Det här examensarbetet tar sin utgångspunkt i samspelet, bemötandet och konflikter mellan barn i den fria leken på förskolan. Vårt syfte med studien är att undersöka hur de yngre barnen interagerar med varandra och hur konflikter uppstår samt hur dessa hanteras av barnen i den fria leken på förskolan. De forskningsfrågor vi undersökte var:  Hur samspelar de yngre barnen med och bemöter varandra i den fria leken?  Vad kännetecknar de yngre barnens konfliktsituationer i den fria leken?  Hur hanterar de yngre barnen konflikter som uppstår i den fria leken? Vår studie utgår från det sociokulturella perspektivet då vårt fokus är barns interaktion, bemötande, konfliktsituationer samt verbal- och ickeverbal kommunikation såsom kroppsspråk och ansiktsuttryck. För att genomföra denna studie förhöll vi oss till en mikro– etnografisk metod då vi ville förstå barns perspektiv och därför tillbringade vi tid ute på fältet på förskolorna och genomförde partiellet deltagande observationer via fältanteckningar. Studien genomfördes på två förskolor och det ingick totalt 24 barn i undersökningen. Vi kom fram till vårt resultat genom att vi analyserade våra observationsbeskrivningar utifrån en tematisk analysmetod vilket gjorde att vi kunde se mönster i barnens interaktion och konfliktsituationer. Sammanfattningsvis visade resultatet att barn använder sig av sin sociala kompetens och olika sociala verktyg för att interagera med varandra såsom verbal- och ickeverbal kommunikation till exempel skratt, leenden, ögonkontakt och kroppslig kontakt. Resultatet visade också att barnen använde sig av sin verbala- och ickeverbala kommunikation för att ta kontakt med pedagoger för att sedan använda sig av deras stöd i att att hantera konflikter i den fria leken. Detta har betydelse för vår studie då vårt problem var att undersöka barns interaktion, samspel och bemötande i den fria leken, för att ta reda på hur konflikter uppstår och om våld ofta förekommer i deras hantering av konflikter eller om andra konflithanteringsmetoder är mer förekommande hos barnen.

<p>Ett barn som kommer hit som flykting eller är född i Sverige av föräldrar med flyktingbakgrund, har rättighet att gå på svensk förskola. För att det tvåspråkiga barnet ska få ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, är pedagogen på förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera både verbalt och ickeverbalt med det tvåspråkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begränsningar som finns och vilken betydelse det får för barnen kommer att belysas i studien. </p><p>I studien har metodtriangulering används för att bekräfta att det som sker i observationerna stämmer överens med det som sägs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. Utgångspunkten är en empirisk ideografisk forskningsansats, där syftet är att kunna dra paralleller till</p><p>andra förskolor utifrån den förskola som studien utgår ifrån.</p><p>Teorier som används är kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprätthålls mellan pedagoger och barn. Det sociokulturella perspektivet använts i syfte att visa hur pedagogerna kan fungera som</p><p>medierande redskap för barns eningsskapande. Den tredje och sista teorin är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som belyser föräldrakontaktens vikt för barnets språkutveckling.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna använder det icke – verbala kommunikationssättet som komplement till det verbala i de kommunikativa mötena och att det får betydelse och bidrar till ett meningsskapande hos tvåspråkiga barn.</p>

<p>I detta examensarbete beskriver jag FMT – Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att undersöka om denna ickeverbala metod, kan stödja utvecklingen för flyktingbarn som ännu inte tillgodogjort sig det svenska språket. De fyra barnen, som alla går i förberedelseklass, visar olika symtom på traumatisk stress som kan härledas till deras erfarenheter av krig.</p><p>Examensarbetet inleds med en historisk tillbakablick på musikterapi i allmänhet. Sedan beskrivs FMT-metoden ingående. Jag redogör för olika erfarenheter av att vara flykting och vad det innebär att gå i en förberedelseklass. Därefter följer en bakgrundsbeskrivning av barnen och arbetet med metoden, samt en avslutande del som grundar sig på de erfarenheter och slutsatser som jag har kommit fram till.</p><p>Mina studier visar att FMT är en användbar metod för att stärka och utveckla funktioner hos barn, där erfarenheter av krig kommit att hämma individens fortsatta utveckling.</p>

I detta examensarbete beskriver jag FMT – Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att undersöka om denna ickeverbala metod, kan stödja utvecklingen för flyktingbarn som ännu inte tillgodogjort sig det svenska språket. De fyra barnen, som alla går i förberedelseklass, visar olika symtom på traumatisk stress som kan härledas till deras erfarenheter av krig. Examensarbetet inleds med en historisk tillbakablick på musikterapi i allmänhet. Sedan beskrivs FMT-metoden ingående. Jag redogör för olika erfarenheter av att vara flykting och vad det innebär att gå i en förberedelseklass. Därefter följer en bakgrundsbeskrivning av barnen och arbetet med metoden, samt en avslutande del som grundar sig på de erfarenheter och slutsatser som jag har kommit fram till. Mina studier visar att FMT är en användbar metod för att stärka och utveckla funktioner hos barn, där erfarenheter av krig kommit att hämma individens fortsatta utveckling.

