polisman exempelvis får stöd och tips på lämpliga lagrum och möjliga åtgärder.

I dagens samhälle är det vanligt att patienter söker vård hos olika vårdgivare, vilket resulterar i att vårdinformationen blir splittrad och allt högre krav ställs på de datoriserade journalsystemen. Till exempel ska de stödja ett processorienterat arbetssätt för att samla information från samma vårdprocess. Vårdinformationen måste därför vara tillgänglig över organisationsgränser och olika journalsystem måste kunna kommunicera med varandra, där en ökad tillgänglighet ställer högre krav på informationssäkerhet och behörighetskontroll. Journalsystemen bör, för att uppfylla dessa krav, utvecklas enligt standarder och riktlinjer. Det finns ett flertal nationella och internationella organisationer som arbetar med att ta fram standarder och riktlinjer för hur journalsystem bör utvecklas. Problemet är att dessa arbeten sker på olika nivåer och gäller olika delar av journalsystemen. Det är därmed en stor utmaning för journalleverantörer att förhålla sig till dessa arbeten. Syftet med det här examensarbetet har varit att utreda hur utvalda, svenska och europeiska, standardiseringsarbeten förhåller sig till varandra samt att avgöra på vilket sätt de är av relevans för journalleverantörer. Dessutom har syftet varit att framställa en prototyp av ett IT-stöd för processorienterad vårddokumentation. En kvalitativ litteraturstudie har i det här examensarbetet resulterat i en sammanställning av de utvalda standardiseringsarbetena. Arbetena hanterar främst områden som kan användas för att ena vårdprocessen, exempel på dessa är behörighetskontroll och standardiserad kommunikation med informationsspecifikationer eller arketyper. SAMBA har tagit fram en processmodell som beskriver vårdprocessen. Baserat på denna modell och krav från standardiseringsarbetena har vi framställt ett förslag på ett IT-stöd för processorienterad vårddokumentation.

<p>Den här studien utfördes på uppdrag av Cambio Healthcare Systems som utvecklar IT-system till sjukvården. Uppdraget gick ut på att ta reda på vilka behov, med avseende på informationshantering, ett IT-stöd för sjukvårdspersonal som gör hembesök måste tillgodose. Den specifika grupp som har studerats för detta ändamål är sjukgymnaster och arbetsterapeuter som arbetar tillsammans i hemrehabteam. Den teoretiska ansats som valdes för studien är distribuerad kognition. Denna ansats studerar individernas och artefakternas koordination och interaktion med varandra, samt hur information omvandlas och överförs i det kognitiva systemsom individerna och artefakterna utgör. </p><p>Studien är en fallstudie som bygger på fältstudier, kontextuella intervjuer och en framtidsverkstad. Resultatet visade att hemrehabteamen har behov av en samordnad kalender, av att kunna skriva journal på plats, av möjlighet till röststyrning, av ett interorganisatoriskt system, samt av att få strukturerad information när den behövs.</p>

