Denna uppsats ämnade att undersöka två fornskandinaviska myters potential som material i religionskunskapens etikundervisning på gymnasiet sett till ämnets syfte att bredda elevens kunskap om och förståelse inför olika etiska förhållningssätt. För att ta reda på detta gjordes en idéanalys av etiken i de valda myterna utifrån olika etiska teorier. Resultatet från idéanalysen visade att agerande utefter flera etiska teorier återfanns i båda myterna. Analysens resultat sattes i relation till ämnesplanen för religionskunskap och kursplanen för Religionskunskap 1 samt tidigare forskning om etikdidaktik och etik i fornskandinavisk mytologi. Utifrån diskussionen kunde flera slutsatser dras. En slutsats var att myterna verkar kunna användas sett till det undersökta ämnessyftet att bredda elevens kunskap om och förståelse inför olika etiska förhållningssätt. Detta kan bli möjligt bland annat genom goda förkunskaper om etiska teorier och sedan samreflektion med frivilligt deltagande. Då varken utrymme i uppsatsen, och inte heller tid fanns, avgränsades arbetet mot bland annat fler myter, kompletterande kvalitativa metoder och ytterligare etiska teorier.

This essay aims to find out how the five values of liberalism view the law on secret room wiretapping and the law on secret wiretapping of electronic communications. The method used to achieve the purpose of the study is an idea analysis in descriptive and explanatory form. When processing the material, two dimensions have been formulated in the form of analysis tools: integrity and legitimacy. The study's questions are as follows: How do the five values of liberalism view the laws regarding secret interception of electronic communications and secret room interception, and are the laws considered to be or not accepted by liberalism. The conclusion could be drawn that all five values believe that the laws can be applied as their purpose is to protect citizens, society, and the state from those who are not considered law-abiding. Despite their freedom and integrity being curtailed, the laws must be used to ensure that the majority´s safety, integrity, freedom, and rights are protected.

This essay examines the ideological change in the Swedish moderate party during the time period between 2002-2022. This ideological analysis is based on Andrew Heywoods theoretical framework on ideology (2021) and Jan Hyléns (1991) operationalized apparatus on central values associated with liberalism and conservatism. The results show significant ideological value change in the Swedish moderate party’s view on state power as well as a weakened ideological anchoring in liberalism towards the end of the studied time period.

The aim of this study is to describe and interpret Anders Sunna's painting "30 km constraint" from a sami and cultural political perspective. In the study, the financial culture support for Sami culture is described and compared via Sweden’s cultural policy, the regions in north Sweden, as well as the Sami Parliament. The study examines which cultural concept one uses when discussing support for the Sami art. The study applies a hermeneutic approach in which the purpose is to see more perspectives and understanding of the Sami culture and art. The method is based on a qualitative approach with content-based idea analysis with the analysis tools ideal types and dimensions. Ideal types are Dorte Skot-Hansen’s three legitimacy grounds and the dimensions “anthropological-wide” and “artistic-narrow”. Through the study it emerges that support for the Sami culture is under-financed, partly because of lack of knowledge of the Sami culture, and that both the national cultural policy and the regions use mainly sociological and instrumental motivations and the artistic-narrow culture concept.

Animal welfare is a topic subjected to great controversy, mostly within moral philosophy. The moral issue of human behaviour is often dealt with, alongside whether nonhuman animals are eligible certain rights. In our world, how humans behave towards nonhuman animals have fallen into something of political oblivion, which is the departure-point for this research. The essay’s discourse surrounds nonhuman animals’ political and moral status in Sweden, with the aim of drawing conclusions regarding whether they can be said to possess it. This is done through an analysis of ideas, using dimensions as tools, problematizing the Swedish parliamentary parties' views on animal welfare. A better understanding for nonhuman animals’ situation in Sweden has been provided, showing that there is no animal rights mentality tangible, while speciesist and utilitarian attitudes towards nonhuman animals dominate. The analysis show that nonhuman animals in Sweden possess moral status, as the parties agree that nonhuman animals should be spared from unnecessary suffering, and their welfare seems to count in its own right. However, human interests tend to take precedence in most cases, and in the end, nonhuman animals cannot be considered to possess any political status, despite their unmistakable presence in our society.

Europeiska Unionens inflytande har ständigt ökat och med detta har en aktuell fråga uppstått, nämligen huruvida unionen är en demokratisk organisation eller inte. Syftet med uppsatsen är att undersöka Europeiska Unionens utveckling över tid sett till dess grad av demokrati. Undersökningen görs utifrån två tidpunkter och grundar sig i två fördrag. Den första tidpunkten är Maastrichtfördragets ikraftträdande och den senare är Lissabonfördragets ikraftträdande och utifrån dessa två tidpunkter undersöks den demokratiska utvecklingen inom unionen. Metoden för att uppnå syftet är en innehållslig idéanalys där Robert Dahls demokratikriterier utgör grunden för analysverktyg och definieras utifrån demokratin som ett ideal eller en idealtyp. Detta ideal ställs därefter mot mitt empiriska material i form av de två fördragen för att utröna utvecklingen under tidsperioden med avseende på demokratin. Resultatet visar på att Europeiska Unionen tenderar att gå mot ett mer demokratiskt funktionsätt men att demokratin inom unionen ännu inte kan ses som fullständig.