Ett barn som kommer hit som flykting eller är född i Sverige av föräldrar med flyktingbakgrund, har rättighet att gå på svensk förskola. För att det tvåspråkiga barnet ska få ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, är pedagogen på förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera både verbalt och ickeverbalt med det tvåspråkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begränsningar som finns och vilken betydelse det får för barnen kommer att belysas i studien. I studien har metodtriangulering används för att bekräfta att det som sker i observationerna stämmer överens med det som sägs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. Utgångspunkten är en empirisk ideografisk forskningsansats, där syftet är att kunna dra paralleller till andra förskolor utifrån den förskola som studien utgår ifrån. Teorier som används är kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprätthålls mellan pedagoger och barn. Det sociokulturella perspektivet använts i syfte att visa hur pedagogerna kan fungera som medierande redskap för barns eningsskapande. Den tredje och sista teorin är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som belyser föräldrakontaktens vikt för barnets språkutveckling. Resultatet visar att pedagogerna använder det icke – verbala kommunikationssättet som komplement till det verbala i de kommunikativa mötena och att det får betydelse och bidrar till ett meningsskapande hos tvåspråkiga barn.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att ta reda på hur FMT kan stödja elever med läs- och skrivsvårigheter i skolan. Jag beskriver i två fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT med två elever som har läs- och skrivsvårigheter.   Min slutsats är att FMT har en plats i grundskolan. Med FMT som resurs, skulle fler elever kunna fångas upp och få stöd med läs- och skrivinlärning. Fler elever skulle kunna ta till sig skolans undervisning och därigenom klara skolans mål.

Denna studie undersöker om hur olika animationsprinciper och rörelsemönster kanappliceras på ett livlöst objekt för att förmedla olika känslouttryck. En mjölpåse valdesför att uttrycka de olika känslorna. Fyra olika animationer skapades baserade påtidigare forskning i området vilka förmedlade känslorna glädje, ilska, vemod samt ettneutralt känslouttryck. För att svara på frågeställningen skickades enenkätundersökning ut på olika internetgrupper med målet att nå en utspridd målgrupp.Totalt deltog 51 personer. Enkäten visade på hur ett antal olika målgrupper uppfattadekänslouttrycken. Dessa bestod av olika kön, olika ålder, olika tid med visuella medieroch tidigare erfarenhet inom studier i datorspelsutveckling med inriktning på grafik.Resultatet visade på att en majoriteten av deltagarna uppfattade glädje, vemod ochdet neutrala känslouttrycket. Det arga känslouttrycket uppfattades med lägreträffsäkerhet. För att expandera forskningen skulle andra sorters animationer kunnautföras, forskning om hur andra livlösa objekt kan påverka uppfattningarna samt attinkludera ett antal andra känslouttryck.

Studiens syfte var att ta reda på hur förskollärare uppfattar behovet av den alternativa kommunikation hos barn, och hur de använder sig av de icke verbala kommunikationsverktyg som finns att tillgå. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio förskollärare på olika förskolor. Materialet analyserades utifrån den sociokulturella teorin som har sitt fokus på relationsskapandet. Resultatet synliggjorde vikten av att använda sig av AKK i utbildningen tillsammans med barn, för att stärka deras kommunikativa förmåga. Det synliggjordes även i resultatet att AKK är en metod att tillämpa tillsammans med alla barn, oavsett språklig sårbarhet eller ej. Slutatsen blev att alla barn har användning av AKK då det främjar språkutvecklingen, men även barns delaktighet och inkludering i undervisningen. Ytterligare en slutsats blev att materialet i arbetet med AKK behöver finnas tillgängligt för både barn och förskollärare. Ledningen behöver även uppmärksammas av den rådande tidsbristen som förskollärare upplever.

Syftet med denna studie var att utifrån ett sociokulturellt perspektiv studera vilket samspel som möjliggörs i boksamtalet samt hur pedagog och barn använder sig av boken och bilden i detta samspel. I vår studie intog vi ett aktionsforskande förhållningssätt och iscensatte boksamtal som dokumenteras med hjälp av videoinspelning. Totalt producerades cirka två timmars empirisk data som bearbetades med hjälp av interaktionsanalys. Vi använde oss av begreppen samspel, verktyg, handlingar, kommunikation och kontext för att förstå det som synliggjordes i vår empiri. Det framkom fyra återkommande teman: Boken och bilden som verktyg för- samspel, lärande-, återberättande- och kommunikation. Vår övergripande slutsats utifrån vår empiri är att hur pedagoger och barn använder sig av bok och bilder har betydelse för vilken kommunikation samt vilket samspel som möjliggörs och sker i samband med boksamtal.

Introduktion: Kommunikation delas in i verbal och icke-verbal då det inte bara är språket som är viktigt i förmedlandet av ett meddelande, utan också de icke- verbala signalerna som sänds via kroppen eller tonläget. Relaterat till hälso - och sjukvård innebär kommunikation att kunna förstå och tillämpa olika behov samtidigt som att kunna skapa en interpersonell relation av ömsesidigt förtroende med patienter. Syfte: Att belysa kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter i palliativ vård. Metod: Litteraturstudien genomfördes i enlighet med Polit och Becks nio steg. Elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats utgjorde resultatet. Resultat: Genom belysningen av kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienter i palliativ vård framkom det fyra teman: Verbal kommunikation, Icke-verbal kommunikation, Bristfällig kompetens i kommunikation och Tidsbrist. Ytterligare fyra subteman identifierades inom icke verbal kommunikation: Ögonkontakt, Beröring, Närvaro och Aktivt lyssnande. Slutsats: Kommunikation uppfattas som en viktig copingstrategi för patienter i palliativ vård i hanteringen av lidandet och dessutom en central faktor för tillhandahållandet av kvalitet inom vården. Utbildning i kommunikation anses som nödvändigt för att ge en personcentrerad och patientsäker vård.