<p>Bakgrund:Balanserat styrkort är ett av de mest populära prestationsmätnings-verktygen för att förbättra och styra organisationer. Förutom de ekonomiska strategimålen finns ett värde att identifiera sina ogripbara,tysta värden – humankapital, kundrelationer, varumärken, inno-vationskapital och företagskultur.Utbudet av mjukvara för IT-stöd för balanserat styrkort är idag stort men vilka faktorer bör finnas med i ett IT-stött balanserat styrkort för att ge organisationer den helhetssyn och flexibilitet som krävs?</p><p>Syfte:Att identifiera de faktorer som bör finnas med i ett användbart IT-stöd för balanserat styrkort efter de förutsättningar och önskemål som finns i vårdbolag.</p><p>Metod:Utifrån systemsynsättets tankesätt att helheter alltid avviker från summan av dess delar har en explorativ fallstudie genomförts ge-nom att studera befintligt system och genom intervjuer med användare.</p><p>Slutsats:De viktigaste funktionerna i ett IT-stöd för balanserat styrkort bör fokusera på att tydliggöra strategier och samband i organisationen, det bör innehålla verktyg för kommunikation, dokumentation av gemensamma synsätt och mål och mätningar och det bör stödja ut-veckling av styrkort. För att kunna genomföra ett framgångsrikt styrkortsarbete är IT-stödet bara en faktor av många. Andra faktorer är minst lika viktiga för att skapa ett verkningsfullt styrkort.</p> / <p>Background:Balanced Scorecard is one of the most popular measurement frame-works for improving and managing organizations. Apart from the strategic economic goals there is a value in identify your intangible silent values – humane capital, costume relations, trademarks, inno-vation capital and corporate culture. There’s a wide range of soft-ware for BSC information systems today, but what are the factors that are vital for an information system för balanced scorecard to give organizations the entirety and flexibility they demand?</p><p>Purpose:To identify factors that is needed in a useful information system for balanced scorecard considering desired conditions in a health care company</p><p>Methodology: On the basis of the systems approach that assumes that the reality is arranged in such a way that the entirety differs from the sum of the parts, an explorative case study has been carried out by examining a present information system and by interviewing users.</p><p>Conclusion:The most important functions in software for balanced scorecard should focus on legible strategies and connections in the organiza-tion, it should contain tools for communication, documentation of common approaches and goals and measurements and it should support development of scorecards. To be able to carry out an ac-tionable scorecard the software only is one factor of many. Other factors are of at least the same importance to create powerful score-cards.</p>

Den samordnade vårdplaneringen genomförs när ansvaret för fortsatt vård för en patient efter sjukhusvistelse övergår från landsting till kommun. Ett vårdplaneringsmöte ska hållas och en vårdplan upprättas. I vårdplanen ska det framgå vilka insatser som behövs efter slutenvården. Involverade parter vid en samordnad vårdplanering är landsting, kommun, primärvård och eventuella privata utförare, oftast inom äldreomsorg, samt patienten och närstående. Från att ha genomförts med hjälpmedel som fax och telefon utförs den samordnade vårdplanering i allt större omfattning med hjälp av IT-stöd. Studien har genomförts inom ramen för ett projekt, där man som ett led i forskningen om hur IT-investeringar kan utvärderas använt en modell, framtagen för att värdera nyttan av infrastrukturella IT-investeringar inom vård och omsorg. I huvudprojektet genomfördes en studie av IT-stöd för samordnad vårdplanering i tre olika landsting och eller regioner, delprojektet studerade Västra Götalandsregionen och Östergötlands landsting. Syftet för delprojektet var att se vilken påverkan införandet av ett IT-stöd har för den samordnade vårdplaneringen och berörda verksamheter, samt hur IT-investeringen kan utvärderas utifrån en modell. Sammanlagt har 20 respondenter intervjuats, fördelat på beställare/systemägare/IT-chefer och verksamhetsrepresentanter. Insamlad data har analyserats dels gemensamt i en övergripande analys i huvudprojektet utifrån en modell, dels var för sig i huvudprojektet och delprojektet. Resultatet visar att skillnader i påverkan mellan landstingen förekommer även om anledningarna till och effekterna av införandet av IT-stöd är likartade för de olika landstingen och eller regionerna. Informationen förtydligas och blir säkrare, men det går att förbättra den ytterligare. Rutiner behöver omarbetas och förankras i verksamheten som en konsekvens av införandet av IT-stöd. Patientsäkerheten var ett viktigt skäl bakom implementeringen och förbättringar märks i verksamheten, även om IT-stödet inte alltid verkar användas fullt ut.