This thesis aimed to describe how the ideological dividing line concerning the welfare state has changed between the two largest governmental parties in Sweden, the Social Democrats and the Moderaterna, during 1990 to 2010. The scientist Mark Blyth points out that ideas are important instruments for structural and institutional change by identifying ideas as weapons, blueprints and cognitive locks, which were being used in the theoretical framework. The empirical data was made by a qualitative analysis of the parliamentary speeches and debates from both parties held every year. The results shows that the budgetary law passed in 1997 became a new institutional blueprint, which changed the political conditions for the Social Democrats. Furthermore, the results point to a change in the Moderaterna’s rhetoric concerning the welfare state to a more pragmatic view.

Abstract Essay in political science, C-level, by Julia Leonsson, spring semester 2007 Tutor: Susan Marton Freedom – The political philosophy of our time? An analysis of the ideas of the international debate about Chávez socialistic politic Since more than 2000 years there has been an ongoing discussion about whether state interference is a good thing or not. Most international organisations on the international political arena are today founded on neoliberal values, and it has developed in to the hegemonic ideology of the world. The socialistic politics of the Venezuelan president, Hugo Chávez is thereby a somewhat unusual strategy. The purpose of this essay is to examine to what extent the international debate about Chávez socialistic politic can be understood through a neoliberal perspective. My main research question is: Is the international discussion about Chávez socialistic politic imprinted by neoliberal values? The methodological approach is a qualitative text analysis and by using an analyse chart, bases on three dimensions, it is possible to analyse the material. The dimensions, which also was the basis of my specified research questions is: the state, the individual and the economy. The theoretical foundation of the essay is the neoliberal ideology and my material consists of newspaper articles from six different newspapers. I discovered that the topic and dimension most discussed in the articles was the economy. Based on my study the conclusion is that the international debate about Chávez socialistic politic to a large extent can be understood through a neoliberal perspective.

Det senaste Riksdagsvalet blev ett segertåg för det främlingsfientliga, populistiska partiet, Sverigedemokraterna. Riksdagsspärren på fyra procent klarade dock inte partiet och procentuellt sätt kunde partiet tillskriva sig knappt tre procent av svenska folkets röster. Att jag i inledningen av sammanfattningen kallade valet för ett segertåg för partiet omfattas av andra faktorer än enbart nästan representation i Riksdagen. I efterskalvet av partiets valframgångar dök det upp frågor hos mig framför allt det minst sagt förvirrade förhållandet som samhället uppvisar gentemot Sverigedemokraterna. Det framkom tämligen snabbt hur komplext och snårigt det var för framför allt politiker, debattörer och media att debattera med partiet. Under den tidsperiod som uppsatsens empiriska material omfattas av återfinns en rad argument som både innehåller motsägelser och argument som är dåligt underbygga.      Intentionen med uppsatsen blev således att dels genomföra en beskrivande idéanalys samt en argumentationsanalys av centrala argument som varit de mest framträdande i hur en effektiv debatt med partiet kan gå tillväga. För att kunna genomföra uppsatsen utkristalliserades tre frågeställningar.    – vilken typ av pro och contra- argument lyfts fram i debatten kring Sverigedemokraterna?   – vilka är huvudaktörerna till framförda argument och utkristalliseras det några skillnader utifrån det empiriska materialet?   – vad säger den befintliga forskningen inom ämnesområdet om de argument som framförs?   Uppsatsens resultat tar fasta på två sammanfattande punkter. Dels påvisar uppsatsens sammanställning hur komplext och komplicerat förhållandet till Sverigedemokraterna faktiskt är och hur svårt det har varit för samhället att finna en effektiv strategi i bemötandet av partiet. Oeffektiva strategier såsom strutsteknik och moraliska argument som egentligen enbart spela Sverigedemokraterna i händerna och således lett till ett ökat intresse för partiet har varit den ledande strategin. Andra punkten omfattar uppsatsens unikhet i det faktum att uppsatsen är den första sammanfattningen och sammanställning av argument i debatten. Min förhoppning är att uppsatsen kan vara ett hjälpmedel och förhoppningsvis leda debatten framåt.

Since the end of the Cold War, NATO has been forced to redefine its purpose in order to survive the end of the Soviet Union while the EU has developed its own defense policy. With the presumption that ideas change as a response to external factors, the aim of this study is to investigate if and how the ideas behind the security policies of NATO and the EU has changed since the beginning of the 90’s. The study uses the methodics of an idea analysis with the help of liberal and realistic ideal types to analyse the Maastricht Treaty, the Amsterdam Treaty, the Lisbon Treaty as well as NATO’s Security Concepts from 1991, 1999 and 2010. The study makes the conclusion that NATO to some extent today has a more realistic view on the world than after the end of the Cold War, at the same time as showing a greater will to promote Euro-Atlantic security and introducing more European democracies into the organisation. The EU has introduced more realistic policies which has developed the organisation towards looking more like a military alliance. Today, NATO and the EU do not only have political connections but they also share many of the same ideas.