<p>This thesis contains (1) a discussion of theory and methods in the contemporary analysis of political ideas (chap II), (2) a framework for the study of decision-making in the field of foreign policy, and (3) an application of the framework to the discussions about the dissolution of the Union between Sweden and Norway in 1905. The subject-matter has been treated in the form of a comparative study of Swedish and Norwegian discussions, as they can be followed in newpaper articles, pamphlets, and records of parliamentary sessions and party meetings. I have also drawn upon a considerable amount of private materials (diaries, minutes and memoranda).</p>

<p>Copied from the mimeographed version, issued by the Statsvetenskapliga institutionen in 1994, ISBN 91-506-1030-9, which in its turn was copied from the 1966 original in the Skytteanum archive.</p><p>The investigation analyses the Swedish public debate in newspapers, booklets and pamphlets on Norways secession from the union with Sweden in 1905. In the first part covering the period from February till June 7, Norway´s strategy is at the centre of attention. After the Norwegian break-out on June 7, Swedish reactions to the secession are clarified. Above all, the right-wing nationalistic agitation is analysed. While targeted at the Norwegian secessionists, it was also directed at the allegedly unpatriotic Swedish left-radicalism as well; the argumentation of the latter was debunked as repulsive courting of and loathesome ovations for the Norwegian revolutionaries.</p><p>One line of argument in the dissertation is that Swedish right-wing parties and parliamentarians were motivated by an internal domestic agenda. They were using the union issue to agitate a Swedish nationalistic opinion wave against Norway in order to beat the left in the upcoming elections in order to stop a development towards universal suffrage and progressive income tax.</p>

This thesis contains (1) a discussion of theory and methods in the contemporary analysis of political ideas (chap II), (2) a framework for the study of decision-making in the field of foreign policy, and (3) an application of the framework to the discussions about the dissolution of the Union between Sweden and Norway in 1905. The subject-matter has been treated in the form of a comparative study of Swedish and Norwegian discussions, as they can be followed in newpaper articles, pamphlets, and records of parliamentary sessions and party meetings. I have also drawn upon a considerable amount of private materials (diaries, minutes and memoranda).

Arbetet bygger på ett ifrågasättande av synen på gymnasieskolans olika delar mellan åren 1965 och 1994 som idémässigt enhetliga med ett gemensamt syfte och utveckling. Uppsatsens syfte är att problematisera denna syn utifrån ett utbildningsfilosofiskt perspektiv. Syftet konkretiseras genom två frågeställningar, den första frågeställningen behandlar vilka idéer som uttrycks i skolans kursplaner, till vilken utbildningsfilosofi idéerna kan kopplas och hur de förändras under den undersöka tidsperioden. Den andra frågan behandlar vilka likheter och skillnader i utbildningsfilosofisk grund som finns mellan de olika ämnenas kursplaner under tidsperioden. Källmaterialet bearbetas genom textanalys i form av idéanalys för att på så sätt utvinna de idéer som utrycks. Därefter används idealtyper för att kategorisera idéerna till dess utbildningsfilosofiska grund. Slutligen görs en jämförande analys för att analysera likheter och skillnader mellan de undersökta ämnenas kursplaner. Resultatet av analyserna visar på att det finns vissa gemensamma drag gällande utbildningsfilosofisk grund och utveckling under den behandlade tidsperioden, men att skillnaderna är fler än likheterna. En av de slutsatser man kan dra av resultatet är att gymnasieskolan under tidsperioden mellan åren 1965 och 1994 hade ett splittrat syfte. De olika ämnena byggde inte på samma utbildningsfilosofiska grund och därmed syftande ämnena till att påverka eleven på olika sätt.

The aim of this paper is to research and discuss the role the cultural politics play for the Swedish employment office (Arbetsförmedlingen) and the meaning culture politics have within the labour market policy. A research has shown that Arbetsförmedlingen evaluates unemployed cultural workers differently than regular registered jobseekers. From an instrumental perspective on political implementation this can be considered as an anomali. Arbetsförmedlingen’s mandate derives from the government and its authority is a tool for carrying out state policy. A study, conducted on how Arbetsförmedlingen handles matching of culture jobseekers in the labour market can therefore be utilized as guidance towards possible answers regarding the state’s cultural policy in general. The problem formulation presented above led to the following inquiry: Does Arbetsförmedlingen have a cultural political assignment appointed by the government? Furthermore, what does the answer to the question imply regarding the Swedish cultural policy? A descriptive analysis of ideas are applied in order to examine governmental political documents and Arbetsförmedlingen’s regulations. The inquiry has generated a no answer for its question.  Arbetsförmedlingen does not have a cultural political assignment. The governmental organization has primarily a labour market political mission and in this context it signifies that it balances the cultural labour market. The result indicates that the Swedish cultural policy are presently diverting from the traditional Swedish model, where the state had a closer relationship to the culture and the culture workers.

This thesis examines contemporary professionalism among Swedish archivists and how they create a professional identity and defend their status in a context defined by societal change and a new techonological, political and organizational setting. The results are interpreted using two ideal-types drawn from sociological theory on professional change due to the emergence and incorporation of New Public Management in the public sector. The results show that Swedish archivists tend to defend a traditional role as objective and neutral keepers of truth, but also strive to redefine their professional role within organization as experts of information, leaders and managers. Furthermore, the professional status is strenghtened by defending the archive’s role in society as a memory institution for cultural identity and historical truth as well as an important asset for private enterprise and public sector.