Distansutbildningar har ökat kraftigt under de senaste åren. Det finns flera aspekter som har möjliggjort denna ökning, och en av huvudfaktorerna är utveckling av olika kommunikationstekniker. Om inte denna tekniska infrastruktur hade utvecklats och gjort det möjligt att enkelt skicka information, hade expansionen för distansutbildningar varit betydligt mindre. För att få en välfungerande distansutbildning måste det finnas något slags IT-stöd som är länken mellan studenter och lärare. Dessa IT-stöd ligger till grund för kommunikation och informationsutbyte i en distansutbildning. Rapporten kommer behandla vilken betydelse IT-stödet har i en distansutbildning när det gäller kommunikation och informationsutbyte. För att komma fram till ett tänkbart resultat har intervjuundersökningen gjorts på lärare och experter på Högskolan i Skövde (His). Resultatet visar att stödet har betydelse men kanske inte är lika viktig i alla avseenden.

Arbetet inom äldrevård och omsorg måste effektiviseras för att möta morgondagens behov. Det framtida rekryteringsproblemet behöver också lösas och vårdyrket måste bli mer attraktivt, t ex genom att följa med i den tekniska utvecklingen. En e-postbaserad enkät skickades ut till 13 svenska kommuner för att kunna sammanställa en aktuell lägesrapport över vilka IT-stöd som idag förekommer inom kommunal äldrevård och omsorg, samt till vad stödet används, vem det är till för och vilka det är som använder IT-stödet. Stationär dator, mobiltelefon och digitalkamera är de IT-stöd som flest respondenter svarade används i verksamheten. Stationär dator används främst för att hämta och registrera vårdtagardokumentation, men även för att skicka e-post och för ekonomiadministration. Det finns dock ingen specifik som stödet kan sägas vara till för. IT-stödet används framför allt av enhetschefer, vårdpersonal och administrativ personal. Mobiltelefon används givetvis främst för att ringa och skicka SMS, men även för att ta emot larm från vårdtagare samt tillkalla hjälp. Inte heller för detta IT-stöd finns det någon specifik som stödet kan sägas vara till för. Stödet används främst av övrig vårdpersonal, vårdpersonal och enhetschefer. Digitalkamera används främst för att förstärka dokumentation genom att dokumentera vårdtagares sår och läkningsprocess. Stödet är i första hand till för vårdtagare och läkare för att dessa utförarkategorier bl a undviker läkarbesök som inte är nödvändiga, men även vårdpersonal då dessa kan använda digitalkamera vid rådgivning. IT-stödet används främst av vårdpersonal.

Det finns IT-stöd i verksamheter som inte fungerar som bra stöd för personalen att utföra arbetet. Att IT-stöd inte fungerar kan bero på olika brister i utvecklingen. En brist som förs fram i denna avhandling är att IT-stödet inte har utvecklats så att det är verksamhetsanpassat. Ett förslag är att IT-stöd kan bli mer verksamhetsanpassade genom att ha ett lämpligt synsätt på IT och verksamhet samt använda en designteori baserad på synsättet och en metod baserad på designteorin. Begreppen verksamhet och IT-stöd har undersökts och ett förslag på ett synsätt för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd består av ett pragmatiskt perspektiv på verksamhet, ett kontextuellt perspektiv på IT och ett systemiskt perspektiv på relationen mellan verksamhet och IT. Handlingsbarhet och aktivitetsteori antogs tillsammans utgöra en designteori som täckte in det föreslagna synsättet. En undersökning har gjorts av hur handlingsbarhet skulle kunna vidareutvecklas med aktivitetsteori och användas som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Detta har gjorts genom en konceptuell teoretisk jämförelse mellan teorierna. Undersökningen kan också ses som teoretisk grundning av handlingsbarhet. Kravhanteringsmetoden VIBA (Verksamhets- och Informationsbehovsanalys) är baserad på handlingsbarhet och har undersökts som metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. För att pröva aktivitetsteori som kompletterande designteori till handlingsbarhet har det undersökts hur aktivitetsteori skulle kunna användas för att vidareutveckla VIBA till en metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Metodutvecklingen har gjorts genom att jämföra VIBA med en metod för arbetsutveckling som är baserad på aktivitetsteori. Detta har genererat ett metodförslag som sedan har prövats praktiskt genom tillämpning i två IT-utvecklingsprojekt. Båda projekten har handlat om utveckling av mobilt IT-stöd för vård och omsorgsverksamhet. Jämförelsen mellan handlingsbarhet och aktivitetsteori visade på att teorierna delvis hade gemensamma begrepp och delvis hade begrepp som enbart fanns inom respektive teori. Detta visar att aktivitetsteori skulle kunna vidareutveckla handlingsbarhet inom dessa begrepp, både som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd och som sådan. Metodförslaget gick att tillämpa praktiskt. För att styrka dess användbarhet måste dock ytterligare prövning och validering göras.