Dagens samhälle bygger på ett kapitalistiskt system utefter en så kallad linjär ekonomi där resurser utvinns, produkter produceras, för att sedan konsumeras och slängas. Detta system har genererat en ekonomisk tillväxt på bekostnad av vår miljö. För att skapa ett hållbart system som inte medför farliga utsläpp och andra miljöproblem har Sverige tillsammans med andra länder påbörjat ett arbete mot ett hållbart samhällsekonomiskt system, en cirkulär ekonomi. I och med den stora samhällsomställning som den cirkulära ekonomin innebär är det relevant att studera vilken miljöpolitik detta samhällsekonomiska system förmedlar. Studien använder ideologierna degrowth, ecological modernization och ecomodernism utifrån en idéanalys i syfte att analysera de bakomliggande miljöideologiska antaganden som den svenska staten förmedlar i och med omställningen mot en cirkulär ekonomi. Studiens visar att Sveriges cirkulära ekonomi kan identifieras med ideologin ecological modernization som anser att det ekonomiska system vi har  dag behöver inkludera en miljöfaktor för att nå ett grönare samhälle som inte skadar miljön. Tidigare forskning visat på att Sverige sedan en tid tillbaka redan bedriver en miljöpolitik enligt ideologin ecological modernization. Detta tyder på att ecological modernization tagit fäste i Sveriges miljöpolitik.

AbstractIn this thesis, Sex trafficking as a security issue- an idea analysis of the Swedish government’sand the EU’s stance and if they adopt a traditional or feministic approach by me AmandaTörnblom, the aim is to examine the Swedish government’s and the EU’s stance on thematter. The purpose is furthermore to clarify if they adopt a traditional or feminist approach tosex trafficking as a security issue. The main question of issue is therefore “Do the Swedishgovernment and the EU adopt a traditional or feminist approach to sex trafficking as asecurity issue?”. The analysis is made in accordance to Jennifer Lobasz’s theoreticalframework and done trough an idea analysis in order to examine how the Swedishgovernment and EU outline the security referent, security threat and policy focus. Theconclusion of the research is therefore that neither of them assumes a pure traditional orfeminist approach. Their approaches are quite similar: they both express indications of bothapproaches in regards to security threat and policy focus. Regarding the security referent bothof them construct it to the individual although it is unclear the second mentionedsimultaneously construct the state as the referent also.

Copied from the mimeographed version, issued by the Statsvetenskapliga institutionen in 1994, ISBN 91-506-1030-9, which in its turn was copied from the 1966 original in the Skytteanum archive. The investigation analyses the Swedish public debate in newspapers, booklets and pamphlets on Norways secession from the union with Sweden in 1905. In the first part covering the period from February till June 7, Norway´s strategy is at the centre of attention. After the Norwegian break-out on June 7, Swedish reactions to the secession are clarified. Above all, the right-wing nationalistic agitation is analysed. While targeted at the Norwegian secessionists, it was also directed at the allegedly unpatriotic Swedish left-radicalism as well; the argumentation of the latter was debunked as repulsive courting of and loathesome ovations for the Norwegian revolutionaries. One line of argument in the dissertation is that Swedish right-wing parties and parliamentarians were motivated by an internal domestic agenda. They were using the union issue to agitate a Swedish nationalistic opinion wave against Norway in order to beat the left in the upcoming elections in order to stop a development towards universal suffrage and progressive income tax.

Den regionala nivåns gränser och funktion har återkommande debatterats sedan mitten på förra seklet. Efter regeringsskiftet 2014 påbörjade den rödgröna regeringen arbetet med en ny läns- och landstingsindelning. Initiativet kom ursprungligen ifrån organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) där alla partier enats om behovet av en reform. När de politiska samtalen på nationell nivå påbörjades hösten 2016 stod det dock klart att enighet inte rådde bland partierna på riksdagsnivå. Samtalen avslutades i november med att allianspartierna ett efter ett lämnade förhandlingarna, trots att de alla tidigare uttryckt sig positiva till någon typ av regionreform. I denna uppsats kartläggs händelseförloppet och de inblandade aktörernas ställningstaganden analyseras för att skapa förståelse kring varför de politiska förhandlingarna avslutades. För att på ett systematiskt sätt analysera aktörernas argument utvecklas ett analysverktyg utifrån tidigare forskning där olika konfliktlinjer i debatten om en regionreform tydliggörs. Undersökningen visar att Liberalerna och Moderaterna tidigt var kritiska till reformförslaget. Idéanalysen visar att deras åsikter avviker från regeringens i alla de avseenden som analyserats. Kristdemokraternas argumentation liknande däremot regeringens och de var mer positiva till en reform. Partiets syn på välfärdens organisering avvek dock från regeringens, vilket förklarar varför de lämnade samtalen. Regeringen var från början inställd på en överenskommelse med Centerpartiet och prioriterade därför deras krav. Detta kan förstås utifrån att de båda, till skillnad från övriga, förespråkade en decentralisering av välfärdsverksamheter. Kartläggningen av händelseförloppet visar att de politiska samtalen i slutändan avslutades för att Centerpartiet och regeringen inte kom överens i frågan om hur en decentralisering av makt och ansvar skulle sammankopplas med regionreformen. Centerpartiet efterfrågade mer konkreta åtgärder än vad regeringen var beredd att gå med på utan att först utreda dem.