Studien syftar till att undersöka hur den svenska polismyndigheten använder sig av Geografiska informationssystem (GIS). Den digitala förändringen är intensiv vilket leder till möjligheter och utmaningar gällande den brottsbekämpning som råder i Sverige. För att vara följsam i den förändring som sker behövs det nya och fler effektiva metoder. GIS inom polisen är förekommande i länder som bland annat USA, England och Nederländerna, medan Sveriges arbete med GIS inom polismyndigheten är allt mer diffust. De slutsatser som har kunnat dras är att GIS kan innebära stora möjligheter för polisen, de står dock inför utmaningar för att på ett effektivt sätt utnyttja GIS. För att GIS ska användas på ett effektivt sätt inom polisen krävs det att det finns kunskap, samverkan och datakvalité. Datainsamlingen som studien bygger på är semistrukturerade intervjuer, surveyundersökningar och vetenskapliga texter. Intervjuerna innefattar personer inom polismyndigheten som ansvarar över IT-stöd samt personer som tekniskt behandlar GIS. Forskningen är utformad som en case studie där intervjuer, surveyundersökningar och vetenskapliga texter ska ge stöd för att besvara studiens forskningsfrågor. / This study is based on how the Swedish police use the geographical information system (GIS). The digital transformation is intense which leads to a lot of opportunities and challenges regarding the law enforcement for the Swedish police. To follow the big change it needs new and more effective methods. For the police in other countries, for example, USA, Canada, and the Netherlands it is common to use GIS as a tool, and to see how the Swedish police are working it all comes unclear. The conclusion that can be made from the study is that GIS can be great opportunities for the police, but they face challenges to use GIS effectively. In order for GIS to be used effectively in the police, there is a need for knowledge, collaboration and data quality. The data collection on which the study is based is semi-structured interviews, survey studies and scientific texts. The interviews include people in the police department who are in charge of IT and people who are technically working with GIS. The research is designed as a case study in which interviews, survey studies and scientific texts will provide support to answer the study's research questions.

<p>Att undervisa med IT-stöd innebär en förändring av lärares arbetssätt och examensarbetet syftar till att studera vilka omständigheter och förutsättningar som krävs för att lärare ska ta till sig och använda IT med hänsyn till de krav som studenter har. Examensarbetet utförs på Linköpings tekniska högskola och för att ta reda på hur lärare använder IT samt hur studenter ser på IT-användningen i undervisningen genomfördes en fallstudie. Teorier från förändringsarbete kopplas ihop med IT och skolans värld men studiens resultat kan appliceras på andra organisationer utanför skolvärlden. Vikten av stödjande beslut, kunskap, samarbete och utbyte, tid samt praktiska förutsättningar gäller samtliga organisationer där införandet av IT innebär ett förändrat arbetssätt. Betydelsen av delaktighet och möjlighet att påverka, riklig och direkt information samt helhetsperspektiv som omfattar samtliga aspekter av organisationen är något som gäller stora som små organisationer oberoende av bransch eller typ av verksamhet.</p>